Utgiven i Forum nr 1991-04

Mini-kabel-tv i centralantennät

av Bjarne Nyman Forum 1991-04, sida 12-13, 07.03.1991

Taggar: Teman: kabel-tv

NY SATELLITTEKNIK FRÅN TELESTE Mini-kabel-tv

I centralantennät

Text: Bjarne Nyman

På områden där det inte finns kabel-tv blir det nu möjligt att bygga ett minikabel-tv-nät över den egna centralantennanläggningen. Teleste har tagit fram den nödvändiga utrustningen, som till rimliga kostnader plockar ner satellit-tv-program och distribuerar dem till de enskild hushållen.

Också i områden med existerande kabel-tv-nät, kan enskilda grupper av höghus, radhus eller villor utöka satellitprogramutbudet genom att ta ner sådana kanaler, som det lokala kabel-tv-bolaget inte distribuerar.

ngefär 40 procent av hushålle i Finland kan idag titta på sa tellit-tv-program via de lokala kabel-tv-näten. Genom att ytterligare bygga ut näten är det möjligt att nå 10 procent till av vardagsrummen. Men sedan sätter ekonomin käppar i hjulet för vidare utbyggnad. Nätkostnaderna blir för höga på grund av de långa avstånden.

För hushåll i periferin har det i alla fall alltid funnits möjlighet att skaffa egen utrustning med parabolantenn och satellitmottagare för enskilt bruk. Men det kostar pengar, speciellt i Finland. som ligger i utkanten av satelliternas räckvidd. Medan man i det centrala Europa klarar sig med en parabol av en tallriks storlek, måste man redan i sydvästra Finland ha en parabolantenn med minst en meters diameter. Ju längre österut eller norrut man går växer den erforderliga diametern på parabolen. Enskild mottag 1 ning blir därför helt enkelt för dyr för den vanliga tv-konsumenten.

Programkanalerna koncentreras

Tidigare distribuerades de mest populära satellitprogrammen via ett flertal satelliter. De stora kabel-tv-bolagen måste använda sig av flera paraboler för att få ner programmen, eftersom satelliterna befinner sig i olika positioner och inriktningen av parabolen måste vara mycket exakt (+ 0,5 grader) för att bilden i tv-rutan skall bli bra.

Satelliternas antal växer hela tiden, men de populära kanalerna har under de senare åren koncentrerats till satelliten Asrra. För närvarande sänder Astra 16 kanaler. som inom kort med hjälp av en ny satellit kommer att ökas till 32. I början av 1993 skall den tred je Astra-satelliten finnas i omlopp oc då blir kanalantalet 48. Alla Astrasatelliter kommer att befinna sig inom en kub med sidan 70 km, vilket innebär, att samtliga kan nås med hjälp av en enda parabolantenn med måttliga dimensioner.

Koncentrationen av satellitkanalerna är en av orsakerna till att Teleste just nu valt att ta fram satellitmottagningsteknik för bostadsområden med centralantenner. Programutbudet blir stort och kostnaderna rimliga eftersom man klarar sig med en parabol.

Antenncentrale kärnan i systemet

Vid sidan av själva paraboltallriken är den sk mikrohuvudcentralen hjärnan i det satellitmottagningssystem, som nu lanseras av Teleste. Till centralen (MHE — Micro Head End) leds signalerna både från parabolen och antennerna för de markbundna distributionsnäten, hos oss alltså FM-radio, TV-kanalerna 1, 2, 3 och 4. Distributionen vidare till abonnentuttagen i de enskilda lägenheterna sker över ett bredbandigt koaxialnät.

MHE-centralen fick sin slutliga utformning efter en undersökning, där erfarna antenninstallatörer i Norden fick framföra sina önskemål på ett nytt centralantennsystem. Det ställdes krav på driftsäkerhet och flexibiliteter med tanke på framtida ombyggnad. Men framför allt skulle systemet vara lätt att hantera, installera och använda — och innehålla så få delar som möjligt.

I Telestes MHE-central har detta nu beaktats. Det finns moduler för varje tänkbar funktion i centralen. En FM-bandförstärkare för radiosignalerna, TV-kanalförstärkare, TV-kanalomvandlare, mottagare för satellitkanalerna och slutligen en bredbandsförstärkare för hela rubbet. Alla är moduler som enkelt kan pluggas in i en basplatta utan mellankablar. Plattan har också hand om strömförsörjningen till de aktiva enheterna.

Alla moduler i centralen är nyutvecklade och anpassade just till de behov, som ett bostadsområde med centralantenn har. I själva verket är centralen en förenklad mikroversion av de avancerade och dyra huvudcentraler, som kabel-tv-bolagen använder.

Antenncentralen har en satellitmottagare för varje kanal. som man vill ta in i centralantennsystemet. Om hushållen bakom centralantennsystemet går in för till exempel 5 satellitkanaler pluggas fem mottagare in på basplattan. Med några enkla knapptryckningar väljs sedan de kanaler som skall distribueras. En liten indikatorruta hjälper till med inställningen av kanalerna. Inställningen av utgångskanal är lika enkel.

4/1991 F RUN

Antalet kanaler kan senare utökas genom att nya satellitmottagare pluggas in. Mottagarna är också försedda med små insticksenheter för val av ljudnorm. (Konstigt nog har man på internationell nivå inte ens kunnat enas om samma ljudnorm!)

Basplattan har plats för fem moduler. Vill man ha fier moduler kopplas två eller fler plattor ihop direkt utan mellankablar. 1 basplattan sker också sammankopplingen av de förstärkta och omvandlade signalerna till en bredbandssignal, som eventuellt förstärks och går vidare ut i nätet.

Även på område med kabel-tv

Telestes system kan även användas som komplement till det vanliga kabel-tv-nätet på orter där ett sådant finns. Då körs kabel-tv-signalen in i basplattan och övriga kanaler, som inte distribueras i det stora kabel-tvnätet. byggs på helt i normal ordning.

Det har också hänt sig de stora kabel-tv-bolagen av kostnadsskäl varit ovilliga att distribuera satellitkanaler för en begränsad tittarkrets. Det kan vara fråga om kanaler för specialområden som vetenskap och forskning, nyhetskanaler på spanska eller t.ex. underhällningskanaler på ett språk, som bara en minoritet behärskar. Också här kan Telestes system komma väl till pass.

Problemet löses givetvis enklast, ———————————— Antenncentralen MHE är uppbyggd av moduler. På bilden ses en liten central med följande moduler (från vänster): En FMbandförstärkare för radiosignaler, en TVkanalförstärkare, två satellitmottagare och en bredbandsförstärkare. De är inpluggade i basplattan (bakom) utan kablar. Ett vanligt kabel-tv-nät kan anslutas till jacket på vänster sida. Bredbandssignalen går ut genom koaxialanslutningen till höger.

Signalmottagning

Markbunden TV och FM radio

Behandlin av MHE-signalen

Signaldistribution

Antennuttag

Satellit-T om hushållen bakom centralantennanläggningen går in för en ny kanal. Men om det blir back på bolagsstämman finns det ännu en möjlighet. Den nya antenncentralen kan nämligen också vidarebefordra den totala signal som kommer ner från parabolen. Det kostar ingenting extra, men det krävs att nätet skall kunna överföra den höga frekvensen. som ligger i området 950— 1750 MHz. Det lyckas inte i de nät som nu normalt finns i område med centralantenn. Frekvensområdet i dessa är 47—300 MHz i gamla nät eller 47—860 MHz i modernare.

Men om nätet klarar av den högfrekventa signalen kun en enskild tv-tittare då skaffa sig en privat satellitmottagare och själv ställa in de kanaler han vill ha utöver de gemensamma. Det kostar ett par tusenlappar extra, men om kanalen eller kanaler raga känns viktiga, mäste de väl få kosta litet. L 13

Utgiven i Forum nr 1991-04

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."