”Minilinjen” över alla gränser
av I. E. Forum 1971-16, sida 05, 20.10.1971
FORU 20. 10. 1971
Forum 16/7 ”Minilinjen” över alla gränser
Att trygga exportens kontinuitet är, ur industrins synvinkel sett, det direkta målet för Finlands kommande arrangemang med EEC.
Detta uttalande kan naturligtvis stämplas som en truism. Men det är nödvändigt att det tydligt sägs ut, när Finlands Industriförbund nu träder fram med ett offentligt inlägg i debatten och klargör sin inställning til den sedan Efta-avgörandet 1960 viktigaste frågan i vårt lands ekonomi. Det är nödvändigt inte minst därför att alltför många i vårt land försöker spåra något slag av politiskt ställningstagande bakom strävandena till frihandelsavtal med EEC “och tydligen också hoppas kunna slå politiskt mynt av en negativ attityd. Detta trots de officiella uttalandena från högsta statsledningens sida, vilka klart visar att avsikten för Finlands del är enbart just denna: att trygga exportens kontinuitet och därmed möjligheterna till en fortsatt välståndsökning.
Diskussionen kring vårt lands kommande anknytning till EEC har pågått länge men varit rätt lös i fogarna. Delvis är detta följden av en viss begreppsoreda — när en talar för ett frihandelsavtal av specialmodell, säger en annan blankt nej i tron att detta skulle innebära medlemskap. Delvis åter är det en följd av att alternativen och framförallt de olika lösningsmodellernas konsekvenser för vårt näringsliv inte har varit helt klarlagda,
Denna lucka har nu fyllts ut genom Industriförbundets broschyr och ytterligare belysning ger Ekonomiska rådets analys, när den inom kort publiceras.
Om Finland alltså lyckas uppnå ett frihandelsavtal för industrivaror — den sk minilinje som vi närmast strävar till innebär detta i få ord att EEC:s nuvärande diskriminering av förädlade produkter upphör och vi kan räkna med samma positiva utvecklingsmöjligheter som associeringen till Efta har medfört för vår export. Får vi inte, eller vill vi inte ha ett sådant arrangemang, måste vi ställa oss in på en mindre exportandel och ogynnsammare sammansättning av exporten — Finland blir en isolerad råvaru- och halvfabrikatproducent. Och det skulle gälla inte bara EEC utan också i förhållande till de Efta-länder som får anknytning med Gemensamma marknaden. Alltså en starkt försämrad ekonomisk utveckling med sänkt levnadsstandard:
Industriförbundet döljer inte att också minilinjen kommer att medföra svårigheter och ställa hårda krav, liksom frihandeln inom Efta har gjort. Konkurrens på de internationella marknaderna är aldrig någon sinekur. Förändringar i attityder, struktur, metoder osv kommer att bli nödvändiga och de som inte orkar hänga med blir bortrationaliserade. Det är också förståeligt om industrin faktiskt hellre skulle se att Efta fick fortsätta som hittills, eftersom det ännu finns så mycket att göra även inom den mera begränsade Efta-ramen innan vårt land är fullt redo att ta upp tävlingen.
Avgörandet i den frågan faller dock inte i Helsingfors utan i Bryssel och Eftahuvudstäderna. Det enda vi kan göra är att ta till vara de möjligheter som erbjuds att åstadkomma största möjliga export, av högsta möjliga förädlingsgrad och med minsta möjliga gränshinder. Det är visserligen en minilinje i integrationssammanhang, men också den kräver maximala ansträngningar både nu och i framtiden. IE.