Mjukvarumarknad med ny logik
av Urpo Kaila Forum 1988-01, sida 23, 21.01.1988
Publie Domain — en mjukvarumarkna med ny logik
Text: Urpo Kaila
Vill du ha avancerade och användarvänliga program till din mikrodator? Priset? Gratis eller till diskettprist Vill du köpa ett textbehandliingsprogram med fuligoda egenskaper och alla finesser? Vad kostar det? Du kan betala vad du vil, om du tycker o programmet et är inte utan att man tänker på nåD gon form av kokett direktreklam nä man möter ovannämnda påstående. ”Det här är humbug och jag blir ändå tvungen att betala, i en eller annan form”, resonerar den cyniska konsumenten. Men så är inte fallet denna gång. Det är nämligen fråga om en alldeles ny typ av marknad — om man nu kan kalla en marknad utan priser för marknad. Produktion och distribution av mjukvara för mikrodatorer gratis, eller till distributionskostnad, är den ledande principen för Public Dormain-programmen. Betala-vad-du-vill mjukvaran kallas användarstödd mjukvara.
PC-SIG
Personal Computer Software Interest Group, PC-SIG, är världens största förmedlare av PDAPublic Domain) och användarstödd mjukvara. Enligt egen utsago når gruppen över en halv miljon användare av persondatorer. I organisationens bibliotek finns ca 15 000 filer på sammanlagt 550 MB (miljoner tecken). Mjukvaran fungerar med maskiner som är kompatibla med IBM persondator.
PG-SIG har sin hemvist i Kalifornien. Organisationen grundades år 1982 och hade sitt ursprung i lokala datorklubbar. Ett behov att byta program, och de praktiska svårigheterna med kommunikation, kopiering och uppdatering ledde till att man ville skapa ett samfund som effektivt kunde sköta dessa uppgifter. Men PC-SIG tjänar inte endast konsumenterna, utan vill även fungera som en kanal för programmerarna av PD- och användarstödd mjukvara, och erbjuda dem en lätt väg till det största möjliga antalet mänskor som kunde använda deras program
Idén med PD- och de användarstödda programmen är enligt PC-SIG att skapa ett alternativ till de dyra kommersiella programmen, av vilka många inte är bättre än PD- och de användarstödda programmen. När de kommersiella programmen kan kosta flera tusen mark, är anskaffningskostnaden för PD-programmen endast några tiotals mark, beroende på källa.
FÖRUN, 1/1988
Hög kompatibilitet, många distributionskanaler
De flesta PD-program ställer mycket små krav på system. Programmen är testade med en IBM-PC och skall i princip fungera med alla kompatibla maskiner.
Under åren 1982—83 var maskinerna i regel utrustade med endast 64 kB minne. Därför skall åtminstone de tidigare PC-SIG programmen inte kräva större minne än 64 kB. Däremot kan de nyare programmen och de program som stöder Lotus-t23 eller andra minneskrävande program kräva större minne, 128 kB aller mera. Men eftersom man i dag brukar ha fulla 640 kB i persondatorer, torde minnesstorleken inte våll några problem. I de flesta fall förutsätter programmen inga grafik- eller färgskärmar eller grafikkort.
Programmen skall fungera med både PCDOS och MS-DOS, alla versioner duger. För BASIC-programmen krävs en BASIC-olk, BASIC eller BASICA, för vissa program går det även med GWBASIC.
PG-SIG har installerat sitt bibliotek på en CD-ROM skiva. Flera datoraffärer i Finland har till förfogande apparater som kan hantera CD-ROM skivor och som möjligör kopiering till enskilda disketter. Affärerna bjuder ut PD-programmen som lockbete för potentiella kunder, men hyr också ut sina maskiner för intresserade kopierare. Det är även möjligt att komma över programmen via olika datorklubbar. | dagens läge är distributionen av PD-program aningan osäker eftersom en affärskedja gör anspråk på mo nopol på PD-fronten. Hur detta är förenligt med PD-etiken kan man förstås fråga sig.
PD också för Macintosh
Vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors är bruket av mikrodatorer vida utbrett. Lärare, forskare, förvaltningspersonal och studenter utnyttjar dagligen datorer för textbehandling, kalkylering och för kommunikaion med centraldatorer. En allt större del av mänskorna kring SHH har gått in för att köpa en mikrodator hem för att effektivera studie- eller forskningsarbetet, och för att undvika onödiga konversioner från elektronisk data till utskrifter.
Man kan säga att utnyttjarna av mikrodaorer vid SHH är idag delade i två läger: en grupp använder |BM-kompatibla persondaiorer, medan en annan grupp har gått in för maskiner av typ Macintosh. Eftersom det är besvärligt att överföra data (för att inte tala om program) mellan IBM-PC systemet och Macintosh-världen, är gruppindelningen ämligen skarp. Därtill kommer ”kulturskillnaderna" mellan de två systemen: mikroda’orer som är kompatibla med IBM-persondatorer bygger på öppna standarder och utbytbarhet av mjuk- och hårdvara mellan maskinerna, medan de olika versonerna av Apples Macintosh bygger på användarvänighet och grafiska användarkopplingar.
Trots att Macintosh-användarna vid Svenska handelshögskolan numerärt sett utgör en minoritet, har denna grupp varit mycket aktiv. Macintosh-användarna har grundat en egen organisation, HANKMUG (Hankens Macintosh User Group), som regelbundet har arrangerat aktiviteter för medlemmar och övriga intresserade. Gruppen har presenterat nya tillämpningar, gett skolning och förmedlat Public Domain-program.
Enligt HANKMUGSs ordförande, EL JarnErik Krusberg, är utbudet av PD-program för Macintosh otroligt stort. Trots att Krusberg inte vill uttala sig om hurudana volymer det är fråga om, tror han att utbudet är av samma storleksklass som utbudet för PC. Problemet är närmast att kunna välja och vraka bland det stora utbudet. Detta arbete har i Finland underlättats av Macintosh användargrupp vid Tekniska högskolan i Otnäs, HUTMUG, som har systematiserat det internationella utbudet och rekommenderat vissa program.
De populäraste PD-programmen för Macintosh vid Svenska handelshögskolan är olika typer av hjälpredskap, accessories. Program som stänger av bildskärmen om tangentbordet står orört en längre stund (för att skona skärmen), olika kalkylatorer och program som skapar nya bokstavstyper, fonter, är de mest uppskattade inom HANKMUG. Därtill kommer olika spel, som förstås alltid är roliga.
Är PD en social innovation?
Eftersom EL Krusberg både är insatt i prak tiken kring fenomenet Public Domain, och fortsättning på 3 3 23