Moln med silverkant

av Torsten Fagerholm Forum 2015-08, sida 07, 24.09.2015

[PERSONER 0 TEKETORSTENFAGERHOLM | Moln med silverkant

Petteri Taalas börjar som generalsekreterare vid

FN:s Meteorologiska världsorganisation ijanuari.

Han är generaldirektör för Meteorologiska institutet sedan 2002.

Vad hämtar du som finländare till WMO:s brokiga skara av 191 medlemsländer?

WMO vill förnyas och strömlinjeformas. Den finska offentliga sektorns verksamhetskultur är rätt så effektiv och pragmatisk, enligt internationella mått. Finland har starkt vetenskapligt och operativt kunnande inom väderbranschen. Vaisala, som vi samarbetar nära med, är en global marknadsledare inom väderteknik.

Blir finskt väderkunnand nästa exportsuccé?

Vi är starka inom denna nisch och det finns potential för utvidgning. FMI konsulterar i över 50 länder, vi en av världens mest aktiva parter både inom bistånd och kommersiella projekt.

Varför behövs WMO?

I och med klimatförändringen blir extrema väderfenomen alltmer frekventa, mänskligheten och affärslivet blir allt sårbarare under de närmaste 50 åren, helt oavsett om vi kapar våra utsläpp här och nu. Trenden fortgår: vi ser redan allt fler stormar, värmeböljor, torka och översvämningar. Länder behöver infrastruktur som inte hotas av klimatförändringen. Om vi bränner alla fossila resurser så kommer den att pågå itusentals år. Detta årtionde utgör ett kritiskt skede.

Bör vi bereda oss på allt mer klimatbyråkrati? Om marknaden får avgöra så tenderar alla fossila bränslen som mänskligheten får tag i att brännas upp. Finlands reglering av torven utgör ett undantag. Globalt täckande avtal, baserade på frivillighet samt en marknadsmekanism som prissätter koldioxid är de enda tänkbara lösningarna. IPCC:s rapporter blir alltmer pessimistiska, worst case-scenariona uppdateras kontinuerligt.

Bottnar klimatbråket i pengar, rika länder versus u-länder?

Vissa företag och stater är beroende av intäkter från fossila bränslen. Därtill finns en moralisk dimension: utvecklade länder som har orsakat historiska utsläpp ska bära en större börda. Länder som Indien och Kina kommer antagligen att definieras som en mellankategori, realistiskt sett.

Vilka motiv har klimatskeptiker? Vetenskapens peer review är en självkorrigerande mekanism. Somliga vill helt enkelt blockera obehagliga fakta ur sitt medvetande eller tro annorlunda. Medier gillar debatt och har ibland bjudit in professorer i elektroteknik eller biologi för att “debattera” klimatfrågor. Somliga söker helt enkelt publicitet.

Står vi inför stora folkvandringar? Flyktingfrågan kommer att multipliceras tiotals gånger om. Hur ska vi mata en växande befolkning då klimatförändringen drabbar många odlingsområden i Afrika, Asien och Europa, samtidigt som människans kost blir alltmer köttbetonad. Stigande havsnivåer och översvämningar vid kusten förstör åkrar och grundvatten.

Glaciärer smälter, vilket torkar ut stora floder. Förutsättningarna för jordbruk blir dock generellt mer gynnsamma i Norden, Kanada och dear av Ryssland.

Hur påverkar den arktiska förändringen Finland?

Det krympande istäcket gör att medeltemperaturen stiger snabbare i Finland än det globaa snittet. Nordostpassagen öppnas för sjöfart. Fossila bränslen under Arktis kanske börjar utvinnas, vilket skadar klimatet. Två tredjede ar av jordens isbrytare är byggda i Finland, och det sägs att alla bra isbrytare är finska. Trots att Rysslands ekonomi hostar så investerar Norge, Kanada, USA och Danmark i området.

Tenderar folk att förväxla väder med klimat? En lekman kanske drar felaktiga slutsatser ur en kylig sommar eller varm vinter, medan klimatskeptiker plockar ut enskilda data som stöder de egna teserna. Klimatförändringen är global och avancerar långsamt. Normal väderleksvariation utgör inga bevis mot klimatförändringen, som däremot blir synlig på en tidsskala av 50 år.

Är europeiska väderprognoser mer träffsäkra än amerikanska?

Ja. År 1975 slog europeiska länder ihop sina resurser [vid ECMWF i Reading] för att samla världens experter och göra längre väderprognoser med en gemensam superdator. Därtill finns en gemensam satellitcentral i Darmstadt. EU:s vetenskapliga finansiering främjar också samarbete och samlat kunnande.

Är finskt väder speciellt svårt att förutspå?

Vi har stora årstidsvariationer och ligger mitt emellan en maritim och kontinental klimatzon. Snö och is påverkar väderfysiken via våra talrika sjöar samt närheten till havet. Dygnsprognoser har en träffsäkerhet kring go procent, tredygnsprognoser strax under 80 procent. Tremånadersprognoser är bättre än en ren gissning, men kvällstidningars rubriker om kommande sommar- eller vinterväder utgör rent humbug, eller underhållning. Vi gör isprognoser på upp till tre månaders åt Arctia Shipping, de har varit överraskande träffsäkra under de senaste fyra vintrarna.

FÖRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR å 2015

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."