MOMS - ett sätt att hålla företagens kostnader nere

av Henrik Lax Forum 1973-04, sida 27-28, 07.03.1973

Av viceh Henrik La « Underskottet i vår utrikeshandel har fortgående vuxit under 1960-talet, om man undantar en kort övergångstid efter devalverlngen. Det totala underskottet I handelsbalansen uppgick i slutet av år 1972 till ca 8,5 miljarder mark. Vägt i förhållande till handelsutbytet var underskottet då mera än tre gånger så stort som i Sverige.

Utvecklingen av utrikeshandeln visar att vi inte har ett tillräckligt stort urval av konkurrenskraftiga produkter för att en jämn utveckling skall kunna tryggas. För att inte bli på efterkälken i förhållande till bla det övriga Norden måste vi därför satsa kraftigt på att bredda och stärka vår produktionsbas. Utvecklingen av arbetslösheten understryker också detta. Andelen arbetslösa och med sysselsättningsanslag avlönade uppgick ännu i slutet av år 1972 till mera än 6 procent av arbetskraften.

Det har flere gånger från statsmakternas sida framhållits att det är på tiden att företagen sätter i gång med att investera. Samtidigt har man låtit förstå, bl a med motiveringen att det nog finns pengar att låna, att företagen tredskas då investeringsverksamheten inte skjutit fart. Grundförutsättningen för ett investeringsbeslut är emellertid att skälig avkastning på de investerade medlen kan väntas, Hur förhåller det sig då med lönsamhetsutvecklingen och framtidsutsikterna för våra företag?

För industrins del var år 1960 vinsten efter skatt i genomsnitt 1,7 procent av omsättningen, vilket internationellt sett var ett lågt relationstal. Lönsamheten har sedan dess ytterligare försämrats. År 1971 var vinsten efter skatt bara 0,8 procent av omsättningen.

Vinst efter skatt i procent av omsättninge 1969 1969 1971 Finland 1,7 1,2 0,8 Sverige 2,9 2,2 a

Ovissheten ifråga om EEC-avtalets godkännande innebär å andra sidan att man i många branscher inte kan göra tillförlitliga lönsamhetsbedömningar på lång sikt. Det saknas m a o underlag för investeringsbeslut.

Det är dags att de som ansvarar för landets ekonomi går in för reformer som, där det är möjligt, minskar företagens produktionskostnader och på det sättet förbättrar lönsamhetsutsikterna.

Skatt på miljöskydd och investeringar inom u-områdena

Omsen är en investeringsskatt. Den belastar företagens anskaffningar av byggnader, maskiner, transportmedel, bränslen, miljöskyddsanläggningar m m. Den ingår därför såsom ett dolt element (2—6 procent) i slutproduktens pris i likhet med övriga produktionskostnader (löner, råvarupris, hyror osv). Omsättningsskatt som uppbärs enligt mervärdeskattesystemet (moms) belastar däremot inte produktionen. Det finns därför

Forum 4/197 inte heller någon dold omsättningsskatt i priset på varor från bla EEC-länderna, Norge, Sverige och Österrike, där man har moms.

Det är klart att en skattekostnad om ca 8 procent av priset på byggnadsanskaffningar och 11—16 procent på övriga investeringar motverkar snabbare ekonomisk växt och breddning av produktionsbasen, och därmed också bla en lindring av arbetslösheten. Genom att beskatta investeringarna undergräver vi medvetet möjligheterna för våra företag att konkurrera med utländska företag -— såväl här hemma som utomlands. Det är dessutom motsägelsefullt att, såsom vissa politiker, tala för etablering av industri inom u-områdena eller investeringar i miljöskydd och samtidigt skarpt säga nej till moms.

Vi behöver moms «…

Övergång till moms blev definitivt aktuell då omsättnings skattekommittén avlät sitt betänkande (kom.bet. 1969: B 35 för snart fyra år sedan. Argumenten för reformen är i stor sett de samma som tidigare. Kritiken har däremot visat sig vara överdimensionerad på väsentliga punkter.

Förutom de olägenheter med oms som redan närmnts skull bla följande missförhållanden lindras genom övergång til moms e Investeringarna fördyras i ett läge då investeringsverksamheten borde stimuleras.

Skattekostnaden måste i regel, åtminstone till en del, finansieras med lån, vilket är ägnat att höja den internationellt sett redan nu höga skuldsättningsgraden hos våra företag.

e Kravet på minimiavkastning ifråga om investeringarna drivs upp: Det finns exempel på produktion som pga omsen inte lönat sig. Man har i stället importerat produkterna i fråga.

Företagens möjligheter att höja på lönerna beskärs och därmed också möjligheterna att konkurrera om kvalificerad arbetskraft med t ex de svenska företagen.
Omsen är en straffskatt på exporten genom att den dolda skatten (2—6 procent) — i motsats till den synliga (11 procent) — inte kan avlyftas, Den dolda skatten skulle försvinna vid moms. Omsen leder dessutom till att import favoriseras på bekostnad av inhemsk produktion — trots att importutjämningsskatt numera uppbärs.

»«» med vissa modifikationer

Kritikerna har motsatt sig moms bla för att de antagit att levnadskostnaderna, särskilt livsmedelspriserna, skulle stiga oskäligt. Man bör emellertid beakta att övergång till moms inte behöver ske i den ”renläriga” form som omsättningsskattekommittén föreslagit. Man kan tänka sig en på det hela taget konkurrensneutral mervärdeskatt om också vissa varor och tjänster lämnas ”utanför systemet”. Man kunde tex behandla lantbruksprodukterna på samma sätt som enligt gäl 2 2 likströmsmotore fördelaktig tillverkare: Normand-koncernen (England p:0,01—-11 kw n:900-6000 r/min u:12—-250 leveranstid 7—9 veckor

Obs! Aven enligt Lloyds! telefon 90-83 17 03

Oy KOLMEKS Ab

TALOUSMOOTTORI

Dickursby

MOMS — ett sätt att hålla företagens kostnader nere

Från föregående sid lande system, dvs avdrag kunde medges till 100 procent. Likaså kunde tidningarna, läkemedlen m m helt undantas från skatt. För detaljhandelns del kunde åter beskattningen verkställas utgående från inbetalningarna i stället för faktureringen.

För snart ett år sedan publicerades en statlig utredning (kom. bet. 1972: B 29) om bla momsens inverkan på prisnivån under alternativa förutsättningar. Om tex skattesatsen höjdes från nuvarande 11 procent till 12 procent och beskattningen av lantbruket behölls oförändrad, skulle prisförhöjningseffekten redan efter ett år inskränka sig till i genomsnitt 1,1 procent. I övergångsskedet skulle uppgången vara högst 2,2 procent men i praktiken kanske mindre än 2 procent. För jämförelsens skull kan nämnas att priset på näringsprodukter under tiden april — december i fjol steg med i medeltal 9,1 procent. Den av momsen förorsakade effekten skulle däremot med tiden försvinna nästan helt.

Prisstegringseffekten vid övergång till moms !)

Avdrag för primärproducen 60 /02) 100 9/07) Skattesatsen 11/0 11/0 12/0 Maximal uppgång av konsumentprisen i övergångsskedet (2/0 21 " 1,4 2,2 Genomsnittlig uppgång ca ett år senare (f/0)?) 11 0,4 1, ‘) Kommittébetänkande 1972: B 29, Tabell 1.

Omsättningsskattekommitténs förslag (kom bet 1969: B 35).
Oförändrad beskattning av bla lantbruket.
Den prisförhöjande effekten avtar genom att tidigare beskattade maskiner mm slits ut.

Momsen leder således i sig själv bara till små prisförändringar. Man skall därför inte lasta det föreslagna systemet för prisförhöjningar som följer av en eventuell höjning av skattesatsen, t ex för att staten behöver pengar.

Prisförhöjningarna kunde för den sk aktiva befolkningens del kompenseras genom att inkomstskatteskalorna lindrades och lägsta beloppet för beskattningsbar inkomst höjdes. Stöd i form av direkta utbetalningar åt pensionärer, arbetsoföra m fl skulle däremot behövas (se kom.bet. 1972: B 97). Automatisk kompensation skulle emellertid ske i viss utsträckning genom att barnbidragen och vissa pensioner är indexbundna. Sänkt inkomstskatt har krävts för låginkomsttagarnas del och en sänkning håller antagligen på att beredas. Det har dock framhållits att en sänkning av det totala skatteuttaget inte kan komma ifråga. Det vore olyckligt om skattebortfallet kompenserades genom en höjning av omsättningsskatteprocenten utan samtidig övergång till mervärdeskattesystemet. Ytterligare skatteutmätningar hos företagen skulle bara försvåra en förbättring av de enskilda ‘människornas utkomstmöjligheter och levnadsvillkor.

Forum 4/1973

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."