Monopol talar man tyst om
av Mats Lindqvist Forum 1989-06, sida 16-17, 13.04.1989
MONOPO talar Man tyst o = Dominerande marknadsandelar, säger Matti Purasjoki, överdirektör för Konkurrensverket.
= Vi välkomnar konkurrens, säger Parteks VD Hans J Björnberg. Monopol är ett ofta använt ord inom byggnadsbranschen, men de berörda parterna underskriver inte gärna påståendet.
i upplever en byggboom utan like för Vie Efterfrågan är större än utbudet. Det är byggbolagens och byggmaterialtillverkarnas marknad och priserna är därefter, enligt mångas mening på tok för höga. Många är också de som skyller prisstegringarna inom byggnadsindustrin på de stora bolagen. De “stora” behärskar marknaden, med marknadsandelar på, i extremfall, upp till 100 procent Så upplevs situationen idag. Men uppfattningen är långt ifrån sann 1 hävdar Hans J Björnberg, VD på Oy Partek Ab. Han säger bl a att priset på mineralbaserade byggmaterial inte stigit de senaste åren. Partek strävar till en sund prisnivå och enligt Björnberg har man lyckats. Talet om monopol är lite snävt, anser han.
— Man pratar mycket om att Lohja och Partek har monopol inom cement och betong, men vi skall komma ihåg att vi hela ti — Vi strävar inte efter marknadsandelar på 100 procent, men naturligtvis en stark marknadsandel, säger VD Hans Björnberg, Partek. — Jag tror på att konkurrens är utvecklande. 35.716 GUNNO
Text: Mats Lindqvis den konkurrerar med andra byggmaterial, tex glas och stål. Vi har en stor andel av marknaden på betong, kakel och klinkers, men det beror på att produkterna är konkurrenskraftiga.
— Vi strävar inte efter marknadsandelar på 100 procent, men vill naturligtvis ha en stark marknadsandel. Jag tror på att konkurrens bara är utvecklande.
Kritik också i Sverige Att det skulle förekommit en osund prisstegring inom byggbranschen de senaste åren vill Matti Purasjoki, överdirektör på Konkurrensverket (KV), inte hålia med om. — En nordisk jämförelsestudie har visat att våra priser inte är högre än i övriga Norden. Vår byggnadsbransch klarar sig hyggligt i jämförelsen Men byggnadsbranschen i det övriga Norden har också skarpt kritiserats för att vara alltför koncentrerad till vissa företag. vilket naturligtvis lett till oskäligt höga priser också där. I Sverige har man bla i pressen anklagat monopalsituationen som en direkt bidragande orsak till prisstegringarna. I tidningen Dagens Nyheter publicerades nyligen en rapport ur vilken det bl a framgår att byggnadspriserna ökade med 20—21 procent under 1986 och 1987. Samma rapport hävdar också att priserna på byggmaterial ökade med 10,5 procent under perioden oktober 1987—oktober 1988 och med 11,8 procent mellan januari 1988 och januari 1989. Sett mot den bakgrunden är en jämförelse med Sverige föga smickrande för de — Vi har tillsatt en arbetsgrupp för att kartlägga konkurrensförhållandena inom byggbranschen, säger överdirektör Matti Purasjoki, Konkurrensverket.
8/1989 FORUM finländska byggnadsindustrin. Åtminstone om vi hittar alltför många likheter.
De ”stora” dominerar
Det är ingen hemlighet att de ”stora” i Finland bl a är Partek, Lohja, Ovako, Nokia, Wärtsilä, Oras, Kone och Schauman, alla med betydande marknadsandelar inom sin speciella nisch.
Ett axplock ur en undersökning gjord av Teuvo Junka och som beskriver situationen 1986, ger följande rmarknadsförhållanden för en del av byggnadsmaterialen
Partek och Lohja har så gott som 100 procent av cementmarknaden, Lohja 90 procent av lättgrus, Partek 100 procent av bergull, Ovako över 95 procent av betongstål, Nokia (plus dotterbolag) över 60 procent av elkablar (1978-1980), Oras nästan 100 procent av marknaden på vattenkranar, Kone 60 procent av hissarna och Schauman (plus dotterbolag) 45 procent av spånskivor. — Pratar vi speciellt om byggföretag utgörs det tunga gardet av bl a Haka, Polar Puolimatka, MNK, Ruola och Hartela
Arbetsgrupp tillsatt
Monopolsituation vill man alltså från KV:s sida inte tala om. Trots det tillsatte man i slutet av mars en arbetsgrupp för att undersöka hur det egentligen står till med konkurrensförhållandena inom - byggnadsbranschen. Till arbetsgruppens uppgifter hör
Uppsving för trähustillverkare
De finländska trähustilverkarna lever goda tider. Det senaste året visade ett uppsving i leveranserna med 18 procent och alla siffror tycer på att ökningen bir ännu större I å et här är ett välkommet budskap fö alla trähustillverkare. 1986 och 198 innebar nämligen inga sötebrödsdagar för tränusbranschen. 1985 var dock ett bra år, med sammanlagt 8 820 sålda egnahemshus. 1986 gick antalet leveranser av trähus bakåt med 6 procent, till 8 300 1evererade hus eller 520 färre än året innan. Året därpå syntes ingen ljusning och försäljningen sjönk ytterligare. 4 procent den här gången, vilket i klartext betydde 7 960 hus, en minskning från 1986 med 340 hus.
FÖRUN, 6/198 bla att undersöka vilka följder eventuella sonkurrensbestämmelser har på byggnadsoch byggmaterialbranschen. Som ordförande för arbetsgruppen fungerar direktör Raili Knuuttila från KV.
Att just byggnadsbranschen hör till de unga och viktiga frågorna på Konkurrensverket råder det ingen tvekan om och Matti Purasjoki bekräftar att så också är fallet. Han menar att det inte skadar lite att de stora företagen får känna sig lite obekväma.
Slopa importbegränsninga mportbegränsningarna inom byggnadsbranschen utpekas som en stor bov i dramat. P g a begränsningar saknar de innem ska tillverkarna konkurrens, något som också Teuvo Junka tagit fasta på I sin undersökning.
Och Matti Purasjoki håller med.
— (Genom att slopa importbegränsningar kan vi få till stånd en ordentlig konkurrens inom byggbranschen. Det är en sak vi måste jobba hårt för, säger Matti Purasjoki.
Inte heller Hans J Björnberg motsätter sig import. Men den skall ske på sunda villkor, ”Dumpingimport” är han emot. Och konkurrensverket skall inte ses som något hot mot Partek, menar Björnber — Tvärtom, fungerar KV som det skall, lyckas det kanske t o m bättre än vi informera folk om det verkliga läget. LJ
Räddningen kom i och med att trenden vände i fjol. Antalet levererade trähus gick upp till 9 370. 1 år siktar trähustillverkarna på att leverera ca 11 000 hus. Skulle de beräkningarna hålla streck betyder det en ökning med hela 20 procent jämfört med fjolåret
Och Pertti Forsström, VD på PuutaloteolliSuusyhdistys ry är optimistisk, Året har börjat bra.
— För tillfället ser det faktiskt ut som om ökningen blir större än vi räknat med. Början av året innebar en betydligt större orderstock än väntat. Ökningen kan t o m bli hela 25 procent det här året.
Åt vilket håll kurvan pekar efter 89 är dock en öppen fråga och Pertti Forsström vill inte sia så långt fram i tiden. Allmänt taget är trenden nedåtgående inom byggbranschen och det kan också ge effekter på tränusbranschen.
Pertti Forsström ser två orsaker till byggboomen som tog fart hösten 87, den tidpunkt då vinden vände för trähustillverkarna.
— Dels blev det lättare att få lån. Bankerna formligen bjöd ut pengar. Dels inneba bostadsköpen i investeringssyfte en större ökning av trycket på bostadsmarknaden än väntat.
Trots den stora efterfrågan på trähus och trots de goda åren för trähustillverkarna hävdar Pertti Forsström att priserna på trähus hållits — och fortfarande hålls — stabila. Några markanta prisstegringar har inte skett. Som exempel nämner han prisutvecklingen mellan 1987 och 1988. 1987 låg medelpriset på ett trähuspaket (egnahemshus) på 122000 mark. 1988 var priset 126 000 mark då omsättningsskatten inte tagits med.
Pertti Forsström medger dock att man i år kan vänta en prisstegring. Han menar att trähusbranschen släpat efter i prisutvecklingen jämfört med byggkostnader och den allmänna utvecklingen inom byggbranschen. Några rejäla prisökningar tror han dock
BAN 0 NED DR
