”Monteringsfickor” gav bättre resultat

av Mats Kockberg Forum 1979-07, sida 28-29, 25.04.1979

Taggar: Teman: bilfabriker

”Monteringsfickor” gav bättre resultat

Arbetet på en bilfabrik består av ett otal arbetsrutiner. Miljön vid de långa monteringsbanden upplevs av arbetstagarna ofta som monoton med påföljande negativa konsekvenser. Också vid den år 1969 etablerade Saab-Valmetfabriken i Nystad märkte man i början av 1970-talet att någonting var på tok: omsättningen av arbetskraft var stor, olycksfallsfrekvensen hög och betydande ansträngningar måste göras för att produkten, den färdiga personbilen, skulle motsvara de höga kvalitetskraven.

2 >” Den linjeproduktion som fabriken var uppbyggd kring bestod av totalt 120 arbetspunkter på 5,7 meter var längs hopsättningsbandet. Karosseriet passerade en ”station” under 7,5 minuter. En mängd problem uppstod vid bandet. De splittrade arbetsrutinerna var enformiga, arbetarnas yrkesskicklighet kunde inte utnyttjas i behövlig grad och dessutom var’ det trångt om utrymme. Kvalitetskontirollen skedde först i slutet av bandet och därigenom rättades eventuella fel till av helt andra personer än de som hade slarvat vid monteringen. Den långa linjen var också känslig för tekniska fel, eftersom hela bandet måste stoppas vid störningar. Vidare hade nya arbetare svårt att anpassa sig till att jobba med den rörliga korgen.

Många delreformer gjordes för at rätta till missförhållandena. Man försökte sig på att enligt ett visst system växla arbetsuppgifter, skapa förutsättningar för grupparbete samt decentralisera rutinerna till förmonteringsstadiet. Resultaten var emellertid blygsamma och år 1974 tillsattes en projektgrupp som fick till uppgift att skapa en mera meningsfull arbetsmiljö utan att dock sänka kravet på produktivitet.

Fickor

Team-work kom att bli det nya lösenordet på Saab-Valmet. I den nya produktionsmodellen, som först tilllämpades på avdelningen för svetsning av karosserierna, där personalomsättningen länge varit betydligt högre än på de andra avdelningarna,

Erfarenheterna av de monteringsfickor som i de olika hopsättningsskedena ersatt de långa banden är ytterst positiva. På Saab-Valmet konstaterar man, att bilarnas kvalitet stigit och att tex omsättningen av arbetskraften blivit mindre sedan reformen genomdrevs. Arbetsmiljön är helt enkelt bättre. Den övre av teckningarna här invid visar det gamla monotona monteringsbandet, på den undre teckningen visas fickorna för svetsning av karosserierna.

FORUM 7/7 utförs de olika arbetsmomenten av arbetsgrupper bestående av två eller flera personer. De grundläggande svetsningsarbetena, som syftar till att hålla ihop karosseriet, utförs av ett team som har ett visst numerärt mål uppställt för varje dag. Därefter transporteras karosserierna till de sk fickor, som infördes i och med organisationsreformen för fyra år sedan. Monteringsbandet har helt slopats, och istället utför två arbetare i fickorna slutskedet av svetsningen samt slipning. Fickorna har planerats så att de möjliggör en ergonomiskt riktig arbetsställning.

— Erfarenheterna av omorganiseringen på svetsavdelningen var ytterst positiva och därför beslöt vi oss ett år senare för att genomföra samma principer också på monteringsavdelningen, säger produktionsdirektör Jouko Tukiainen. Nästan alla arbetsrutiner på fabriken utförs nu i grupp.

På Saab-Valmet är man alltså definitivt nöjd med det nya systemet. Arbetsmotivationen bland arbetarna har ökat, och därigenom har också hela arbetsmiljön förbättrats.

Dessutom är det nya systemet ur pedagogisk synvinkel bättre än det gamla monteringsbandet.

— Den interna kvalitetskontrolien är nu effektivare än tidigare. Efter att ha passerat ett visst antal fickor underkastas varje bil kontinuerligt kontroll, och då fel påträffas kan genast den berörda arbetaren tillkallas för att reparera. I den interna på stickprov baserade minutiösa genomgången av färdiga bilar har vi märkt en tydlig förbättring efter det att team-work-principen togs ibruk. — Tex har antalet under tillverkningsprocessen upptäckta och reparerade fel minskat med hälften. Detta har minskat behovet av reparationsoch kontrollpersonal med ca 20 procent och därigenom betytt en betydande höjning av produktiviteten. Det är av intresse för varje arbetare att utföra sitt arbete så noggrannt som möjligt eftersom fel upptäckta av kvalitetskontrollanterna leder till att hela avdelningens tvåveckorsprestation kanske inte uppnås, något som påverkar lönebildningen i negativ riktning, framhåller Tukiainen. — I personalomsättningen har vi jäm fört de avdelningar där förändringarna gjordes med hela företaget. Tidigare hade vi i karossverkstaden och i monteringen dubbelt så höga omsättningstal som genomsnittligt. Efter förändringarna har personalomsättningen minskat och underskrider nu företagets medeltal. Den enda nackdelen med det nya systemet är att utbildningstiden för de anställda i någon mån har förlängts, beroende på att många fler arbetsuppgifter skall läras den enskilde arbetaren. []

Oy Saab-Valmet Ab: produktionsvolym 1970—7 (antalet färdigställda bilar) 1970 9 000 1971 12 000 1972 16 000 1973 19 000 1974 23 000 1975 25 000 1976 27 000 1977 22 000 1978 23 000

De första andra inhemska rullade ut

De första exemplaren av vår and ÅSE z a inhemska personbil,

Euro Chrysler 1307/1508, som också de tillverkats enligt den ovan beskrivna unika hopsättningstekniken, rullade nyligen ut genom portarna på Saab-Valmets fabrik i Nystad och levererades till återförsäljarna — bara åtta månader efter det avtal om tillverkning slutits.

y»” I augusti i fjol ingicks mellan Oy Saab-Valmet Ab och Chrysler France, som hör till Europas största bilkoncern, ett samarbetsavtal om tillverkning av Euro Chrysler (tidigare Chrysler Simca)-personbilar i Nystad. Redan i början av denna månad visades de första färdiga exemplaren, ett hundratal, för pressen och överläts till kunderna. Tillverkningstakten är tillsvidare rätt anspråkslös, åtta bilar per dag, och inverkar inte på tillverkningen av Saab-Valmets huvudprodukt, Saab-bilarna, som fortsätter i nuvarande omfattning.

FORUM 7/79

Euro-Chrysler 1307/1508, som av europeiska journalister valdes till årets bil 1976, kompletterar det inhemska personbilssortimentet med en femdörrarsmodell försedd med 1,3 eller 1,5 liters motor (därav typbeteckningarna 1307 och 1508), och har redan nu rönt god efterfrågan bland återförsäljarna. Efter semestrarna börjar tillverkningen av den mindre modellen, Chrysler Horizon. De första exemplaren av dessa kommer ut på marknaden i höst.

Valet av Euro Chrysler till andra inhemska personbil motiveras me att modellerna till sin konstruktion och funktion lämpar sig för de finländska förhållandena. På de i Finland tillverkade Chrysler-modellerna görs dessutom vissa förändringar för bättre anpassning till våra körförhållanden. Bland annat har man fäst speciell uppmärksamhet vid rostskydds- och lackeringsbehandlingen. Bilarna får ett extra stenskottslackskikt och fullkomlig rostskyddsbehandling av tröskelbalkar och kaross redan i fabriken. Alla bilar har halogenljus och körljustorkare, värmesäte för föraren och nackstöd. Vissa förbättringar har också gjorts på värmesystemet.

Den inhemska förädlingsgraden i de nya Chrysler-bilarna är över 30 procent.

— Ett faktum är, sade Oy SaabValmet Ab:s verkställande direktör Juhani Linnoinen vid presentatiorstillfället, att en försäljningsökning på 1000 inhemska bilar ger arbete åt 100 personer för ett år.

Försäljningen av de nya Euro Chrysler-bilarna kommer att skötas av Crys-Auto Oy för de större modellernas del, medan Oy Scan-Auto Ab handhar försäljningen av Horizon modellerna. (O 29