Morgondagens stigfinnare har satellittelefonen i bröstfickan
av Bo Ingves Forum 1993-15, sida 23, 25.11.1993
Morgondagens stigfinnare har
SATELLITTELEFONEN I BROSTFICKAN
Bo Ingves
Bilarna flyger inte ännu, men redan efter några år kan gemene man med en ficktelefon ringa vart som helst i världen varifrån som helst. De issade inte många då man på 1960-talet örutspådde samhället år 2000.
tvecklingen inom mobiltelefonin U: med alla mått mätt överstigi förväntningarna. I dag finns det över 30 miljoner mobiltelefonabonnenter i världen. När Mauno Koivisto valdes till president var den en statussymbol för ett fåtal.
Tack vare att mobiltelefonmarknaden världen över har vuxit explosionsartat, har kostnaderna både för samtalen och telefonerna på några år sjunkit radikalt. Samtidigt har telefonernas tillförlitlighet, användarvänlighet, prestanda och de erbjudna tjänsternas mångsidighet stigit till nya sfärer.
De konventionella telefonoperatörerna väntar därför med bävan på den dag då konsumenterna i större skaror ställer sig frågan: Vad gör vi med en normal trådtelefon när det finns trådlösa mobiltelefoner som är lika pålitliga och billiga i drift?
Ficktelefonen med över Atlanten
Framtiden kan med andra ord i mycket hög grad bli den trådlösa kommunikationens tidevarv. Runtom i världen pågår en oändlig mängd högteknologiprojekt inom området.
Problemet för användarna då det gäller dessa projekt, är användbarheten utanför det normala användningsområdet. För nordbor är det självklart att NMHT kan användas i alla de nordiska länderna, vilket är en av orsakerna till att NMT så totalt erövrat Norden. De flesta nät och projekt som pågår begränsar sig dock till avsevärt mindre områden.
I Norden känns det också självklart att GSM, den första vågens digitala mobiltelefonnät, skall kunna användas i alla europeiska länder. Över 20 andra länder har också anammat GSM. I många andra länder är det inte lika naturligt, och 1 ex i USA håller vågen på att vända till fördel för den digitala CDMA-standarden, i stället för den enklare TDMA-standard som GSM använder sig av. Därför verkar GSMs framtid inte helt lovande där, och det skulle också innebära att inte heller GSM blev en verklig världstelefon.
Mobiltelefontiliverkarna håller dock redan på att utveckla nästa generations fickstora mobiltelefon som samtidigt komme att vara en satellittelefon. Då om inte förr kan man bära med sig en verklig världstelefon i rockfickan.
I sig är det ingenting magiskt med satellitöverföringar av bild och ljud från mobila satellitsändare. CNNs hotellrumsrapportering av Gulfkriget via det satellitbaserade Inmarsat-nätet förde tekniken in i de flesta människors vardagsrum.
Från Gulfkrigets dagar har satellittelefonerna till omfången krympt till portföljformat och priset har sjunkit till omkring 100 000 mark. Även om såväl formatet som priset är halverat jämfört med läget för några år sedan, är det ändå inte på något sätt ännu fråga om en massprodukt.
Men före årtusendets slut skall satellitte lefonerna vara tillgänglig för betydligt stör- re grupper. Bl a Ericsson och Nokia håller vid sidan av andra bolag på att utveckla en liten satellittelefon som i normalt bruk fungerar som en normal mobiltelefon. På havet eller på andra ställen där det normala mobiltelefonnätet inte fungerar kommunicerar den däremot via satelliter. Priset på telefonen väntas bli i klass med dagens ficktelefoner.
Alla satellitsystem knappast lönsamma
På Ericsson räknar man med att I procent av mobiltelefonerna vid sekelskiftet, dvs över en miljon, kan vara satellittelefoner. Att döma av antalet projekt som gäller utvecklande av satellitbaserade telefonnät, borde dock antalet vara åtminstone tio gånger högre, därför att kostnaden att bygga upp näten och underhålla dem kostar förmögenheter.
Amerikanska mobiltelefonigiganten Motorolas Iridium-projekt som innefattar 66 satelliter beräknas kosta 4 miljarder dollar.
0 Det internationella satellitkonsortiet Inmarsat planerar ett nät som kan kosta 3 miljarder dollar. Det är för detta nät som bl a Ericsson utvecklar sin telefon.
Ö Globalstar, med bl a Alcatel och DASA bakom sig går löst på 1,5 miljarder dollar.
GQ Odyssey, med bl a Matra-Marconi Space som finansiär kostar 800 miljoner dollar.
Två mindre projekt är Ellipso och Constel Communications rymdnätl som till sammans går lös på 800 miljoner dollar. Da mest ambitiösa projektet står ett mindre företag från Kalifornien för. Bolaget Calling Communications planerar nämligen ett massivt satellitnät för statonära telefonförbindelser för människor i perifera områden. Nätet är räknat för 20 miljoner abonnenter och beräknas gå löst på 6,5 miljarder dollar.
Tillsammans skulle projekten m a o kosta närmare 100 miljarder mark. Samtidigt visar statistiken att telekommarknaden i fjol omsatte ca 2500 miljarder mark globalt sett. Av denna pott tog de trådbundna bolagen hand om 96 procent. För mobiltelefonoperatörerna fanns det alltså 100 miljarder mark att dela på.
Om Ericssons bedömning håller streck, att ca I procent av de 100 miljoner mobiltelefonanvändarna år 2000 använder satellittelefoner, innebär det intäkter i klassen I miljard mark. Det räcker inte ens till för att betala räntorna på lånen.
Världstelefonen kommer - men redan nu går det bra att med ficktelefonen ringa hem från semesterorten… (Foto: Bo Ingves]
Telefonen används inte heller hela tiden som satellittelefon. Dessutom torde operatörerna inte få alla intäkter ograverade, utan en del kan gå till de länder därifrån samtalen tas. finns det knappast ens på sikt ekonomiskt realistiska möjligheter för ett så stort antal satellitnät som planeras.
Överhuvudtaget torde pengarna utgöra det största hindret för utvecklandet av morgondagens digitala världstelefoner. Samtalsavgifterna har gått ner radikalt och näten är så dyra att bygga och upprätthålla, att lönsamhetskalkylerna kan börja dämpa utvecklingen.
Realistiskt sett torde Inmarsat ha de bästa förutsättningarna att köra igång sitt ficktelefonnät som planerat om ca 5 år. Bolaget har ju redan länge drivit telefonnät i rymden, t ex de flesta fartyg sköter sina telekommunikationer via Inmarsat-nätet, och har därför ett avsevärt tekniskt försprång till konkurrenterna.
Men framtiden får utvisa hur det går. Det gäller att komma ihåg att mobiltelefonmarknaden i allra högsta grad har betett sig irrationellt under sin korta levnadsbana. Ponera I ex att det i stället för beräknade 100 miljoner mobiltelefonanvändare finns 200 miljoner användare år 2000! 23