Motigt för pälsdjursnäringen

av Erkki Olin Forum 1986-04, sida 32, 06.03.1986

Pälsdjursuppfödarna har i dessa tider fått vidkännas svidande förluster. Priserna på säväl mink som mutationsräv rasade på pälsaktionen i Vanda i januari. Varor för 430 miljoner mark bytte då ägare. Under hela säsongen 1984-—1985 inbringade skinnförsäljningen ca 1,7 miljarder mark, och av den summan svarade Vasa län för inemot 1,4 miljarde mark.

Iltsedan näringen kom till Finland, / Å har den verkat på rent marknadseko nomiska villkor. Vinstår och förlustår har växlat. Nyetableringarna har varit värst utsatta — medan de som verkat längre inom branschen har haft vissa möjligheter under goda år att göra reserveringar som senare kunnat tas i anspråk.

En pålaga som orättmätigt belastar näringen, är möjligheten till beskattning enligt prövning. Detta skatteok vilar tungt över pälsfarmarens ekonomi.

Enbart i Vasa län sysselsätter branschen direkt ca 20 000 personer, vilka som alternativ till sin nuvarande yrkesutövning ser arbetslöshet eller en utvandring till Sverige.

Skatteiagarna medcer vissa möjligheter till resultatutjämning, som kan åstadskommas genom avskrivningar, lagerreserver, övriga reserveringar och genom avdragbara skattemässiga förluster från tidigare år.

Fri avskrivningsrätt

Den fria avskrivningrätten berör alla farmer inom utvecklingsormrådena som startat verksamheten under åren 1978—1989, eller som anskaffat maskiner och inventarier av det slag som enligt lagen är fritt avdragbara.

Farmens omsättningstillgångar, lagrets bokföringsmässiga värde, består fysiskt av djuren och skinnen. De beräknas på ett speciellt sätt, och erhåller den lagstadgad 3 anskaffningsutgiften genom att dividera de rörliga produktionskostnaderna med antalet utfodrade djur, och genom att därpå multiplicera den erhållna kvoten med antalet djur och skinn per bokslutsdagen. Utfodringsdagarna räknas för vart och ett av djuren.

Dags för max lagernervärdering

Nervärderingen av lagret kan för år 1985 ännu ske till maximalt 50 procent, ifall verksamhetsreservering inte gjorts. År 1986 sjunker nervärderingsmöjligheten till 40 procent, men under en övergångsperiod på två år kan den ursprungliga reserven bibehållas, om lagrets anskaffningsvärde fortfarande är minst det dubbla.

Det finns vägande skäl att nu faktiskt göra maximal lagernervärdering.

Ett utnyttjande av investeringsreserveringen innebär att man gör en 50 procents deponering i Finlands Bank. Upplöses en reserv som gjorts före år 1984, kan en ny reservering inte göras för år 1985. Statsrådet har beviljat tillstånd att använda reserveringar under perioden 110.1985—31.12.1987, och man kan tänkas göra tre bokslut under den perioden. Uncer ett förlustår är det därför ändåmålsenligt att intäktsföra en gammal reservering, och vid ett vinstår att göra en ny reservering.

Vi skall dernonstrera möjligheten genom ett enkelt exempel.

fo alsdjursnäringen

Investeringsreservering i bokslutet Resultaträkning 112.1984–30.11.198 480.000,-—248.000,— —150.000,— — 18.000,— — 10.000,— = 10.000, 44.000,— — 22.000, 22.000, —

Försäljningintäkter Kostnader för foder Löner

Avskrivningar Täntor

Skatter

Rörelsevinst Investeringreservering

Vinst i bökslutet

Försäljning: 3 000 minkskinn till 160 mark per st. Den beskattningsbara vinsten minskar med reserveringens belopp och 11 000 mark deponeras i Finlands Bank.

Resultaträkning 112.1985—30.11.1986 En reservering som gjorts år 1983 kan nu intäktsföras. Anta att den var 25 000 mark. Avskrivningarna hänskjutes detta år, och vi får följande uppställning:

Försäljningsintäkter

Utg för foder 250.000, — Upplösning av investeringsreserven Löner Avskrivningar Räntor Skatter

Vinst i bokslute 405.000, — 25.000 — —222.000,— —150.000,— 0- — 10.000,-—— 10.000, 10.000, —

Försäljning: 3 000 minkskinn till ett pris av 135 mark per st.

Farmen har nu kunnat uppvisa vinst under bägge åren. Upplösningsåret lyfter farmaren sin deposition i Finlands Bank on 12 500 mark. Genom resultatutjämningen undgår han dessutom prövningsbeskattningen — får vi åtminstone hoppas.

Erkki Olin 4/1986 PORUN,

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."