Något om tokiga patent
av Arne Baltscheffsky Forum 1976-17, sida 38-39, 03.11.1976
38
FORUM 17 » 76
Något om tokiga patent
Tokigt och tokigt! Man kan förstås ha olika åsikter o den saken. Det finns de som tycker att alla patent är mer eller mindre tokiga. Å andra sidan finns det också en del underliga blomster i patentens vildvuxna trädgård om vilka inte ens den mest vidsynta kan säga annat än att de är stolliga. Stolligheten accentueras dessutom ofta av det högtidliga officiella språk som används i patentbeskrivningar.
y»” Patent utfärdas av vördnadsvärda statliga myndigheter och utgör officiella dokument med en viss rättsverkan. Inte borde man väl få släppa in rena tokigheter i så högtidliga sammanhang? Nej, det borde man nog inte, men det går i praktiken inte att undvika.
Ått skydda sin uppfinning genom att söka patent på den är en rättighet som tillkommer alla. Om uppfinnaren har dåligt omdöme och söker patent på en löjlig idé, så är detta någonting som patentverket inte kan sätta sig till doms över. Och väl är det! Det skulle inte vara möjligt för någon att dra gränser mellan kloka och stolliga uppfinningar på ett acceptabelt sätt. Det som verkar vansinnigt i dag kan visa sig vara genialt i morgon. Det finns gott om exempel på den saken, men oftast är nog sakförhållandet det motsatta. Många av de patent vi idag finner löjliga var på sin tid, mot bakgrunden av den tidens kunskaper och behov, ganska normala uppfinningar. Tiderna förändras.
Finns det inga kvalitetskrav på patent?
Visst finns det kvalitetskrav, t om mycket stränga sådana, men de är inte av sådan art att de kan sålla bort alla stolligheter. Kvalitetskraven är utformade med hänsyn till patentsystemets huvuduppgift, nämligen att göra det möjligt att skydda nya uppfinningar och att säkerställa att ingen får patent på sådant som någon annan redan har uppfunnit. Därav följer, att om man söker patent på en tillräckligt absurd idé, är det högst osannolikt att någon annan presenterat denna idé tidigare, och då kan det mycket väl hända att patentverket enligt gällande bestämmelser helt enkelt är tvunget att bevilja det sökta patentet. Ett av kvalitetskraven har en viss sanerande verkan. Uppfinningen måst fungera — på något sätt. Därför går det inte att få patent på ett perpetuum mobile — nota bene, om man talar om att det är fråga om ett perpetuum mobile. Däremot kan man få patent, om man kallar sin lilla evighetsmaskin någonting annat. Det finns ett svenskt patent som alldeles uppenbart avser ett perpteuum mobile, men uppfinnaren var så listig, att han kallade sin apparat ”Anordning vid remskivor” och påstod att uppfinningen gav remskivorna en jämnare gång. Nu är det ju så, att om man förser ett par remskivor med en del extra tillbehör av konstifikt utseende, så uppnår man faktiskt en jämnare gång enbart på grund av tilläggsmassans svänghjulsverkan. Uppfinningen fungerad alltså på angivet sätt, och patentet måste därför beviljas.
FIG. 7, & T,5h5 67 11 ; AT 2 2020200
Fig 1 Skodon med tåfickor. Svenska patentansökan 7505314-0.
Plock från örtagården :
Skor å la fingervantar är tydligen en fiffig idé. I varje fall har en spanjor sökt patent på den saken så sent som år 1975 (Fig 1).
Tåg som drivs med vindkraft patenterades redan år 1900 (Fig 2). Energisnålt och bra. Intresserar säkert herr Torbjörn Fälldin. Patentet har gått ut för länge sedan. Plagiering tillåten.
BERMANN THEILER in BERLIN. Anlage zur Ausnutzung der Windkraft.
Fig 2 Fälldin-tåg modell 1900 enligt tyska patentet 119 310.
Ur svenska patentet 15316 från år 1902 saxar jag, alla blomstervänner till glädje, följande utmärkta recept på ett verkligt effektivt blomstergödningsämne: ”Till en tredjedels liter vatten sättas trettiosju gram hornboskapsgödsel, trettio gram latrin, femton gram torfmull, femton gram hönsgödsel, fyra gram benmjöl, tre gram sot, fem gram släckt kalk, fem gram aska af barrträd, fyra gram hornboskapsblod, sex gram hästblod, tre gram svinblod, ett gram hönsblod, ett gram kanel och, för att gifva gödningsämnet en angenämare lukt, tio droppar parfym.” Glöm inte kanelen!
Norrmännen är ett sjöfarande folk. Två av dem har uppfunnit den praktiska lilla vattenfarkost som visas i Fig 3. Om man trampar på riktigt duktigt, kanske det inte gör så mycket att vattnet är kallt. Fig 4 visar en patenterad docka, lämplig
FORUM 17 » 76
Fig 3 Vattencykel enligt svenska patentet 175 331.
för den som vill avreagera sig och samtidigt mäta sin styrka. Mycket lustig, väcker stor förvåning.
Gamla patent återspeglar också den gångna tidens fobier och vanföreställningar. Pollution, dvs ofrivillig sädesuttömning under sömnen, anses inte i dag vara något särskilt fenomen, men år 1899 beviljades amerikanska patentet 622 333, som hänför sig till en apparat avsedd för att förhindra sådana förfärliga händelser. Apparaten anbringas på penis och utlöser vid inträdande erektion en alarmklocka avsedd att väcka den sovande. Det måste ha varit ohyggligt obekvämt att sova med en sådan apparat på sig, men vad är inte en from yngling villig att underkasta sig för att
Ne, £22,223. Patonted Apr. 4, (299, &. E. DUDLEY.
SURGIGAL APPLIANC ena Ao 4 är gcuder : SE lrchucke i Ög Säng ra
Fig 5 ”Surgical Appliance” enligt USA-patentet 622 333.
förhindra djävulen att bedriva sitt spel i hans kropp. Av någon orsak synes detta patent ännu i dag väcka ett visst intresse och flere personer ur min bekantskapskrets, besjälade av nutidens mera burleska tankegångar, har föreslagit mera praktiska modifikationer av denna uppfinning, t.ex. att alarmklockan skulle ringa hos pigan i stället. — Usch och fy! Får man skämta så där ‘ined allvarliga saker? (Arne Baltscheffsky)
Fig 4 Sparka dockan I ändan och avläs sparkens styrka på dockans hals. Från USA-patente 968 325.