”Nakna bostäder” får kallt mottagande

Taggar: Teman: bostäder

e En »bostad» bestående av bara golv, tak, väggar, yttre dörr och fönster samt en vatten-, avlopps- och elpunkt, det är den nakna bostaden, när den är allra radikalast avklädd. Men är den någonting att fika efter, är den faktiskt rätta vägen att sänka bostadskostnaderna, att pressa fram mera bostäder för samma begränsade summa pengar.

9 Nej, svarar veckans panel byggmästarna Torsten Ahlbom, Helsingfors, Torsten Eriksson, Borgå och Erik Holm, Ekenäs. Avklädningen kan gå för sig som ett experiment, men med en avklädning som stannar halvvägs.

Byggmästaråsikt Ö

JU HA SATT IN.

CSN FÖNSTER ÄNDÅLS (SEA / H 3 3 rt tee ÅS gom ”Nakna bostäder” får kallt mottagand + Ett bättre och nödvändigare sätt att sänka kostnaderna är att satsa mera på forskning i byggbranschen, både när det gäller rationalisering och en riskfri sänkning av de nu alltför stränga kraven på konstruktioner och brandsäkerhet.

• Mera privata pengar står även att få, om man bara ser till att investeringar i bostadsproduktionen ges skattelättnader som garanterar en ränteutdelning som motsvarar statsobligationernas.

• Mycket kan även göras i planeringsskedet genom bättre samarbete mellan arkitekter och konstruktörer. Nu fastnar arkitekten ofta för lösningar, som binder konstruktören.

FORUM: — Får vi en definition på den nakna bostaden? Är den bara tak, golv, väggar, fönster och dörrar? AHLBOM: — Idéns upphovsman, arkitekt Jarmo Ke rvinen definierar den såhär: en bostad, som har planerats enligt normala krav på en högklassig bostad, men färdigställts endast till sina elementäraste delar: tak, golv, väggar, yttre dörr, fönster, värme, ventilation samt åtminstone en vatten-, avlopps- och elpunkt. Det som fattas anskaffas senare av ägaren själv. På det sättet skulle man kunna komma över en lägenhet till 20 procent lägre pris än om lägenheten var fullt utrustad. Men man kan ju även tänka sig olika grader av avklädning.

Forum 18/70

FORUM: — Finns systemet utprovat någonstans?

AHLBOM: — Nej, inte i den radikala form, som arkitekt Kervinen föreslår. I Sverige sysslar storfirman Skarne med någonting i den vägen, hos oss har systemet inte alls utprovats. Samma ändamål tjänade det sk »skulderbanksystemet». (hartiapankki), nämligen att för samma pengar få ut mera bostäder. Diskussionen om den avklädda bostaden utgick ju ifrån att vi har ett årligt manko på omkring 10 000 bostäder. Vi borde bygga 47 000 per år, men orkar ekonomiskt inte med mer än 37 000.

FORUM: — Men betyder inte avklädningen en standardsänkning?

HOLM: — Det beror väl på avklädningsgraden. Idén är som sådan bra, bara man tar det försiktigt. Man kan gå en medelväg och göra lägenheterna beboeliga med en enklare utrustning.

ERIKSSON: — Avklädningen leder utan vidare till en standardsänkning för den som väljer en sådan bostad, även på längre sikt, Jag har också svårt att tro att man skulle kunna spara in så mycket som 20 procent på avklädningen. AHLBOM: — Egentligen sparar man inte in någonting alls på en avklädd bostad. Men man kan komma över en bostad för en mindre insats. Vänd na — I längden blir den avklädda bostaden dyrare redan av den enkla anledningen, att man i fortsättningen får lov att anlita hårdvaluta. På så sätt skulle t ex en egen insats på 8 000 mark i en normalt byggd och utrustad aravalägenhet i den avklädda bostaden sist och slutligen komma att motsvaras av hela 14 000 mark. Så detta är nog inte den rätta vägen att få ned kostnaderna och mera bostäder för samma pengar.

HOLM: — Jag tror inte heller det är lyckat att klä av lägenheterna så radikalt som Kervinen föreslår, men vissa inredningsdetaljer kunde ändå plockas in senare. Men man kunde också göra någonting för att hejda standardtävlingen mellan byggarna inom den privata bostadsproduktionen. Som exempel kan jag nämna att det förekommer att det inte räcker med enbart kylskåp utan det skall vara kombinerat kylskåp-frysbox, dyra spiskåpor med inbyggd fläkt osv. Vi skall inte glömma att kan vi spara in på något så vinner vi åtminstone i räntekostnaderna.

ERIKSSON: — Jag tror nu inte man kan spara in så mycket på den vägen heller. Och en avklädning — helt eller delvis genomförd — med provisorier för olika inredningsdetaljer som garderober och annat betyder onödiga investeringar.

FORUM: — Detta gäller väl för allting i den avklädda bostaden?

ERIKSSON: — Ja.

AHLBOM: — Man kunde i alla fall tänka sig experiment på denhär linjen, även om jag inte tror, att den är den rätta metoden att få ner bostadskostnaderna. Arkitekt Kervinen föreslår tillochmed att bostadsstyrelsen helt skulle slå in på den linjen och bevilja arava- eller rättare bostadslån endast för avklädda bostäder. Men det är nog att gå alldeles för långt.

FORUM: — Ni vill alltså inte rekommendera avklädningen?

AHLBOM: — Inte generellt, endast som experiment och med avklädningen bara delvis genomförd.

Torsten Eriksson 9 »Avklädning» leder till standardsänkning

Torsten Ahlbom e Satsa mera på forskningen

Erik Holm e Bollen ligger hos arkitekterna

FORUM: — Men då förlorar ju avklädningstanken i värde.

AHLBOM: — Den gör det, och därför tror jag att vi måste söka andra vägar. Det enda sättet att få ner byggnadskostnaderna är att satsa mera på forskning, när det gäller elementbygge och möjligheterna att utan risker sänka kraven på bla konstruktioner och brandsäkerhet. Våra krav ligger härvidlag långt över de centraleuropeiska och skandinaviska. Och det är en kostnadshöjande faktor av stor betydelse.

HOLM: — Bollen ligger även hos arkitekterna och markförsäljarna. Likaså har jakten på högre standard sin andel i den oförmånliga utvecklingen. Husen blir bara dyrare och dyrare,

FORUM: — Vi producerar alltså för dyrt?

ERIKSSON: — Ja, det är en känd sak att vi bygger väldigt dyrt här i Finland.

HOLM: — Enligt vissa uppgifter är bostäderna inte dyrare än i Sverige.

AHLBOM: — Här spelar våra strängare krav in. Vi borde få en ändring av byggnadsordningen.

ERIKSSON: — När det gäller den avklädda bostaden kunde man vända på steken och säga, att den lämpar sig bäst för den som har mycket pengar. Då kan han inreda sin bostad efter behag. För den som har lite pengar betyder den däremot bara ökade kostnader i längden och en sänkt standard.

AHLBOM: — Men de som har mycket pengar kommer inte över aravalägenheter, och det är inte för dessa som avklädningen är avsedd. Tanken var ju den, att man skulle göra det lättare för dem som har lite pengar att komma över en bostad, att få tak över huvudet.

— När nu den avklädda bostaden tydligen är en bumerang i det avseendet, så borde andra vägar sökas. Här kommer vi åter till behovet av forskning och ändring av våra föråldrade och alltför höga krav på konstruktioner etc. Det är så mycket som vi inte vet hur det inverkar på kostnaderna, och därför

Forum 18/7 borde vi liksom man gjort i Sverige införa en forskningsavgift, någon promille på arbetslönerna, som skulle gå till forskning i branschen. I Sverige rör sig byggbranschens forskningsbudget om flere miljoner kronor per år.

FORUM: — Vi har ju också hyresbostäder. Hur kommer de in i bilden?

ERIKSSON: — Hyresbostäderna har i detta nu samma standard som aravaaktiehus — de byggs ju även med aravamedel, Knappast kan man dock tänka sig en avklädd hyreslägenhet.

AHLBOM: — Nej, det går nog inte. Man kan inte bjuda ut en halvfärdig hyreslägenhet.

FORUM: — Finns det någon annan möjlighet att öka bostadsproduktionen än genom att höja det allmännas andel. På den vägen får man ju flere bostäder för samma pris än på hårdvalutalinjen.

AHLBOM: — Visst finns det andra möjligheter. Genom skattelättnader tror jag vi kunde få fram mycket mera pengar för bostadsproduktionen. Om man kan ge skattelättnader för statsobligationer, så varför inte för investeringar i bostadsproduktionen. Det ena är precis lika sunt eller osunt som det andra. Man behöver för den skull inte upprepa de misstag som gjordes förra gången, Man kan ju ställa vissa villkor för skattefriheten. Den som jobbar i branschen vet att folk inte nu vill investera i bostäder. Det ger ingen utdelning. Skattefriheten borde garantera en ränta som motsvarar statsobligationernas. ERIKSSON: — Men en på privat väg finansierad bostad blir dyrare än en som är finansierad med statslån. Ett av de viktigaste målen vore nog att få ned byggnadskostnaderna, Jag förstår inte, varför det inte skulle gå här, när det går att göra det annorstädes.

FORUM: — Industrialliseringen av byggnadsbranschen har alltså Inte betytt någon sänkning av bostadskostnaderna?

AHLBOM: — Nej, för alla rationaliseringar har genast ätits upp av löne- och andra kostnadsstegringar.

Forum 18/70

FORUM

ERIKSSON: -— Men vi har alltjämt ett större antal arbetstimmar per kubikmeter än t ex i Sverige. Här finns ännu rum för rationalisering.

FORUM: — Vad kunde en längre amorteringstid på lånen betyda?

AHLBOM: — Statslånen löper ju på mycket lång tid, 30 år, men de privata krediterna vanligen på bara tio år. Om amorteringstiden kunde förlängas på denna sektor skulle det säkert betyda en hel del.

ERIKSSON: — En ökning av den statliga andelen skulle betyda ännu mer.

AHLBOM: — Men här kommer vi tillbaka till det faktum, att vårt statshushåll inte tål större investeringar, utan det gäller att få fram bostäder för samma summa pengar. Här spelar just forskningen en stor roll.

ERIKSSON: — Och tomtpriserna.

HOLM: — Mycket kunde även göras i planeringsskedet. Ofta blir det ena huset mycket dyrare än det andra, även om de egentligen inte skiljer sig mycket från varann. Här borde man ha ett team av arkitekter och konstruktörer. ERIKSSON: — Så som det nu är bestämmer vanligen arkitekten, ofta på ett sätt som helt binder konstruktören.

FORUM: — Har inte storbyggarna, grynderna, arbetsteam av arkitekter och ingenjörer?

AHLBOM: -—Ja, det har de, och de är inne på rätt väg. Men de är också bundna av lagar och förordningar, som gör byggandet onödigt dyrt. De stränga bestämmelserna är också ett hinder för sanering av äldre bebyggelse tex i centrum av städerna. Det finns många som gärna skulle bo i en gammal lägenhet i centrum, sen denna först sanerats och moderniserats. Men de höga kraven på brandsäkerhet etc gör saneringen oproportionerligt dyr.

— En av de allra viktigaste åtgärderna just nu är därför att lagstiftningsvägen lindra dessa bestämmelser samtidigt som forskningen i branschen ges ökade ekonomiska möjligheter.