När får vi ekonomi - ingenjörer?

Taggar: Teman: utbildning

DEBATT FORUM

Befattningsprofilerna i företagen är i dag annorlunda än i går. De krav som morgondagens näringsliv kommer att ställa på sina anställda, de nya kombinationer av kunskaper som kommer att fordras kan vi bara ana oss till.

Förr placerades diplomingenjören ofta på en ledande post ino näringslivet. Det var en naturlig sak, huvudvikten i företagets verksamhet låg på produktionen. Av tradition besätter ingenJörer fortfarande ledande poster. Men kraven på hans ekonomiska utbildning är nu mycket större.

I dag, i överflödssamhället, produceras så mycket att avsättningen, marknadsföringen ofta blir nålsögat.

Allt viktigare förefaller en kombination av ekonomi och teknik att bli. Men hur och var skall vi utbilda innovatören-marknadsforskaren? Eller industriledaren-administratören? Eller processplaneraren-budgeteraren? Försäljaren-teknikern? Skall man öka den ekonomiska utbildningen för teknikern och ingenjören? Eller skall man ge ekonomen företagscentrerad teknisk knowhow, som ger honom god teknisk sakkunskap just ifråga om det egna företagets produkt?

När får v ekonomi-ingenjörer?

Strömmen går från teknisk specialutbildning till ekonomisk allmänblldning. Ingenjörer och tekniker får vissa ekonomiska baskunskaper Inom ramen för sin examen. De bättrar också ofta på sina ekonomiska kunskaper genom bredvidläsning eller fortsättningsstudier efter avlagd examen.

Diplomingenjörer, driftsingenjörer och tekniker som bygger på med en ekonomisk examen efter grundutblldningen är ingen ovanlighet.

Man träffar emellertid också på ekonomer som tom I teknikerögon har mycket goda tekniska Insikter. De har vanligen inhämtats i det företag där ekonomen arbetar. Ekonomen kan bli teknisk specialist Inom en mycket snäv sektor.

Hur borde utbildningen ske? Vilka möjligheter finns det i dag att kombinera teknik och ekonomi I studieplanen? Kommer de möjligheterna att öka?

FORUM låter frågan gå vidare till ekonomiska och tekniska utbildningsanstalter på olika nivå.

• Industriell ekonomi vid Tekniska Högskolan

Tekniska Högskolan har en studielinje kallad industriell ekonomi. På skolans anslagstavla hänger tentamensutslag i organisationslära, marknadsforskning, bokföring, kostnadsberäkning och investeringar.

Professuren sköts sedan 1967 av C E Carlson, själv tidigare företagsledare, Det finns också en biträdande professor, några assistenter och från och med nästa höst en lektor i detta ämne.

FORUM: — Professor Carlson, hur stora möjligheter finns det att utbilda ekonoml-ingenjörer vid Tekniska Högskolan?

Forum 4/1973

CARLSON: — Näringslivet har ett permanent behov av ingenjörer med utbildning för försäljning. Men till frågan om de tekniska högskolorna ytterligare borde intensifiera den ekonomiska utbildningen ställer jag mig nog lite skeptisk. Vi skall nog i första hand erbjuda teknisk undervisning och inte utvecklas till en semi-handelshögskola med en starkt utbyggd ekonomisk sektor. Men intresset för linjen industriell ekonomi är mycket stort. Av 800 inskrivna studenter per år väljer 5—600 grundkursen i industriell ekonomi. Det är en trepoängskurs 1) och målet är att den skall ge en någorlunda god ekonomisk underbyggnad. Studenter som vill ha grundligare kunskaper kan välja mellan en kortare 15 poängs kurs och en längre 30 poängs kurs i industriell ekonomi. Kortkursen väljs av 60—80 och den längre av cirka 20 studenter per år.

— I Sverige talar man om ekonomi-ingenjörer eller I-ingenjörer som om det vore en ny linje. Men kombinationen är inte så ny, tom i Linköping har den funnits redan länge. Och i Finland har ekonomisk utbildning för ingenjörer pågått i någon form ända sedan 1923 då Bernhard Vuolle fick den första professuren i ”allmän maskinlära och industriell ekonomi”. Den här ursprungliga sammankopplingen hänger kvar ännu, i den officiella läroplanen hänförs industriell ekonomi till maskiningenjörslinjen. Men det är en historisk indelning som vi i dag försöker komma ifrån.

— Friheten är stor att välja olika studiekombinationer och ekonomin kan kombineras med både maskinteknik, samhällsteknik, energiteknik osv.

FORUM: — Väljer studenterna förnuftiga kombinationer?

CARLSON: — För att hjälpa dem välja försöker vi åtminstone rekommendera olika meningsfulla ämneskombinationer 1) 1 poäng = en studievecka om 40 timmar (inkluderar alla sla av studier, föreläsningar, seminarier, utarbetande av uppsatser m m 7

DEBATT FÖRUM

ON

Forum intervjuade:

Rektor Gösta Mickwitz, SHH

Professor C E Carlson, TH

Rektor Yrjö Arvola, Tekniska läroverket Rektor Björn Carlsson, Handelsinstitutet Kursledare C Rosenius, Handelsinstitutet

Dipl ing Alari Kujala, TSS:s och TFiF:s arbetsmarknadsbyr alternativa paket där industriell ekonomi kombineras med tekniska ämnen på ett förnuftigt sätt.

FORUM: — Om teknologen vill ha ekonomisk utbildning utöver kursplanen, vad gör han då?

CARLSON: — Det är inte ovanligt att våra studenter samtidigt med sina studier här, eller i efterhand, avlägger ekonomexamen. Ingenjörernas fortbildningsinstitut INSKO har också kurser i ekonomi. Jag sitter själv i INSKOs sakkunnigråd för ekonomisk fortbildning. Också vid Tekniska Högskolan kan industriell ekonomi läsas upp till licentiat- och doktorsnivå. Cirka hundra ingenjörer håller för närvarande på med en licentiatexamen med denna inriktning. Man kan kanske fråga sig om det för alla är det fiffigaste sättet att skaffa sig ekonomiska kunskaper. Några skulle kanske vara bättre betjänta av en mera praktisk vidareutbildning än en licentiatexamen.

Ett område som vi inte alls har kunnat beakta är praktisk ekonomisk utbildning för företagsledare. Den sektorn sköts nu främst av LIFIM.

FORUM: — Hurudan är teknologen som ekonomlestuderande?

CARLSON: — Uppriktigt sagt: mycket få teknologer har naturlig fallenhet för att bli t ex goda marknadsförare. Det beror på intagningsgrunderna vid högskolan. Studenter tas in här med gallringsmetoder som säger mycket litet om deras förutsättningar att studera ekonomi eller att inneha befattningar där mänskliga relationer spelar en viktig roll, t ex företagsledning eller försäljning.

e Inriktning på ekonomi I Villmanstrand

Professor Carlson nämner att den nya tekniska högskolan i Villmanstrand specialiserar sig just på området ekonomisk utveckling jämsides med inriktningen på energiteknik och maskinteknik. Verksamheten har ännu pågått så kort tid att man inte har någon större erfarenhet. Högskolan har cirka 80 elever per år, men det största problemet är den kroniska lärarbristen.

8

Kombinationen ekonomi-teknik behövs redan i dag. Några siffror « Diplomingenjörernas och arkitekternas arbetsmarknadssituation kartlades 1971. 35/0 innehade befattningar inom områdena administration och handel, befattningar som direkt förutsatte kunskaper i ekonomi.

« Senaste höst frågade man 1970—71 färdigblivna diplomingenjörer vilka ämnen i examen skulle ha underlättat deras nuvarande arbetsuppgifter. Mycket nödvändigt eller ganska nödvändigt ansåg 53,5 ?/o att det hade varit med ekonomisk kunskap, 43 ‘/o med företagsledningens grunder och 42,6/o med handelskunskap.

e Ingenjörer väljer kvantitativa ämnen vid Hanken

Rektor Gösta Mickwitz bekräftar att många ingenjörer studerar vid Svenska Handelshögskolan. Några tar en ekonom- eller kandidatexamen, andra ett enskilt vitsord, t ex approbatur eller cum laude i företagsekonomi. De har speciellt lätt för ämnen med kvantitativ inriktning som allmän företagsekonomi och statistik och väljer i första hand sådana ämnen trots att de möjligen skulle ha större nytta av andra. Någon svårighet att komma in vid högskolan har de inte, de flesta är laudaturstudenter. Men en god portion sisu fordras nog av dessa tekniska ekonomer, antingen bedriver de ekonomiska studier vid sidan av sina tekniska, vilket är mycket tungt, eller också bygger de på med en ekonomisk examen efter sin tekniska grundutbildning och det förutsätter nästan att de inte försvinner ut på landsorten som många ingenjörer gör, utan har jobbet på en ort där det finns en handelshögskola. Och som alla vet är det inte heller det lättaste att kombinera jobb med studier.

FORUM: — Det verkar mao som om det vore ganska motigt att kombinera studier i ekonomi och teknik. Kommer det att bil bättre I framtiden?

MICKWITZ: — Helt säkert. Det nya sättet att poängberäkna studieprestationerna som Tekniska Högskolan redan infört och som snart skall införas också hos oss siktar just på en större flexibilitet när man vill kombinera ämnen vid olika högskolor. Vi går mot öppnare universitet, det är tidens anda, och det finns absolut ingen anledning att motsätta sig den saken. Tvärtom är alla teknologer och ingenjörer redan nu hjärtligt välkomna till Svenska Handelshögskolan.

FORUM: — Vad skall då en eventuellt ny ”produkt” kallas? Blir det ekonomi-ingenjör?

MICKWITZ: — Det får väl bero på var huvudvikten i studierna ligger. Om studenten läser huvudämnet vid en handelshögskola blir han ekonomiekandidat, vid en teknisk högskola diplomingenjör. ”Ekonomi-ingenjör” blir det väl ändå inte i första rappet.

Forum 4/1973

Professor Gösta Mickwitz

FORUM: — Hur skall studenter kunna veta vilka ekonomiskt-tekniska ämneskombinationer som är ändamålsenliga och användbara?

MICKWITZ: — I allmänhet krävs minst ett cum laude-vitsord, alltså 40 poäng, för att ge yrkeskunskap. Enligt min syn på saken, och den understöds också av Erkki Tikkanens färska undersökning om industrins exportproblem, borde ingenjörerna välja mera marknadsekonomi. Bristen på teknisk marknadsföringspersonal är stor. Framför allt borde elektronik och modern maskinindustri kombineras med marknadsföringsutbildning.

• Projektgrupper kan kombinera ekonomi och teknik

Framtidens företag går in för integrerad företagsekonomi, tror rektor Mickwitz. Företagen kommer mer och mer att styras av ledningsgrupper, med samverkan mellan flera anställda. Kanske alla kunskaper inte kan samlas hos samma person, utan vi får projektgrupper där innovatörer, kostnadskalkylerare och marknadsförare intimt samverkar. ”Enligt min åsikt är marknadsföraren den överordnade. Men det vill förstås driftschefen inte gärna gå med på,” säger Gösta Mickwitz. ”Samarbetet mellan olika funktioner inom företaget kommer i varje fall att öka. Dagens situation är ju redan den att ingen så noga vet för vad de utbildar sig. Utbildningens viktigaste mål är allmän beredskap för oavbruten vidareutbildning. + Svårt få mera ekonomi för driftingenjörer

Vid Tekniska läroverket i Helsingfors berättar rektor, professor Yrjö Arvola, att läroverkets ekonomiska utbildning inskränker sig till en kurs i nationalekonomi och en kurs i industriell ekonomi och organisation, där huvudvikten läggs vid administrativ teknik, prissättning o dyl. Professor Arvola säger skämtsamt att Tekniska läroverket avsiktligt utbildar fackidioter. Läroverket ser som sin främsta uppgift att ge en gedigen teknisk skolning. Professor Arvola påpekar dock att redan första paragrafen i skolans stadgar säger att läroverkets uppgift är ”att meddela högre teknisk undervisning erforderlig för teknisk och teknisk-ekonomisk verksamhet”. Rektorn anser

Forum 4/1973

Professor C E Carlso i alla fall att man inom ramen för den nuvarande fyraåriga examen inte kan utvidga den ekonomiska undervisning som ges vid Tekniska läroverket. Driftsingenjörernas senaste placeringsundersökning visade emellertid en intressant skillnad mellan de finsk- och svenskspråkiga läroverksingenjörernas befattningar. De svenskspråkiga hade oftare jobb där ekonomisk kunskap var nödvändig.

« Kurs för tekniker vid Handelsinstitutet

Vid Handelsinstitutet ligger man i startgroparna för en fortbildningskurs för färdiga tekniker nästa höst berättar rektor Björn Carlsson. Yrkesutbildningsstyrelsen har redan gett sin välsignelse, en välsignelse av rent materiellt slag: ekonomiskt understöd för kursen.

Kursledare är ekon mag Carl Rosenius. Han berättar att man i intimt samarbete med Svenska Teknikerföreningen, Svenska Maskinbefälsföreningen och Svenska Byggmästareföreningen i Helsingfors samt med rektor Lars E Lindfors vid Tekniska skolan försökt skräddarsy en kurs i ekonomi som verkligen skulle intressera teknikerna. Det visade sig att de flesta medlemmarna i föreningarna var intresserade av frågor som berörde utrikeshandel samt avtalsrätt. I stort sett frågade man efter en mycket praktisk och handgriplig ekonomisk kunskap, närmast ”affärsverksamhet”, Handelsinstitutet ordnar alltså i höst en kvällskurs, två kvällar i veckan under cirka två månader, totalt cirka 30—32 kurstimmar. ”Ingen vill ha mammutkurser på ett eller flera år” säger Rosenius. ”Inte heller vill man offra varje kväll i veckan. Och dagskurser för yrkesverksamma tekniker är inte att tänka på”. Problemet är att det är svårt med lärarkrafterna, trots att arvodesfrågan har ordnat upp sig. ”Folk vill helt enkelt inte extraknäcka nuförtiden”, säger Rosenius. ”Åtminstone inte inom läraryrket. Tar lärare extrajobb skall det helst vara något helt annat än undervisning.”

Ekenäs Handelsläroverk har också försökt med en fortsättningskurs för tekniker, den var omfattande, ungefär en halv merkonomexamen. Lärarkrafter fanns nog, men här var det igen elevunderlaget som sviktade och kursen måste inhiberas.

Oo 9