När har Innovationsuniversitetet lyckats?
av Uffe Cederqvist Forum 2008-05, sida 12-13, 22.05.2008
Taggar: Teman: Innovationsuniversitet
Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2088 FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2088
DEBATT
Skicka din debattartikel till adressen: HH feedbackQforum.f. Vi tar gärna emot även kortare texter.
Kommentera debattartikeln genomatt skicka mejl till adressen: feedbackforum.fi.
När har Innovationsuniversitetet lyckats?
X Innovationsuniversitetet (IU) börjar, om riksdagen så vill, sitt arbete den 1 augusti 2009. IU bildas genom en sammanslagning av Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola (Helsingin kauppakorkeakoulu) och Konstindustriella högskolan. Förvaltningsmodellen blir en privaträttslig stiftelse och det uttalade målet är att skapa ett internationellt toppuniversitet. Om man vill fråga sig om detta är en lyckad satsning bör man förstå bakgrunden och dessutom vänta med sin fråga i omkring ett decennium.
För att skapa en ram för IU förnyas universitetslagstiftningen samtidigt som universitetens självbestämmanderätt generellt växer. En annan utvecklingstrend är att antalet universitet och studieplatser minskar.
Förändringarna har väckt het debatt både på riks-, lokal- och språkpolitisk nivå: hur ska det gå för de lokala universiteten, kommer IU att sluka alla tillgängliga resurser, håller jämställdheten inom universitetsutbildningen på att försvinna, hur går det med den
Uffe Cederqvist är diplomingenjör och Äldre rådgivare. Han har arbetat med teknologerna för att utnyttja de nya möjligheter som Innovationsuniversitetet skapar.
står var och en fritt att föreställa sig hur det ser ut inom IU om ett antal år. Stiftelsemodellen innebär att man har stor frihet att söka nya inkomstkällor genom bland annat forskningssamarbete, donationer och att binda internationella professorer till universitetet utan begränsande statliga löne- och avtalsreglementen.
Implicit innebär ett toppuniversitet att man gärna ser världens skarpaste forskare och professorer vid universitetet, att antalet utländska studerande ökar och att det engelska språket får en framskjuten roll. Totalantalet studerande blir sannolikt mindre än i dag. Då konkurrensen om studieplatser ökar stiger tröskeln också för inhemska studerande —- bara de bästa kommer in. För studerandena måste det vara värt att kämpa - studiebakgrunden bör avspeglas i lönen efter examen och i framtiden kanske arbetsgivarna frågar både vad och var man har studerat.
Svenskans roll. I ett finlandssvensk de och en livskraftig svenskspråkig kultur på campus som framgångsrikt sörjer för de färdigblivnas språkliga identitet. I Konstindustriella är det svenska språket i det närmaste osynligt även om antalet svenskspråkiga studerande procentuellt är högre än i TH, men den levande kulturen saknas.
Stärka landets konkurrenskraft. Vad vinner vi genom att sammanslå de tre högskolorna? Konstindustriella är ju redan landets internationellt högst rankade högskola och antalet utländska studerande är stort. Konkurrensen om studieplatserna till Konstindustriella är också synnerligen hård. Tekniska högskolan klarar sig också bra i en nordisk ranking. Vad kan bli bättre?
Alltsedan 1970-talets slut har man i Finland medvetet satsat på teknisk utveckling och teknologi för att driva den ekonomiska utvecklingen och landets internationella konkurrenskraft. Resultatet är inte oävet. Men kritiker säger att ökade insatser enbart går till att göda maskineriet — det vill säga det finländ sedd att öka Finlands ekonomis ka konkurrensförmåga i framtiden. Grundandet kunde anses som ett lika betydelsefullt steg som konsensusbeslutet om en nationell satsning på teknologisk utveckling en gång i tiden var.
Gemensamt campus viktigt. Ekonomi- och samhällsforskaren Richard Florida har i sina böcker pekat på orsakerna. Då den industriella paradigmen långsamt förlorar sin betydelse som samhällsmotor drivs ekonomin i stället av de “kreativa” människornas arbetsinsats, det vil ningsdirektör på Sitra, kallar i sin senaste bok detta för ett “innovationsekosystem!
Konkret hoppas man alltså att inte bara teknologer ska grunda nya företag i de småföretagsgetton som vuxit upp kring våra universitet, utan att teknologerna i framtiden ska göra det tillsammans med ekonomer och designers.
En kritisk fråga är hur man ska kunna sammanföra studerande från alla tre högskolor så att kreativiteten kan frodas samtidigt som man bygger ett gemensamt innovationsekosystem för IU. Frågan bli 35 3 äå 2 z å a cl z fd fd E > I ffa n & > = = = z Z Ja [a] z 3 FT f nell mångfald som driver innovationen. I en sådan miljö är flerspråkigheten en tillgång, inte en börda. Därför anser jag att det finlandssvenska samfundet och dess smedjor ska se till att levande svenskspråkiga miljöerien mångspråkig omgivning ska ha en möjlighet att klara sig bra. Man bör göra den språkliga mångfalden till en nationell framgångskälla hellre än att försöka upprätthålla tvinande reservat.
Personligen tror jag att flera av de utländska studerande i TH sökt sig dit på grund av att den är en relativt bra skola utan terminsavgif perspektiv kan detta kännas utma- “Om d et konstnärliga friheten, skulle man nande. I dag är Konstindustriella ska innovationssystemet — utan att säga att kreativiteten är den grund- | inte enklare av att skolorna ligger ter medan det stora antalet utläninte kunna flytta all svenskspråkig högskolan och Tekniska högskolan det resulterar i någon större ekono- läggande drivkraften för ekonomisk | så långt från varandra. Om det cen- centrala ningar i Konstindustriella förkladiplomingenjörsutbildning till Åbo? tvåspråkiga, och dessa är de enda misk aktivitet. aktivitet. Inte kapital, inte råvara, trala campusområdet i en avläg- c ampus- ras av att skolan har ett mycket gott institutioner som erbjuder studier I dag krävs att teknisk innova- inte produktionsresurser utan kre- sen framtid är Otnäs, vad bör Esbo 2 d t . anseende. Bara de bästa får studieplats. Det på svenska inom ett stort antal dis- | tion ska gå hand i hand med affärs- ativitet. stad göra för att utveckla miljön? omra etlen För våra nordiska grannar är cipliner. Skolorna har i dag en na- innovationer, kännedom om mark- Kreativiteten frodas i en tole- Med kontorshotellgränders i spet- avlägsen Finland ett exotiskt men trots allt “För studeranden am åste det vara tionell uppgift i att underhålla no- nader, förståelse för kundernas rant, urban miljö där det finns tek- sen marscherar man kanske inte i framtid är nordiskt land. Därför tror jag att eo rt att kä t di b k d menklatur och för samhället nöd- behov. Vårt utvecklingstänkan- nologi och begåvning, och uttryck- | rätt riktning. Eller är metron rädd- 0 t .” d Innovationsuniversitetet har nått val a ampa ‘S udieba grun en vändig språklig fackkunskap. de är alldeles för teknologifokuse- ligen inte bara teknisk sådan utan ningen för IU? “tnas; va sin första milstolpe på vägen mot bör avspeglas i lönen efter examen I TH är det svenska ett antal rat och vi har kommit till slutet av generell begåvning; konstnärlig, fi- bör Esbo framgång när nordiska studeranoch i framtiden kanske arbetsgivarn a svenskspråkiga grundkurser samt en utvecklingsfas. Frågeställning- nansiell, företags-, musikalisk och Lockar övriga Norden. En viktig fak- stad göra för de och forskare börjar söka sig till f 2 b 2 d d h h rätten att använda svenska i arbeten | en står inskriven också i regerings- hantverkarbegåvning. Det finns oli- | tor för kreativiteten är tolerans och tt utv kl universitet för att det anses vara ett ragar ade vad och var man har och tentarnina. I Otnäs finns cirka 5 | programmet. ka slags företag, liv, nätverk och sti- | öppenhet. Det är idéutbytet i en kul- att utveckla synnerligen lockande karriäralter studerat procent svenskspråkiga studeran IU är en logisk konsekvens av mulans. Antti Hautamäki, forsk turell, professionell och internatio miljön? nativ.