Näringslivet fortsätter flagga nordiskt

av Johan Svenlin Forum 2008-07-08, sida 40-42, 28.08.2008

Taggar: Personer: Kjell Skoglund & Tuija Nikko Teman: språk

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 7-5 29908

Näringslivet fortsätter flagga nordiskt

EH Språkkunskaper. När nordiska bolag står inför en n våg av internationella fusion r väntas engelska bli änn vanligare som koncernspråk. Men utanför mötesrumme håller svenskan ställningarna.

JOHAN SVENLIN TEXT

X Under de senaste tio åren har 600 företagsfusioner förverkligats inom de nordiska länderna. Språkgemenskapen har varit en viktig del av de lyckade nordiska fusionerna, trots att många bolag valt engelska som koncernspråk.

”Engelska har ofta blivit det officiella koncernspråket men samtidigt har svenskans ställning blivit starkare tack vare att toppcheferna sett det som en konkurrensfördel att kunna svenska”, säger KJELL SKOGLUND, marknadsföringschef på POHJOLA-NORDEN som arrangerar seminarier och kurser om nordiskt samarbete.

Näringslivets intresse för nordiska frågor har ökat dramatiskt under senaste tio åren, vilket också syns i förbundets samarbetsavtal med ett femtiotal nordiskt orienterade företag som har verksamhet i Finland. Kjell Skoglund beskriver näringslivets trend som en konkretisering av politikernas festtal —- språkkunskaper är verkligen nyttiga för affärerna och den egna karriärutvecklingen.

”Många beslut avgörs utanför mötesrummen och i small talk har svenskans ställning visat sig vara fortsatt stark”; säger Kjell SkogTund.

Skillnader finns. Det är inte bara toppledningensomharlivligakontakter över nationsgränserna. Numera sker utbyte på alla nivåer inom företag och därför ökar behovet av språkkunskaper. Kjell Skoglund jämförföretagsfusioner med skilsmässor och nyfamiljer.

”Företagsledarna är som mamma och pappa som är nykära och vill flytta ihop, medan personalen liksom barnen är mer skeptiska till den nya partnern”

Därför anser Skoglund det enormt viktigt att hela personalen utbildas i partnerns språk och får lära sig om de kulturskillnader som finns.

” Även om viär förhållandevis likasinnade inom de nordiska länderna finns det många olikheter. Det kan bli förödande att tro att det

LCHTIKUVA/TRANK CHMUR inte existerar skillnader mellan länderna”

I helfinska Joensuu finns ABLovs huvudkontor i Finland. På 1990-talet gick bolaget ihop med svenska Assa till Assa Abloy och koncernen placerade sitt huvudkontor i Sverige. Koncernspråket blev engelska, men svenska är gångbart i många kollegiala sammanhang.

”Det är inte många som kan svenska i Joensuu, men jag hör till gruppen av Abloy anställda som föredrar att tala svenska med kollegor i Sverige. Det är en fördel att kunna svenska”, säger EEVA HIRVOLA-KOSTAMO, informationschef på Abloy.

Gick i lås. Också i den fusionen var toppledningen strålande lyckliga medan personalen var avvaktande.

”Det fanns en oro eftersom vi gick ihop med en konkurrent, men integrationen ha gått bättre än jag väntade mig”, säger Hirvola-Kostamo.

Koncernen har ständigt gemensamma projekt över gränserna, bland annat inom produktutveckling, och de interna språkkurserna är välbesökta.

”Det finns ett stort intresse för att lära sig svenska bland dem som har yrkesmässiga kontakter med Sverige och övriga Norden?”

Också NORDEA och STORA ENSO hör till d fusionerade företag som valt engelska som koncernspråk. TuUIJA NIKKO, direktör för institutionen för språk och kommunikation på HELSINGFORS HANDELSHÖGSKOLA, har spelat in och analyserat mötessamtal inom företagen.

”Mötesspråket är engelska, men det är vanligt med språkbyten, i synnerhet i förhandsdiskussioner och eftersnack. Det hörs en hel del svenska och finska när Nordeas mellanchefer och experter har möte. Ävenom

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 7-5 2990 ”Många skulle vilja kunna bättre svenska eftersom det ger en tydlig fördel i att skapa personliga kontakter och i diskussioner utanför möten. de talar flytande engelska tar de ibland hjälp av sina egna modersmål för att förklara något specifikt och de andra i gruppen hjälper att översätta till engelska. Det är en bra resurs att kunna använda flera språk?”

Bland de finskspråkiga handelshögskolestudenterna är inställningen till svenska språket positiv och enligt Tuija Nikko utrycker företagsrepresentanter på högskolans årliga rekryteringsmässa samma attityd. ”Många skulle vilja kunna bättre svenska eftersom det ger en tydlig fördel i att skapa personliga kontakter ochi diskussioner utanför möten. Och om man får en chefspositioni ett svenskt företag måste man kunna svenska för att leda personalen”, säger Tuija Nikko. Hon påpekar att finskspråkiga generellt har en bra attityd till att lära sig andra språk. Också bland företag med verksamhet i Estand anses det viktigt att lära sig estniska.

Rätt frekvens. Men även om viljan är god finns det hinder att överstiga i kommunikaionen inom Norden. Norrmän sägs förstå sina grannar bäst. Danskar som vuxit upp med Sveriges tv-kanaler har lätt att förstå sina grannar i öst, men det blir allt vanligare att man tar till engelska när svenskar och danskar träffas.

För finskspråkiga bottnar svårigheterna att förstå andra nordiska språk ofta i att deras öron inte har kommit i kontakt och vant sig med norskt, danskt eller rikssvenskt uttal.

”Våra studenter förstår finlandssvenska, men missuppfattar ofta inspelade nyhetsinslag från Sverige. För dem är norska oc danska ännu svårare”, säger Tuija Nikko.

KARIN GULDB/EK-AHVO har i många år lett språkkurser i danska för finländare. Enligt henne har danskar lätt att förstå finlandssvenska, men andra vägen är det värre.

När Forum ringer upp henne för att höra hennes erfarenheter frågar hon ”Ska vi tala danska eller finlandssvenska?”

För enligt Karin Guldbek-Ahvo är det viktigt att samtalsparter verkligen förstår varandra ochinte bara låtsas förstå av artighetsskäl. Vi kommer överens om att välja det senare.

”Om man vill lära sig ett annat nordiskt språk är det också bättre att byta kanal helt och våga ge sig in i motpartens uttal, i stället för att tala skandinaviska eller blandinaviska. Det gäller att hitta rytmen och melodin i språket?”

Danska för nybörjare. Hennes tips för att snabbt träna upp förståelsen för danskt tal är att låna ljudböcker i kombination med text (finns till exempel på Nifins bibliotek i Helsingfors). Att hitta nycklarna till uttalsskillnaderna och lära sig bli bra på att gissa. Men ibland kan man gissa fel.

”Jag skulle leda en kurs i Helsingfors och gav några papper till sekreteraren och bad henne kopiera dem. När hon kom tillbaka tittade jag på dem och frågade på danska: Aha, du har forsterret artiklen. Hon blev förskräckt när hon trodde jag anklagade henne för att h om under förstört artikeln. Medan jag bara nöjd konstaterede att hon hade förstorat dem”, säger Karin Guldbak-Ahvo.

Svenskan står pall. Företagsfusionerna inom Norden fortsätter, men de stora nordiska bolagen står samtidigt inför nästa fusionsvåg den europeiska som skvalpade på Telia Sonera tidigare i år. Inom många sektorer, däribland banksektorn, spekuleras om att internationella jättar snart slukar nordiska koncerner i en munsbit.

Kjell Skoglund ser inga hot för svenskans ställning i en paneuropeisk organisation.

”Svenskan kommer att bli ett kitt som håller samman region Norden. Internationellt samarbete och nordiskt samarbete står inte imotsatsförhållande. Det är ju tack vare vårt goda samarbete som vi klarat oss så bra internationellt 7

ASH