Näringslivets centralarkiv välkomnar ekonomiskt källmaterial

av Tore Ahola Forum 1982-04, sida 16-17, 03.03.1982

Taggar: Teman: näringslivet

Släng inte gamla dokument!

NÄRINGSLIVETS CENTRALARKIV VÄLKOMNAR EKONOMISKT KÄLLMATERIAL

Vad göra när företagets arkivutrymmen inte längre räcker till, när dyrbart utrymme upptas av gamla dokument som inte längre behövs? Den drastiska lösningen var fordom att skicka hela rasket till sopbränningsstationen eller avstjälpningsplatsen. Sådana oåterkalleliga åtgärder behövs som väl är int 1 längre. Sedan maj i fjol har företagen möjlighet att deponera sitt arkivmaterial i Näringslivets Centralarkiv i St Michel.

0 Som idé betraktad utgör det centralarkiv som ifjol slog upp sina dörrar i St Michel ingen nyhet. Redan på 1930-talet förekom inom handelskammarkretsa tankar på att skapa ett ekonomiskt centralarkiv, som skulle uppbevara företags- och ekonomisk-historiskt källmaterial. Frågan var ånyo uppe på 1950-talet, och alldeles särskilt har den omhuldats av den år 1960 grundade Näringslivets Arkivförening.

Tidigare planer visade sig alltid stranda på ekonomiska faktorer. Attmed privata krafter upprätthålla ett centralt arkiv för företagens material hade blivit alldeles för dyrt. Lösningen gav sig, då en lag om statsstöd för arkiv av privat karaktär utfärdades i december år 1974.

FORUM 4/82

Enligt lagen ersätter staten 80 procent av driftskostnaderna för av registrerad förening eller stiftelse upprätthållet arkiv, ifall det material som uppbevaras i arkivet för den vetenskapliga forskningen eller övrigt är av stor betydelse.

Det sista hindret för startandet av ett ekonomiskt centralarkiv undanröjdes slutligen, då staden St Michel meddelar de om sitt intresse för att hysa arkivet inom stadens domäner och samtidigt utfäste sig både att överlåta lämpliga utrymmen och svara för de resterande 20 procenten av kostnaderna. I december 1979 grundades Stiftelsen för Näringslivets Centralarkiv; stiftande medlemmar var bland andra Arbetsgivarnas i Finland Centralsförbund och Industrins Centralförbund, Centralhandelskammaren, Helsingfors finska handelshögskola, finska kulturfonden och St Michel stad.

Staden St Michels intresse för arkivet har utan tvekan till stor del berott på förhoppningen att en gång få en egen handelshögskola till orten. Det bör därför ha varit något av en kalldusch för stadens fäder då undervisningsministeriets kanslichef Jaakko Numminen vid arkivets solenna öppning i oktober i fjol i sitt festtal meddelade, att ministeriet, trots att det förvisso erkänner både den ekonomisk-historiska forskningens och centralarkivets betydelse, inte anser det vara motiverat med ytterligare en handelshögskola i vårt land.

FORUM 4/8 6200 hyllmeter väntar att bli fyllda

Vilka motiven än må ha varit, är det en imponerande arkivbyggnad värdstaden överlåtit. Staden rustade på egen bekostnad upp ett före detta ammunitionsmagasin, som mot en nominell hyra uthyrts till stiftelsen. Byggnaden, som är i tre våningar, rymmer allt som allt 1107 m3 och de egentliga arkivutrymmena har plats för 6 200 hyllmeter dokument. Tekniskt sett är arkivet av mor dernaste snitt, alla nutida krav beträffande t ex brandskydd och luftfuktighet har beaktats.

Forskarutrymmena är utomordentliga. Utöver sedvanliga läsesalar disponerar man över några avskilda mindre studerkammare som kan utnyttjas av forskare som är sysselsatta med mera långvariga forskningsprojekt.

Arkivet tar emot allt slags material som belyser vårt lands ekonomiska historia. Deponenterna kan vara organisationer, företag och också privatpersoner. Förutom historiska dokument samlar arkivet även aktuellt material: årsberättelser, bokslutsuppgifter, medlemstidningar mm. 1 fråga om det historiska materialet har man velat uppmärksamma företag som upphört med sin verksamhet: då firmor gått i konkurs eller annars upphört har det

Näringslivets centralarkiv i

St Mickel tar emot allt slags material som belyser vårt lands ekonomiska historia.

tidigare ofta betytt att deras arkiv förstörts och värdefullt material gått förlorat.

Också de i arkivstiftelsen representerade industriorganisationerna har bidragit med dokumentet. Bla har AFC deponerat hela sin förkrigstida korrespondens och protokollsamling i St Michel.

Personalbristen ett proble — Centralarkivet har allt sedan våren fått ta emot material i en jämn ström, berättar arkivets chef Matti Lakio. Problemet är närmast det, att personalstyrkan inte räckar till för att organisera och katalogisera materialet i den takt det flyter in. Informationen om arkivet har därför i det första skedel närmast gått ut på att upplysa företagsvärlden om arkivets existens. Senare, när systematiseringen och katalogiseringen hunnit genomföras, blir det dags att gå ut till forskarna med information om vad slags material och vilka tjänster vi kan erbjuda.

Enligt Lakio har man redan fått god respons hos företagen. till de största deponenterna hör Enso-Gutzeit, som meddelat att man ämnar deponera cirka 1000 hyllmeter arkivmaterial i St Michel.

Läget en nackdel

Den främsta nackdelen hos Näringslivets Centralarkiv är förstås dess placering relativt långt från de orter där ekonomisk undervisning och forskning i övrigt bedrivs. Vid arkivet blundar man inte för detta faktum, men anser att man bör göra det bästa möjliga av situationen. Alldeles intill arkivet ligger en teknisk läroanstalt, och förhoppningen är att elevbostäderna under somrarna skall kunna tjäna som ”forskarhotell” och därigenom underlätta inkvarteringsproblemen för långväga kunder.

Arkivets målsättning är inte enbart att fungera som uppbevaringsplats för gamla dokument: man hoppas att det med tiden skall utvecklas till en ekonomiskhistorisk informationscentral som bla skall kunna ge hänvisningar om på andra håll förefintliga företagsarkiv.

Finland harsåledesnufåttettcentralarkiv, som har förutsättningar att med tiden utvecklas till en institution av största betydelse för den ekonomiskhistoriska forskningen. Unikt i Norden är arkivet inte; i Aarhus i Danmark har redan en längre tid fungerat en motsvarande inrättning. Sverige däremot saknar åtminstone än så länge ett centralt arkiv för ekonomisk-historiskt källmaterial.

Tore Ahola O 17