Nästan lika svårt som att kicka heroin
av Torsten Fagerholm Forum 2019-04, sida 03, 02.05.2019
Om du fick betalt för att sluta använda Facebook, en hurdan summa skulle du då kräva?
[caption id=“attachment_5632” align=“alignright” width=“239”] Torsten Fagerholm, Affärsmagasinet Forum.[/caption]
Hela 1 000 dollar. Den snittsumman kom forskare vid fyra universitet i USA fram till då de genom att auktionera ut ersättningar för en upp till ett år lång Facebook-strejk utredde hur mycket plattformen är värd för en genomsnittlig användare. Deltagarna fick faktiskt betalt för att stänga av sina konton.
Resultaten (Corrigan JR, Alhabash S, Rousu M, Cash SB: How much is social media worth?) publicerades i journalen Plos One (https://bit.ly/2F2wgic) i december.
Trots politiska skandaler, dataläckor, skadliga effekter på folkhälsan, demokratin och våra privatliv, så verkar få användare desaktivera Facebook. Vi må ogilla bolagets ogenomskinliga algoritmer, bristfälliga respekt för integritet och dess skoningslöst profithungriga affärsmodell. Ändå lyser meningsfullt politiskt ingripande – reglering – med sin frånvaro. Är vi avtrubbade? Har Facebook blivit en amöba som inte går att amputera från våra digitaliserade liv?
Sedan lanseringen 2004 har Facebook omdefinierat hur vi kommunicerar, umgås, tar del av information, konsumerar underhållning och formar sociala intryck. Med en ’befolkning’ på över 2,32 miljarder månatliga aktiva användare är det världens största digitala landskap. De 1,52 miljarder dagliga besökarna tillbringar varje dag totalt mer än 100 000 år på Facebook-ägda plattformar! Det utgör ett massivt, oövervakat psykologiskt experiment, och försökskaninerna är vi själva.
Våra liv är sammanflätade med Facebook. Vissa har laddat upp ett helt årtionde av foton på plattformen. Dessutom är FB en central informationskanal för hobbyer, vänner och rentav jobb.
Digital social interaktion kan för somliga utgöra en lika viktig – kanske viktigare – del av tillvaron än det verkliga livet offline.
Oviljan att lämna Facebook kanske inte handlar så mycket om rädslan för att kapa kontakten till äkta nära och kära. Snarare kan det bottna i identitetsångest: upphör statusuppdateringarna så begår vi digitalt socialt självmord, och blir osynliga i andras sinnen.
Politiska krafter med syfte att splittra och polarisera har framgångsrikt missbrukat Facebooks arkitektur och affärsmodell, som bygger på tillgången till användarnas uppmärksamhet och tillit. Bolagets ledning är förblindad av sin egen framgång. Den reklamstyrda affärsmodellen går ut på att manipulera och maximera användarnas uppmärksamhet. Det mest effektiva sättet att skapa engagemang är genom att sprida sensationer med ett emotionellt tilltal (rädsla, avsky och överraskning), med andra ord att piska fram och bekräfta fördomar. Demokratin, rättsväsendet och journalistiken bygger på hörnstenar såsom fakta och grundvärderingar. Tyvärr bringar extrema budskap, konspirationsteorier och desinformation mer uppmärksamhet – och bättre affärer.
Botemedlen då? Facebooks algoritmer måste utsättas för oberoende granskning och revision. Användarna borde ges absolut ägarskap och kontroll över sina egna data. Bevisbördan bör skiftas så att allt databruk av tredje parter kräver användarens explicita medtycke.
Smarta prylar och så kallade sociala medier är en utmaning för folkhälsan. De påverkar vår sömn, motion, våra sociala förmågor och vårt psykiska välmående. Missbruk borde bekämpas med samma metoder som övervikt och rökning. På livsmedelsförpackningar tvingas producenter ange ingredienser och kalorimängder. Likaså behöver vi applikationer som gör oss uppmärksamma på våra telefon- och surfvanor.