National-budgeten för 1969

Taggar: Teman: ekonomi

National Utblick

Försörjningsbalans 1967—1969

Prisfört Volymförändring, procent ändring, u ge en 19675 — 19685 procent an 969 milj. mk — milj. mk | 1966/65 1967/66" 1968/67+ 1969/68++|1969/68:+ för 1 Bruttonationalprodukt till NATIONALBUDGETEN marknadspris …….- 30113 33 534 2.4 2.0 2.0 6.0 2.0 “i Import av varor och KE har Pe tjänste. ………..s 6635 +7770 | 48 —14 —25 = 105 11 larna av den Totalutbud …..s–s »> 36 748 41 304 2.8 1.4 1.2 6.8 1.8 I början av 1968 genomgick oda : Export av vator och finländska ekonomin bot- Pp den Ina en konjunkturned- tjänster. …………. 6358 8400 | 7.0 38 120 9.0 14 gång som då hade varat drygt — KOnsutmtion……+.+-+ 21827 — 24001 | 40 21 0.9 44 2.8 två år. Från och med hösten = — Privat … 17086 — 18557 2.6 1.9 0.2 4.0 2.5 började likväl tillväxten i to- = — Offentlig 474 = 5444 51 28 4.0 4.4 3.8 talproduktionen att accelerera . Inbemsk bruttobildnin; lå t, och mot slutet av Å s året märktes en ytterligare av fast kapital ……. 7169 7604 28 —-46 — —4.5 12.0 2.0 förstärkning av uppgångsten- — privat ……….. 5 563 5831 41 —6.0 —6.0 16.0 2.0 denserna. Trots detta blev — offentlig «seven 1606 1773 | —L7 0.7 1.0 —1.0 2.0 inte ökningen i bruttonatio- na nälprodukten — under 1968 = fagerförändring och sta - 129 större än under de två före- tistiskt fel. …….-.s 1394 299 = = - = gående åren utan stannade vid Total efterfrågan. …… 36748 41173 | 2.8 14 1.2 6.8 1. 2 procent.

Exporten var den drivande kraften i den begynnande konjunkturuppgången. Den utländska efterfrågan började tillta under vårvintern 1968 såsom en direkt följd av den internationella högkonjunkturen (se FORUM 1969:2, sid. 18). En plötslig och kraftig ökning i efterfrågan på träförädlingsprodukter återspeglades i avverkningsvolymen. En återhämtning i investeringsverksamheten vidtog mot slutet av året men inskränkte sig till en början främst till det statligt belånade bostadsbyggandet. Konsumtionen var troligen knappast större 1968 än året innan till följd av mindre ökning i realinkomsterna och större arbetslöshet.

Basen för en förstärkning av konjunkturuppgången är i början av innevarande år god. Likviditeten gentemot utlandet har förbättrats, vilket kommer till synes i en aktiv bytesbalans och en väsentligt utökad valutareserv. Förbättringen i betalningsförhållandet gentemot utlandet har förbättrat möjligheterna att styra den inhemska konjunkturen i en expansiv riktning. Stabiliseringspolitiken har varit framgångsrik, och en så gott som stabil pris- och kostnadsutveckling synes vara tryggad fram till slutet av innevarande år. Näringslivets likviditet har ökat och finansieringsmarknaden har blivit lättare. Sparandet har också tilltagit. Företagens lönsamhet är i genomsnitt bättre än före devalveringen. Deras investeringsbenägenhet torde ha stigit samtidigt som kapacitetsutnyttjandet har förbättrats. Också sysselsättningsläget var vid årsskiftet bättre än ett år tidigare. Såsom en följd av den livligare aktiviteten på skogsarbetsplatserna och inom investeringssektorn är en snabb nedgång i arbetslösheten inom synhåll. 7

EXPORTEN torde också under första hälften av 1969 vara den huvudsakliga expansionsfaktorn. Den förbättring av den finländska exportens konkurrenskraft som devalveringen åstadkom har realiserats gradvis genom successiva reduktioner i exportavgifterna och dessutom förstärkts av den långsammar 1) Kansantalouden kehitysarvio, utarbetad av finansministeriets folkhushållningsavdelning. Utkommer också i form av ett sammandrag på engelska med titeln National Budget for 1969 uppgången i kostnadsnivån. Efterfrågan på papper och cellulosa på världsmarknaden har tilltagit mera än väntat, och priserna har stigit något. Den förutsedda tillfälliga minskningen i .den ekonomiska tillväxttakten i de västliga industriländerna under första hälften av 1969 inverkar dock i viss grad också på den finländska exporten. Därför beräknas volymökningen stanna vid 8—9 procent.

Tillväxten i totalproduktionen beror förutom på den utländska efterfrågan på omfattande investeringar i industrin i synnerhet under senare delen av 1969. Eftersom ökningen i bostadsproduktionen fortsätter om än något försvagad, uppskattas in vesteringarnas volym bli 12 procent större innevarande år ä i fjol, UPPGÅNGEN I KONSUMTIONEN blir sannolikt ganska långsam under början av innevarande år. Ökningen i produktionen och minskningen i arbetslösheten höjer likväl under årets lopp hushållens inkomstnivå så mycket, att konsumtionsökningen för hela året blir 4 procent. I takt med den ökade produktionen ökar också importefterfrågan. Även om de inhemska producenternas förbättrade konkurrensförmåga inverkar sänkande på importen, väntas importen gå upp något mera än exporten. Särskilt importen av investeringsvaror kommer att öka. Terms of trade torde inte längre försämras, utan tvärtom kan en förbättring emotses till följd av den högre prisnivån för skogsindustriprodukter. I slutet av 1969 förutses handelsbalansen vara i stort sett i järavikt. Eftersom de andra posterna i bytesbalansen kommer att uppvisa det traditionella betydande exportöverskottet och då en viss nettoimport av kapital ligger inom möjligheternas gränser, ökar valutareserven ytterligare, FINANSIERINGSMARKNADEN torde inte komma att ställa några hinder i vägen för den prognostiserade utvecklingen av investeringarna. Betalningsförhållandet gentemot utlandet förblir som sagt gynnsamt, och även penninginstitutens inhemska upplåning väntas vara en likviditetsfrämjande fakVänd!

Forum 4/69 17