Naturen kan utnyttjas... utan att förstöras
av Stig Johansson Forum 1970-18, sida 12-14, 18.11.1970
Fillie. Stig Johansson:
Om grustäktsplanering
Naturen kan utnyttjas…
Våra grus- och sandformationer är en nationell tillgång som bör vårdas och utnyttjas ekonomiskt och planmässigt. Till dags dato har dock inte utförts någon helhetsinventering av naturtillgångarna grus och sand, som geografiskt är mycket oregelbundet fördelade. Förekomsternas kvalitet och kvantitet beror på ortens senkvartära geologiska utvecklingshistoria. Salpausselkä-åsarna, som egentligen är en typ av randmoräner eller tväråsar (se figuren på sid. 14), utgör de största materialkällorna. Grus- och sandavlagringarna vid kusterna är till stor utsträckning sandhedar, som utjämnats och avplanats av forntida havsvågor och -strömmar. Inom dessa områden kan det ekonomiskt sett gynnsamma materialet ligga dolt under finkorniga avlagringar.
Tillgångar och förbrukning
Under beteckningen grus och sand avses här material med en kornstorlek från 0 till 200 mm och i huvudsak fraktionerna grov mo, sand, grus och sten. På basen av tillgängliga geologiska kartor har man gjort en mycket grov uppskattning av vårt lands grus- och sandförekomster och kommit fram till att det finns totalt ca 20—25 miljarder m? grus- och sand eller ca 55 000 m?/person.
Årligen förbrukas i vårt land ca 52 miljoner m? lösa jordarter eller 11 m?/person och av detta ca 28 miljoner m? sand eller grus, Bland annat åtgår för vägunderhåll årligen följande materialmängder: grus 24 m? per km väg, krossat stenmaterial 44 m? per km väg och för vintersandning 21 m? per km väg. Till vägbeläggningar åtgår ca 4,5 milj. lös-m? makadam och krossgrus, till filterlager 4,8 milj lös-m? och till grus i bärande lager ca 6 milj. lös-m3.
Cementindustrin framställer årligen ca 1,7 miljoner ton cement, och om man antar att för framställning av 1 m? betong används 300 kg cement så binder denna cementmängd c 1 10 milj ton sand och grus dvs ca 6 milj m?. Denna mängd grus och sand uttas sålunda årligen från sand- och grusbildningarna för betongframställning.
Murbrukssand åtgår märkbart mindre, blott ca 0,5 milj m? årligen, men denna industri är stadd i snabb utveckling. Tegelindustrin använder ca 0,05 milj m? sand, medan glasindustrin använder endast 46 000 lös-m?. För glasframställning fordras kvartssand med höga kvalitetsfordringar.
Dessutom används sand bla i gjutindustrin och för framställning av takfilt och sandpapper, men mängderna är synnerligen små.
På basen av dessa uppgifter skulle det finnas material långt in i framtiden, men tyvärr har stora delar av’ förekomsterna reserverats för bosättning, industrier, begravningsplatser, vägbottnar, skyddsområden för grundvattentäkter och kraftlinjer eller också ligger formationerna långt från förbrukningscentra.
Situationen tillspetsas ytterligare av den negativa verkan som täktverksamheten har från naturvårdssynpunkt. Förutom från rent miljömässiga och estetiska synpunkter är sand och grusavlagringarna viktiga för grundvattenförsörjningen. Områdena är i regel också attraktiva frilufts- och rekreationsområden. Härtill kommer deras naturvetenskapliga (geologiska och biologiska) samt kulturhistoriska värde, det senare ofta emedan fornlämningar, rester av urgamla förbindelsevägar och gravkummel förekommer inom dessa områden.
På basen av uppgjorda prognoser kommer arbetena inom jordoch vattenbyggnadssektorn att växa årligen ca 7,5 procent, och detsamma gäller för husbyggnads- och den kommunaltekniska sektorn, vilket betyder att verksamheten fördubblas fram till år 1975. I detta nu torde förbrukningen av grus, sand och stenmaterial inom områden av stadsbosättningskaraktär vara följande:
Forum 18/7 … Utan att förstöra e Sand 0—8 mm e Grus och småste 50,5 9/0 av den totala mängde 8—50 mm 25,1» »> » » » e Makadam 0—30 mm 10,1 » » > » » e Filler (fyllnadsstoft) 76» » > 3 » e Fyllnadsgrus LI.» oo» » oo» » e Lerblandad sand 0,8» > » >» >
För närvarande kan man räkna med att förbrukningen av högklassigt grus eller sand är ca 6 m? per person mot ca 3 m? för ca 10 år sedan. Enligt byggnadsindex har priset på grus stigit sedan år 1951 med ca 75 procent, medan priset på makadam har stigit endast 3 procent, Transportkostnaderna har naturligtvis även stigit, om också i liten skala trots att transportsträckorna har förlängts betydligt.
Hotande underskott
Trots detta hotar ett synnerligen allvarligt sand- och grusunderskott flera av våra bosättningscentra inom en snar framtid, ett underskott som kan flyttas långt in i framtiden. genom förnuftig grustäktsplanering, genom att utnyttja förekomsterna planmässigt och noggrant och genom att använda rätt material på rätt sätt. Såsom läget nu är ödslas högvärdigt material som byggnadsgrund för olika ändamål eller används där ett material av sämre kvalitet kunde användas. Genom oförnuftigt uttag förstör mänskan mångenstädes både landskapet och möjligheterna att utnyttja hela förekomsten rationellt och ekonomiskt.
På många orter i tex England och Tyskland framställs byggnadsmaterial. genom att lågvärdigt grus eller morän där de finaste fraktionerna nästan helt säknas tvättas med vatten, varvid högvärdig råvara erhålles. Denna metod har veterligen inte prövats i vårt land. Däremot har sand och grus upptagits
Forum 18/7 från havsbotten. : Priset på material för byggnadsändamål är beroende av många faktorer, bl a den lokala efterfrågan, kvaliteten på matörialet, kravet på förädling såsom tvättning, siktning eller krossring, transportsträckans längd och köpsättet.
Den lokala efterfrågan är beroende av bla bosättningsområdets geografiska läge och storlek, utvecklingstendensen och industrierna inom området. Ett större byggnadsprojekt på en ort höjer redan innan det påbörjas priset på grus och sand.
Täktplan
Avsikten med en täktplan är bl a att redogöra i vilken omfattning ett täktföretag inverkar på motstående intressen. Den bör därför innehålla följande huvudpunkte a) täktens lokalisering b) dess utformning oc c) efterbehandling.
I en täktplan bör vidare ingå uppgifter om täktens volym och kvalitet, årligt uttag, brytningstid, täktbehov, äganderättsförhållanden och förutnämnda hänsynstagande till motstående intressen.
Utgångsmaterialet till en täktplan är en situationskarta (i regel i skala 1:2000 med nivålinjer för var eller varannan meter), som utvisar områdets topografi och i förekommande fall den nuvarande täktens läge och utsträckning samt äganderättsförhållandena, Förekommer flera täkter inom samrma område är det skäl att en gemensam täktplan upprättas, varigenom rationellt och ekonomiskt uttag blir bättre planerat och en bild av hela områdets utseende efter avslutad verksamhet erhålles. Till täktplanen bör bifogas en karta som utvisar täktplaneområdets läge med planerade eller förefintliga vägar, bebyggelse och sjöar inritade. Efter geologisk kartläggning, under sökning av grundvattenytans läge inom området, anteckning Vänd 1 om fornminnen och naturskyddsområden och kontakt med berörda myndigheter upprättas täktplanen.
Den bör utvisa terrängens planerade topografi efter avslutad täktverksamhet och även omfatta en redogörelse för de åtaganden exploatören förbinder sig till efter avslutad täktverksamhet. Det är därför nödvändigt att man vet vartill området senare är avsett. Skall det bli t ex industriområde, skidterräng eller friluftsområde, kan det vara helt olämpligt att placera ut stenhögar och fylla igen fördjupningar i berggrunden.
En ekonomisk fråga
Med kännedom om brytbara materialmängder och deras kvalitet, investeringskostnader för maskinpark, avtäckningskostnader, eftervård m m upprättas en lönsamhetskalkyl. En noggrann kalkyl kan många gånger förhindra att ett ockonomiskt företag sätts igång.
I det följande redogörs för några problem som är förknippade med täktplaner.
Speciellt påkallat är behovet av noggranna geologiska undersökningar i samband med öppnande av nya täkter. Det finns ett otal exempel på områden där investeringar gjorts, skogen fällts, marken avbanats och material uttagits till några få meters djup, varefter man stött på berg, lera eller annat ofyndigt material. Härefter har exploatören lämnat området åt sitt öde och ett gapande sår i naturen, kombinerat med en eventuell avfallsplats som vittnar om vad som skett. Dessutom kan grundvattnet inom området vara förstört för tiotals år framåt. Det kanske låter avskräckande att behöva kosta på sig en undersökning då man tidigare varit van att inte behöva göra några större utlägg utöver maskinköp och eventuella arrendeavgifter. Men de moderna undersökningsmetoderna har blivit både billigare och bättre. Genom att använda geofysiska undersökningsmetoder kombinerade med provtagning i vissa punkter kan man få en god bild av bergytans och grundvattenytans läge till relativt låga kostnader. På basen av uppmätta seismiska gånghastigheter kan även en översiktlig kvalitetsbedömning av jordarterna göras.
I samband med undersökningarna är det också skäl att göra en dokumentation av det område som kommer att exploateras, dvs fotografera området.
SEN RÖRELSERIKTNIN 14
TVÄRSEKTION GENOM SALPAUSSELKA ÅSEN
Samdrift
Emedan äganderättsförhållandena oftast inte sammanfaller med de topografiska och geologiska som bildar grunden för ett täktområdes utsträckning uppstår emellanåt onödigt många ingrepp i landskapsbilden. Det är ju vanligt att varje markägare exploaterar sanden och gruset inom sin fastighet varför problem lätt uppstår vid uttag av material vid gränsen mellan olika lägenheter, Många fördelar kunde uppnås om de olika exploatörerna slog sig tillsammans och drev exploateringen och försäljningen gemensamt. Sålunda vore det möjligt att med en mindre total insats av maskiner och arbetskraft erhålla ett bättre ekonomiskt utbyte.
Undervattensbrytning
Strävan att skydda det för mänskan livsviktiga grundvattnet är kanske en av orsakerna till att det i vårt land endast i undantagsfall förekommer uttag av sand och grus under grundvattenytan. En intensifierad undervattensbrytning skulle emellertid koncentrera grustäkterna och göra utvinningen mera räntabel och även medföra färre ingrepp i naturen.
En del av de konstgjorda sjöar som blir slutresultaten vid brytning under grundvattenytan kan tänkas bli kvarlämnade, medan andra kan fyllas igen isynnerhet inom områden där det råder brist på tippningsplatser och där grundvattentillgången inte räcker till för vattenförsörjningen.
LITTERATURFÖRTECKNING:
Ekberg S. — Öhrström G. — Det dyrbara gruset, Väg- och Vatten Junker B. byggaren Nr 7, Stockholm 1966
Kauranne L. K. Rakennusaine-esiintymien arvioiminen, Byggnadsgeol. för. duplikat Nr 2, Helsingfors 1968
Rankama K. Suomen Geologia, Helsingfors 1964 Soveri U. Suomen Rakennusgeologia, TKK Moniste 272, Helsingfors 1969 Öhrström G. Grustäkt, grustäktsmetoder, grustäkts| planer och praktisk lönsamhet, Teknisk Tidskrift H 43, Stockholm 1961. Hagconsult AB
Täktplanering, Information, Stockholm 1966
Statens Naturvårdsnämnd = Råd och anvisningar rörande täktverksamheten, Stockholm 1965
Forum 18/70