Nätverk - nytt koncept för elektronikindustrin

av Bjarne Nyman Forum 1993-08, sida 20-21, 27.05.1993

Taggar: Personer: Stefan Winquist Teman: nätverk

NÄTVER nytt koncept för elektronikindustrin

Bjarne Nyma tt nytt industriellt tänkande ta form inom elektronikindustrin. stället för stora företag som ha hand om hela kedjan från produktutveckling till distribution, blir det vanligare med nätverk av mindre företag, som är kraftigt specialiserade på en del av kedjan.

Tanken är att de stora företagen bättre skall kunna koncentrera sina resurser på sin kärnverksamhet, de totala systemen, medan företagen i nätverket tar hand om t.ex. produktionen. Många företag som redan fungerar på detta sätt har uppstått genom Management Buy-Out.

Nätverk effektivt

För den konventionellt tänkande industrialisten är nätverksfilosofin främmande för att inte säga kontroversiell. Själva tillverkningen har ju traditionellt uppfattats som kärnan i ett industriföretags affärsverksamhet. Övriga funktioner såsom produktutveckling och marknadsföring har byggts upp omkring tillverkningen. Men i dagens läge är detta tänkande knappast rationellt längre, åtminstone inte inom elektronikindustrin.

— Kärnan i ett stort elektronikföretags verksamhet är att förse marknaden med konkurrenskraftiga produkter och system. Det centrala blir då att hitta de rätta och mest ekonomiska lösningarna för produktutveckling, tillverkning och marknadsföting, säger Stefan Winquist, VD för Jorvas Partners Oy Ab i Kyrkslätt. Företaget sysslar sedan 1990 med att tillverka avancerade kretskort för elektronikindustrin både i Finland och utomlands.

Huvudorsaken till att nytänkandet fått fart är att elektronikindustrin kraftigt ändrat karaktär under de senaste decennier Stefan Winquist vid Jorvas Partners betonar de fördelar kunden erhåller då tillverkningen av kretskort läggs ut till en utomstående kontraktsleverantör på partner ship-basis.

2 na. Från att tidigare ha varit arbetskraftintensiv är tillverkningen numera ytterst kapitalintensiv. Det manuella arbetet har minskat till cirka en femtedel av den totala förädlingen. Resten utgörs av automatiserade processer som kräver dyrbar produktionsutrustning.

År det ekonomiskt rationellt för ett stort elektronikföretag att satsa sina resurser på avancerad produktionsautomatisering, eller är det kanske klokare att i stället koncentrera sig på kärnan i affärsverksamheten, att förse marknaden med konkurrenskraftiga produkter?

Konkurrensfördelar

Enligt Stefan Winquist väljer målmedvetna företag allt oftare det senare alternativet, trots att det i många fall kan vara svårt att frångå det tillverkningscentrerade tänkandet, där själva produktionen uppfattas som företagets ryggrad.

— Traditionellt har = elektronikbranschen utnyttjat underleverantörer helt enkelt för att köpa tillverkningskapacitet under toppar när den egna kapaciteten inte räcker till. Sådant samarbete kommer givetvis att finnas även under många år framöver.

— Närtverksfilosofin, som vi närmast uppfattar som partnership, går ett steg längre. Ett elektronikföretag, vars kärnbusiness är att leverera totala system och ständigt utveckla nya, placerar tillverkningen hos en partner, som sitter inne med specialkunnande inom tillverkning och har behövlig produktionsutrustning, säger Stefan Winquist. — Det är fråga om ett samarbete på lång sikt där den ”egna tillverkningen” i sin helhet sker hos en extern leverantör.

Ett långt gående samarbete är givetvis mer krävande än traditionella underleveranser. Det krävs ömsesidigt förtroende och djupt engagemang. Tillverkaren måste veta mycket om produkterna och prispolitiken måste vara ansvarsfull.

— Meningen är ju att ett partnershipavtal skall öka konkurrenskraften hos det företag som lägger ut tillverkningen. Då är det viktigt att verkligen kunna visa vad de enskilda momenten i produktionen kostar för att vår kund skall övertygas om det förnuftiga med vår verksamhet. Därför jobbar vi med ”activity based costing” och mycket öppna kalkyler gentemot kund.

Innan företaget grundades genomfördes en marknadsundersökning — 1989 — so gav vissa intressanta resultat. Det visade sig nämligen, att det inte rådde någon brist på underleverantörer för elektronikindustrin. Men det fanns brist på leverantörer med tillräckligt stor kapacitet för att ta emot stora beställningar.

En annan iakttagelse var att många underleverantörer hade små chanser att inom ramen för dåvarande verksamhet nå upp till den kvalitetsnivå ISO 9000-serien förutsätter. Speciellt svårt var de för underleverantörer som inte hade tillräckligt långsiktiga kundförbindelser.

— Företag som lägger ut sin produktion kräver kvalitetscertifiering av sina underleverantörer. Det är de helt enkelt tvungna till, eftersom deras egen kvalitetsnivå är beroende av underleverantörernas kvalitet. Vi befann oss redan från första början i en lycklig situation, eftersom vår bakgrund utgörs av telebranschen (Ericsson), som redan under 1970-talet fungerade som en föregångare inom kvalitetstänkandet, säger Stefan Winquist.

Kundverkstäder

För att tillverkningen skall vara ekonomiskt lönsam både för kunden och partnern är det av högsta vikt att organisationen i alla enskilda fall anpassas till uppdraget. Hos Jorvas Partners sker produktionen kundcentrerat i resultatansvariga kundverkstäder, som byggs upp redan vid den första offertgivningen.

— Det är viktigt att kundverkstäderna bildas i ett så tidigt skede som möjligt för att de skall kunna arbeta enligt de rutiner kunden önskar och speciellt därför att de sedan skall ansvara för hela processen från beställning till leverans, konstaterar Stefan Winquist. — Det här sättet att arbeta är relativt nytt för den producerande industrin, men det har visat sig ändamålsenligt, trots att det ofta blir fråga om att rasera de traditionella murarna mellan olika fackgrupper.

Kundverkstäderna arbetar självständigt och enbart för en kunds räkning åt gången. Ibland kan det vara fråga om att färdigställa kretskort och ibland att gå ett steg längre och montera in elektronikdetaljerna tillsammans med mekaniska och elektriska utrustningar direkt i färdiga höljen av olika slag.

Oberoende av underleveransens omfattning är det i alla fall kundverkstaden som har ansvaret för tillverkningen och för informationsgången mellan kunden och partnern. Kundverkstaden tar även fram nya idéer för att ytterligare rationalisera tillverkningen. För kvalitetsutvärdering och provning har kundverkstäderna tillgång till gemensam stödpersonal.

Specialiserad produktion

En kontraktsleverantör skall inte täcka hela det behov av underleveranser som elektronikindustrin har. I Jorvas har man därför koncentrerat sig främst på kretskortsprodukter med s.k. blandteknologi. Det betyder, att ett kretskort kan innehålla såväl elektriska och mekaniska komponenter, elektroniska komponenter, kablage som ytmonterade komponenter.

Karaktäristiskt är att packningstätheten kontinuerligt ökar, d.v.s. kretskort med ytmonterade komponenter får en allt starkare ställning i produktionen.

Sina principer troget har företaget givetvis egna underleverantörer för baskomponenter, mönsterkort, transformatorer, kablage, mekanik, o.s.v.

— En kund, som lägger ut produktionen hos oss, behöver inte längre jobba med en massa underleverantörer såsom fallet vore om kundföretaget hade tillverkningen organiserad i egna utrymmen. Också på denna punkt finns det rationaliseringsfördelar att uppnå, eftersom vi jobbar mot många kunder samtidigt. Kunden kan helt koncentrera sig på sin kärnbusiness, säger Winquist.

Ett annat exempel kommer från Lojo, Elcoteq Oy Ab, som sedan 1984 uteslutande sysslar med kontraktstillverkning a samma typ som Jorvas Partners — helt utan egna varumärken.

— Vi har byggt upp ett kunnande på produktionsanpassningens område, som kundföretagen kan dra nytta av, säger Johan Löfman, tidigare försäljningschef vid Elcoteq, numera VD för företagets jointventure i Tallinn.

— Grunden för en fruktbar och konkurrenskraftig kontraktstillverkning är att samarbetet mellan tillverkaren och uppdragsgivaren är långsiktigt och öppet, säger Löfman. — I vår egenskap av tillverkare är det också båda parter till nytta att vi deltar i kundföretagets utvecklingsarbete — till de delar detta har konsekvenser för produktionen — i ett så tidigt skede som möjligt.

— Våra kunder är väldigt duktiga inom sitt eget område, medan vi har specialiserat oss på produktionsanpassning och pro duktivitetsdesign. Vi tar alltså fram sådana lösningar som ger högsta möjliga produktivitet i tillverkningen.

Produktkvaliteten vikti Även Johan Löfman betonar vikten av kvalitet.

— Våra kunder ställer hårda krav på både kvalitet och kvalitetsstyrning. Då räcker det inte med enbart goda maskiner, konstaterar Löfman.

— ISO 9000-systemet kan betraktas som en kedjereaktion, där det ena leder till det andra. I den horisontella nätverksmiljö vi verkar är det ett måste att uppnå kundens krav på kvalitet, annars har vi inget att skaffa på marknaden.

Det huvudsakliga arbetsområdet för Elcoteq är kretskort med relativt hög packningstäthet, d.v.s. ytmonterade kretskort, som tillverkas i medellånga serier. Hand Ett typiskt kretskort med inslag både av blandteknologi och avancerad ytmontering av ”fine pitch”-komponenter, Kortet tillverkas av Elcoteq och används i Planars elektroluminiscensskärmar.

Hålmoterade kretskort med storo komponenter tillverkas i hög utsträckning manuellt. Kort av denna iP tillverkas vid AS Elcoteq Baltic i Estland.

arbetet med blandtcknologi och låg packningstäthet har under årens lopp relativt sett minskat och inriktningen vid Lojofabriken siktar mot allt högre packningstäthet, där mikroanslutningsteknik krävs i produktionen, t.ex. applikationsspecifika kretsar.

Företaget i Tallinn — AS Elcoteq Baltic — som Johan Löfman nu mest sysslar med, tillverkar kretskort med blandteknologi och utgör därmed ett ”nordiskt” alternativ till den tillverkning, som nu sker främst i Fjärran Östern.

— Underleverantörstraditionen i Finland har starka rötter och Finland har därför goda möjligheter att anpassa sin industripolitik till ett nytt tänkande. Kontraktstillverkningen inom elektronikindustrin är ett exempel på framtidens nätverk, där starkt specialiserade företag samarbetar med varandra i lösa allianser, säger Johan Löfman. L 21