Nedskärningar drabbar regionen
av Janne Salonen Forum 2009-05, sida 10, 26.05.2009
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2089
SPEKTRU “Jag är realist, inte pessimist. Till exempel tror jag inte att vi kommer att f en repris på 30-talsdepressionen’, säger professor Nouriel Roubini som var en av de få som förutspådde finanskrisen, i Affärsvärlden, 13.5.2009.
Nedskärningar drabbar regioner
JANNE SALONEN är de finländska skogsbolagen presenterade sina delårsrapporter efter första kvartalet stod det klart att varje skogskoncern gick med en betydande förlust. JOUKO KARVINEN, vd för finsksvenska STORA ENSO, kom med en bister varning: om inte kraftiga åtgärder vidtas för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för skogsindustrin i Finland kommer nya permanenta neddragningar av produktionsanläggningar att följa. Karvinen gav en tidsfrist på några månader.
Listan över skogsindustrins produktionsanläggningar i Finland som permanent har stängts under de senaste åren är lång: Voikkaa, Kajana och Tervasaari (UPM), Summa och Kemijärvi (Stora Enso) och Kaskö (Metsä-Botnia). Förmodligen kommer flera namn att fogas till listan, kanske redan under detta år.
I samband med bokslutsrapporten sade Karvinen att Stora Enso under första kvartalet i sin helhet var lönsamt utanför Finland, men det negativa resultatet för de finländska enheterna gjorde hela koncernens delårsresultat negativt. För en skogskoncern verksam i flera länder, och med ett betydande svenskt ägande, blir presssen stor att överföra produktion från Finland tillkoncernens anläggningar i andra länder. Och detta har Stora Enso börjat göra. Karvinen varnade direkt för att nya nedläggningar i Finland kan följa.
Permanent nedskärning. Den pågående lågkonjunkturen ser ut att leda till en permanent neddragning av skogsindustrin i Finland, och dess betydelse för den finländska ekonomin ser ut att komma att minska drastiskt.
Skogsindustrins andel av Finlands hela export håller på att sjunka till 15 procent. Ännu på 1990-talet var andelen nästan en fjärdedel.
Den traditionella kemiska skogsindustrin massa, papper) kommer inte att försvinna helt, åtminstone inte på flera decennier. Men på sikt blir endast de nyaste och största enheterna kvar, och de som finns vid goda utskeppningshamnar vid kusten (vilket är en logistisk fördel både beträffande inskeppning av ved och utskeppning av färdiga produkter). Detta betyder att många enheter i inlandet ligger risigt till d närmaste åren, i synnerhet de äldre och där föga har satsats under senare år på att modernisera kapaciteten. Bland dessa anläggningar kommer nya nedläggningar att följa den närmaste tiden.
Stagnation hotar. Neddragningen av den kemiska skogsindustrin kommer att ha stora ekonomiska följder. Anläggningar som drar ner eller helt läggs ner finns till övervägande del utanför trängsel-Finland, främst i östra eller mellersta Finland (inte mycket finns kvar i norra Finland, förutom Veitsiluoto i Kemi). Detta betyder att arbetsplatserna som försvinner finns i dessa regioner, vilket kommer att drabba landskapen i östra och mellersta Finland.
Skogsindustrins behov har styrt en stor del av uppbyggnaden av hela den ekonomiska infrastrukturen i Finland, såsom vägar, järnvägar och hamnar. En stor del av dessa riskerar att börja förfalla, med minskande arbetsplatser som följd. Samhällstjänsterna inom de berörda regionerna, till exempel skolor, är också en del av den samhällsekonomiska infrastrukturen.
Ungdomar som söker jobb eller utbildning kommer att flytta bort från dessa stagnerande regioner, till mera expansiva regioner i södra Finland och vid kusten, i synnerhet till universitetsstäderna, där jobbmöjligheterna är bättre.
Skogsindustrins neddragning kan få svåra och långvariga följdverkningar för stora delar av glesbygds-Finland i öster och norr samt i sto ra delar av mellersta Finland, ifall inte något nytt dyker upp som ersätter bortfallet av arbetsplatser från skogsindustrin och de arbetsplatser som indirekt är beroende av skogsindustrin.
Sjunkande virkespriser. Det som kan ersät ta bortfallet kommer åtminstone delvis att vara skogen som energikälla. Då en mindre del av veden går till sågverk och massafabriker, finns det möjlighet att ta ut en allt större del av skogens tillväxt till energiproduktion. Och för dettafinns redan omfattande planer, bland annat för nedlagda Kaskö-massafabrikens del. Skogen som energikälla kommer dock att sysselsätta färre, och med sämre lönenivåer, än den kemiska skogsindustrin. Det kan dock betyda att till exempel skogsentrepenörerna kommer att finna fortsatt sysselsättning.
För skogsägarnas del betyder det att en mindre del av veden går till sågverk och massa, och en större del till energianvändning. Inkomsterna från skogen kommer att minska, i synnerhet eftersom den skogsindustri som blir kvar inte kommer att betala lika höga priser för vare sig virke till sågarna eller ved till massafabrikerna som hittills. I själva verket kan drastiska sänkningar i dessa priser vara att vänta.
Inkomstminskningen för skogsägarna kan således bli mycket kännbar, vilket i sin tur förstärker de negativa regionala effekterna av skogsindustrins neddragning i Finland.
[aj S s 3 2 å 2