Neste idag: Från olja till mångbransch
av Katarina Koivisto Forum 1990-01, sida 14-15, 25.01.1990
Taggar: Bolag: Neste Personer: Jaakko Ihamuotila Teman: företag
Text: Katarina Koivist ängre är det inte bara oljan so [ är det viktiga, tvärtom poängte rar Nestes VD Jaakko Ihamuoti la naturgasen som det framtida bränslet.
När han talar om framtiden poängterar han gärna också miljövård och de personella resurserna inom ett företag, frågor som ligger i tiden. Men Neste har jobbat på bägge. Som ett av de första företagen i Finland inrättade Neste från årsskiftet en personalfond, och i januari meddelade företaget om en ny och effektivare rening av svavelutsläppen vid raffinaderiet i Borgå.
Mångsidighet ett måste
Att bli ett mångsidigare företag är ett måste för Neste idag. Enligt alla prognoser om den framtida energiförsörjningen i Finland kommer elanvändningen att öka, medan konsumtionen av oljeprodukter kommer att minska.
Också importen av oljeprodukter till Finland kommer så småningom att minska, om det ger ramavtalet för handeln mellan Finland och Sovjetunionen för åren 1991—95 en klar fingervisning. Men i Sovjetimporten kommer den minskande oljeimporten att ersättas av naturgas, också det en av Nestes importprodukter.
— För att klara sig i en internationell konkurrens i framtiden ställs det helt nya krav på ett företag som Neste, understryker Ihamuotila. — Det gäller att noga följa med utvecklingen.
Råoljan: samma nivå
Importen av råolja till Finland från Sovjet kommer i alla fall att förbli ungefär lika stor som i år fram till år 1995. I år räknar Neste med att importera ca 8,5 miljoner ton råolja. och priset beräknas nu till ungefär 16,5 USD per barrel. Det betyder att värdet av importen närmar sig 4 mrd mk.
Under inkommande femårsperiod är det meningen att råoljeimporten skall hålla just den nivån, medan naturgasimporten fram till år 1995 skall öka från dagens 2,7 kubikmeter till 4,2 mrd kubikmeter. Den finska naturgasanvändningen ökar hela tiden i och med att nya industrier och tätorter övergår till gasanvändning.
Men — vilka mängder gas som skall gå genom Finland i framtiden är beroende av om Sverige besluter sig för att skapa ett landstäckande gasnät.
— Vi har anmält att vi är beredda att bygga en gasledning under Bottenviken. säger Ihamuotila.
14
Det blir allt mera ett mångbranschföretag Nestes VD Jaakko Ihamuotila leder. Förutom oljan är den petrokemiska industrin idag av största vikt.
Neste idag:
FRÅN OLJA TILL MÅNGBRANSCH
Från att ha varit ett renodlat oljeföretag, ett företag vars sovjetimport hela vår exportindustri har varit beroende av och ett företag som förmedlat sovjetisk olja på den internationella marknaden har Neste idag utvecklats till ett mångbranschföretag.
1/19290 FORUN
Svenska beslut väntar han sig under början av det här året.
Flera ben!
Men den utveckling Ihamuotila syftar på är helt enkelt att ge Neste flere ben att stå på.
Dagens bolag är indelat i sju olika divisioner, varav tre har direkt med olja att göra, medan de övriga är gas, kemikalier, batterier och ett eget rederi. Ser man till bolagets omsättning de senaste åren är fortfarane de tre oljerelaterade divisionerna störst — raffinering, trading och olika marknadsbolag står för två tredjedelar av omsättningen. Förutom för marknadsbolagen. d v s de som marknadsför de olika oljeprodukterna, har omsättningen varit i nedåtgående.
Växer gör däremot framförallt kemikaliedivisionen.
Men för oss vanliga konsumenter är Neste fortfarande oljebolaget som dominerar den finländska olje- och bensinmarknaden. Många hus värms upp med olja Neste har importerat, och våra bilar går på Neste-raffinerad bensin. Och på det här området satsar bolaget också hårt på produktutveckling för att kunna hålla ställningarna.
Motoroljor och blyfria bensiner, allt sådant som konkurrerande länder och företag har, satsar Neste också på. Andå är bensinen en otacksam produkt, för det är staten som med sina beslut och sina skatter fastställer priset.
Det är i mindre mån världsmarknadspriset på råolja har påverkat konsumentpriset på oljeprodukter även om det lägger ramarna för det — och mindre kommer den påverkan att bli. Från årsskiftet steg nämligen bensinskatten och enligt beslut från regeringen kommer vi att få betala allt mera för den nedsmutsning som trafiken åstadkommer.
På transportoljeområdet har Neste få konkurrenter, och den ökade konsumtionen av bensin i vårt land ifjol kom också Neste direkt tillgodo. Under perioden januari — september i fjol steg konsumtionen av motorbensin 5,5 procent jämfört med år 1988. Också dieselförbrukningen ökade.
Under fjolåret genomgick den finländska bensinmarknaden en viss förändring i och med att den 92-oktaniga bensinen helt försvann, och den blyfria bensinen fick en allt större marknadsandel.
Småhus ”succé”
Men ett område där Neste har verklig konkurrens, och där VD Ihamuotila är nöjd över en god framgång, är uppvärmningen av småhus. Där konkurrerar Neste främst med Imatran Voti FRUN, 1/1990
Nestes polvpropenfabrik i Borgå har en kapacitet på 120 000 ton.
ma IVO och andra elproducenter, och en av de gångna årens stora stridsfrågor har varit energivalet för småhusägarna. Både olja och el har av sina förespråkare ansetts vara det andra överlägset. Småhusägarna har också ansetts vara, om också en marginell grupp, så en viktig sådan, eftersom deras energival kunnat påverka tex just Nestes inhemska efterfrågan.
Och även om konsumtionen av lätt brännolja till följd av den milda vintern ifjol föll. har antalet småhusägare som valt oljan som uppvärmningskälla ökat, något som Ihamuotila är mycket nöjd över.
Fram till slutet av september ifjol hade det i Finland beviljats byggnadstillstånd för 2 300 nya småhus med oljevärme. I praktiken betyder det att omkring 20 procent av de nya småhusen i vårt land väljer oljeuppvärmning. El är fortfarande den populäraste uppvärmningsformen, men tex Sverige har inför beslutet att stänga sina kärnkraftverk förbjudit all elkraft i nya småhus. En sådan begränsning är dock inte aktuell i Finland.
Kemikalier framtidssektor
Oljebolag, småhus och bilar i all ära. Den kemiska industrin och oljeletningsprojekt är i alla fall en del av framtiden, och något Ihamuotila gärna talar om.
— I kemikalierna ligger en stor del av framtidens tillväxt — och också sovjethandel, tror Nestes VD.
Neste har i många år, främst genom företagsköp utvidgat sin petrokemiska industri och internationaliserat den. I Borgå byggde företaget för ett drygt år sedan en polypropenfabarik med en kapacitet på 120 000 ton. Tidigare har Neste förvärvat företag i Mellaneuropa som producerar de bägge oljebaserade kemiska plastprodukterna polyeten och polypropen.
— Petrokemin har varit en bransch som utvidgats kraftigt de senaste åren. berättar Ihamuotila. — Det är också en bransch som naturligt ligger för Neste, och bra passar in i företagsbilden. Världsmarknaden har de fem senaste Åren dragit bra, och också om den nu växer lite långsammare så har den framtiden för sig.
En illustration av Nestes tro på den petrokemiska framtiden är det samföretag som Neste som minoritetsägare har gått in i i Sovjet tillsammans med ett sovjetiskt och ett amerikanskt företag. Det gäller att producera polyeten av sibirisk olja. Projektet är det största samföretag som grundats i Sovjet, och på Nestes lott faller marknadsföringen av produkterna.
— Det är viktigt att finnas i Sovjetunionen också när den petrokemiska marknaden där börjar utvecklas. Annu hör de petrokemiska produkterna inte till någon stor bransch i Sovjet. men också där finns en marknad som kommer att utvecklas småningom.
Letning
I pengar räknat anspråkslösare, men inte desto mindre intressanta projekt inom Neste hör oljeletning i olika delar av världen, och nu senast ett projekt där företaget tillsammans med en rad andra finska bolag som IVO och Wärtsilä. samt en rad internationella bolag. skall leta efter och undersöka gasfyndigheter i Barents hav. Tillsammans med sovjetiska myndigheter undersöker man om gasfyndigheterna i området kan utnyttjas, och visar sig resultatet vara positivt kommer Neste att vara med om att förverkliga det som ett joint venture bolag.
Men ett företag av Nestes storleksklass och med Nestes verksamhet skulle kräva mera kapital och riskkapital. och det efterlyser också VD Ihamuotila. Han skulle gärna se sitt företag på börsen. för att kunna få in friska pengar i bolaget.
— Det gäller att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. 15