Nester ger inte upp

av Peter Nordling Forum 1985-18, sida 17, 20.11.1985

Taggar: Bolag: Neste Teman: företag

nativet, men konstaterar att det int är mycket Neste kan göra för tillfället. Läget är i det närmaste låst. Energiverket har med rösterna 5—4 fastnat för kolalternativet och bollen är nu hos Helsingfors stad. Det slutgiltiga vaiet gör stadsfullmäktige I början av nästa år.

— Det enda vi nu kan göra är att informera om gasen, fastslår Schmidt.

En av orsakerna till att han räknar med att gasen fortfarande har en chans är den knappa majoritet med vilken energinämnden fattade sitt beslut. En annan är att det finns ett stort antal helsingforsare som vill ha gas och inte förstår orsaken till energinämndens negativa attityd.

nor talar naturligtvis för gasa’ter Priset knepigt Schmidt framhåller också att han har svårt att se gasen som ett dyrare alternativ än kolet.

— Energiverkets uträkningar, som visar att gaspriset stiger med ca 30 procent och kolet med endast 16 procent fram till mitten av 90-talet, måste basera sig på felaktiga antaganden.

— Tom internationellt sett låter påståendet absurt. Under de närmaste tio åren räknar man med en tämligen liten energitillväxt. Det betyder att kampen om marknadsandelarna för de olika bränslena hårdnar. Och det i sin tur betyder att prishöjningarna måste vara mycket moderata för dem som fortsättningsvis vill vara konkurrenskraftiga, förklarar Schmiat.

Enligt honom kan man tom komma ram till att gaspriset sjunker om man utgår rån de aktuella prisantagandena plus utvecklingen för levnadskostnadsindex.

Schmidt understryker att detta är ett anagande, men tror inte att han tippar mycket el om han säger att prisutvecklingen för kol

FÖRUN 18/1985

NEST ger inte upp

Neste Oy har inte gett upp hoppet om att få sälj naturgas åt Helsingfors.

— Chanserna är fortfarande hyggliga. Det vittnar bl a omröstningen i energinämnden om. Dessutom är gasalternativet knappast så dyrt som man velat påskina, anser Ulf Schmidt, direktör för Neste bränsleenhet.

och gas kommer att vara ungefär den samma.

— Dessutom, säger han, är det skäl för beslutsfattarna att studera skillnaderna i anskaffningskostnader.

Schmidt hävdar att en objektiv jämförelse av de två alternativen visar att båda är lika dyra. Det har också bl a konsultbyrån Ekono kommit till.

Mera än pengar Han påminner ytterligare om att man inte enbart kan se till pengarna då beslutet fattas.

— Det går inte att sätta prislappar på miljön och östhandeln, säger han.

Viktigt att minnas är också att gasen int är tänkt att ersätta kolet. Det skulle vara ett komplement som i bästa fall svarar för ca 30 procent av den energi staden behöver för sin värme.

— I flera andra städer och utomlands anser man det vara en rikedom att ha flera energiformer, påpekar Schmidt.

Trots den kritik Neste fick motta för missskötta gasleveranser senaste vinter, hävdar Schmict att leveranserna är pålitliga och att Sovjetunionen har en tillräcklig kapacitet för att förse staden med gas.

— Sanningen är, säger han, att vi under de två kallaste månaderna fick nästan 40 procent mer gas än vi beställt.

För att ytterligare säkra leveranserna bygger Neste en kompressorstation i Imatra. Samtidigt förstärker Sovjetunionen gasrören på sin sida om gränsen.

Ingen joker

Om Helsingfors definitivt tar ställning för kolet återstår ännu ett erbjudande för Neste, nämligen att leverera gas för stadens toppvärmekraftverk. Men det verkar inte intressera Neste eftersom kapaciteten skulle utnyttjas endast under några månader per år.

— Vi kan kanske tänka oss ett kontrakt för några år, säger Ulf Schmidt.

Det uttalandet bör nog tolkas som att Neste inte är intresserat av affären.

Enligt Schmidt har Neste svårt att sänka priset i den offert som nu är aktuell.

— Det enda vi är beredda att diskutera är frågan om uppbevaring av reservbränsle och baskraftens effekt, säger han och försäkrar att Neste inte har någon joker på handen.

Peter Nordling 9

Ull Schmidt anser att Neste fortfarande har en reell chans att få sälja gas åt Helsingfors.

17