New age bullshit generator

Vill du sälja en new age-produkt eller -tjänst? Författa en självhjälpsbok? Eller ge falskt hopp åt deprimerade anhöriga via tomt klingande fraser? Det finns en genväg till skenintellektuellt bullshit.

Har du någonsin blivit irriterad på alla meningslösa citat och aforismer som frodas på Facebook och Instagram? Det har åtminstone upphovsmakaren till den satiriske sajten New Age Bullshit Generator (http://sebpearce.com/bullshit/), som skapades som motreaktion till den new age-retorik som förorenar våra intellekt, spridd av så kallade författare som Deepak Chopra och Paolo Coelho samt deras lärjungar.

Sajten skapar – genom att knyckla ihop diverse floskler och modeord – slumpmässiga, svart humoristiska aforismer som klingar av ytlig andlighet och oäkta visdom. Ty bullshit är inte bara allmänt förekommande, det är också populärt (kolla in Twitter, till exempel).

Snart nog insåg forskarstuderanden Gordon Pennycook, tillsammans med forskarteam vid University of Waterloo i Ontario, Kanada, den vetenskapliga potentialen i detta råmaterial. De utförde en studie som påvisade en koppling mellan konsumenter av dylika aforismer samt låg intelligens. Resultaten publicerades i november 2015 I journalen Judgment and Decision Making under titeln ”On the reception and detection of pseudo-profound bullshit” (https://bit.ly/1PnJLJ3).

Forskarna lät försökspersoner bedöma djupet i aforismer, på en skala från ett till fem. I testet blandades filosofiska citat med bullshit-aforismer skapade av generatorn, samt banala fraser i stil med ”nyfödda barn behöver konstant vård”.

Därefter tittade forskarna närmare på personlighetsdragen hos testsubjekten. De mest mottagliga för bullshit bedömdes vara ”mindre reflekterande” och uppvisade ”lägre kognitiv förmåga”, samt större benägenhet till ”ontologisk förvirring och konspiratoriska idéer”. Dessutom var de mer benägna att svälja religiösa och paranormala övertygelser, samt tenderade att uppvisa tro på alternativ medicin.

Fiktionens seger. Utvecklingen kan tillskrivas ett antal fenomen: avigsidan av internets demokratiserande effekt, den minskade tilltron till experter, förakt för det politiska etablissemanget, samt sociala mediernas tendens skapa ekokamrar där villfarelser bekräftas snarare än utmanas.

Bullshit – i motsats till vanligt nonsens – bygger på vaga antydanden, men saknar egentlig mening eller sanningsinnehåll. Vi är alla passiva konsumenter av bullshit, och vi har en enorm kulturell tolerans för skitsnack. Se på politisk retorik, marknadsföring och en del akademisk forskning: i många fall används språklig vaghet eller tvetydighet för att maskera en brist på substans, för att producera meningslösa uttalanden som låter storslagna – men ekar tomt.

Har vi nått brytpunkten, när tröttnar medlemmar av Instagram och Facebook på att läsa och dela självförhärligande, fromma ordsvall? Är du skeptisk till aforismer så har du antagligen en välkalibrerad bullshitdetektor.

Torsten Fagerholm text