NIB: En uppfylld politisk vision, ett lyckat samnordiskt projekt

av Martin Sandelin Forum 1981-12, sida 27-28, 26.08.1981

Taggar: Organisationer: NIB

NIB:

En u Illd politisk vision, ett NR samnordiskt projek eÖ Då Nordiska — Investeringsbanken (NIB) den 1 juni 1976 grundades, argumenterade norska och danska bankkretsar att den nya banken inte skulle kunna tillhandahålla någon sådan service som inte redan fanns tillgänglig i de nationella systemen.

Idag visar den totala utlåningen på närmare 3 miljarder mark, fördelat på över 100 lån, att NIB har en definitiv upppift att fylla.

Den uppenbara fördelen med NIB är att banken som representant för alla fem nordiska länder har tillgång till förmånliga internationella kreditkällor och att den därmed kan förmedla förmånliga lån till sådana projekt som uppfyller kriteriet om det nordiska intresset.

Klausulen om det nordiska intresset har väckt diskussion på en del håll. Många företag anser att också de skall ha tillgång till lån från NIB trots att de inte uppfyller kriteriet om det nordiska intresset.

Nu, säger de, har de uteslutits från en finansieringskälla p ga av ett politiskt beslut om att prioritera nordiskt samarbete. Det är just beträffande denna prioriteringsklausul som NIB skiljer sig från kollegan Europeiska Investeringsbanken som inte är bunden av ett motsvarande samarbetskriterium.

Starkt expanderande

Under det första halvåret 1981 har NIB expanderat kraftigt. Sedan årsskiftet har banken beviljat 22 lån till ett värde av ca 740 Mmk. Detta är mer än hela det lånebelopp som beviljades under år 1980.

Nyligen erhöll NIB högsta kreditvärdighetsbetyg, AAA, av två amerikanska ratingföretag.

I slutet av juli i år gjorde NIB sin första upplåning i japanska yen. Det japanska lånet, på ca 400 Mmk har en lånetid på 15 år och är NIBs hittills största lånetransaktion. Fyra stora låntagare inom energisektorn har redan tecknat för största delen av det nya lånet.

Även med Norges Bank har NIB tecknat ett avtal om ett lån motsvarande ca 100 Mmk. Norge har ställt 200 M SDR av sina valutareserver till NIBs disposition för ett år.

Det norska lånet har gjorts inom ramen för samarbetet i Internationella Valutafonden. Lånet är det första som förverkligats mellan ett medlemsland i IMF och en annan innehavare av SDR.

FORUM 12/81

Ledstjärnan för Nordiska Investeringsbankens verksamhet är principen om det nordiska intresset. Endast projek som berör parter i minst två nordiska länder kan erhålla lån från banken. NIB är en politisk vision som gått i uppfyllelse och under sina fem verksamhetsår har banke vuxit till ett av de största samnordiska projekten.

jar

I april 1980 utsåg Internationella Valutafonden (IMF) NIB till officiell innehavare av särskilda dragningsrätter, SDR. NIBs huvudkvarter finns på Unionsgatan i Helsingfors.

| SDR; Special. Drawing Rights, är en korg | 2 tår av fem valutor; USD, DEM, ERE

BP och JPY, Det faktum att ban | Ke ”grundkapital för fem -år sedan inbe SDR har resulterat i att kapitalet t sitt värde i förhållande till de

Lånet har möjliggjorts av att valutafonden har reviderat sina bestämmelser med sikte på att öka användningen av SDR i finansiella transaktioner.

Stort grundkapital

När de nordiska statsministrarna i januari 1975 beslöt att förverkliga tanken på Nordiska Investeringsbanken, hade projektet diskuterats redan under 15 års tid. När banken grundades 1976, sattes grundkapitalet till 400 M SDR, ca 2 miljarder mark. Av detta är en fjärdedel inbetalat och resten garanterat av de nordiska staterna. För närvarande är utlåningen begränsad till 2,5 gånger grundkapitalet, vilket motsvarar omkring 5 miljarder mark. Av denna utiåningsram har närmare 3 miljarder utnyttjats och en revidering av totalramen blir därför snart aktuell.

Grundkapitalet inbetalades enligt den nordiska fördelningsnyckeln vilket innebär att Sverige stod för 45 procent 27

Danmark för 22, Finland och Norge för 16 och Island för en procent.

Denna fördelning kan jämföras med fördelningen på de lån banken beviljat. Av totalutlåningen har Sverige erhållit 36 procent, Danmark, Finland och Norge 19 procent var och Island 7 procent. Trots en viss förskjutning till Finlands, Norges och Islands fördel står fördelningen relativt väl i proportion till ländernas andel av bankens grundkapital.

Lån för energi, verkstadsindustri

En översikt av alla de lån som NIB under sina fem verksamhetsår beviljat, visar att energisektorn slukar största delen.

Per den 31.12.1980 utgjorde lånen till energisektorn 31 procent av bankens utlåning och de fyra lån som möjliggörs i och med NIBs japanska upplåning ökar energilånens andel till närmare 40 procent.

Inom energisektorn lägger man för år 1980 märke till ett lån på 10 M SDR till Industrins Kraft för finansiering a kärnkraftverket i Olkiluoto. I och med detta tillägsslån svarar NIB för knappa 4 procent av projektets totala finansiering.

Under senaste år har en ökande del av bankens utlåning gått till verkstadsindustrin. År 1978 svarade denna sektor för 5 procent och år 1980 för drygt 20 procent av utlåningen.

Det största lånet till verkstadsindustrin år 180 beviljades åt Scantrac Ab, ägt av Valmet i Finland och Volvo BM ii Sverige. Bolaget sköter marknadsföringen och produktutvecklingen av jordbrukstraktorer. Det beviljade lånet var på drygt 50 Mmk.

Under år 1980 beviljade banken också tex två lån till Åland för hamn- och terminalbyggnad — det mest uppenbara exemplet på nordiskt intresse — p g a att större färjor sätts in på trafiken mellan Finland och Sverige.

Alla lån som NIB beviljar är inglaunda i miljonklassen. På listan för år 1980 finns t ex också ett lån på en halv miljon mark för ett elevhem till Peräpohjan Opisto i

Torneå. Det nordiska intresset uppfylls av att folkhögskolans undervisningsprogram innefattar en konstlinje för elever från hela Nordkalotten.

Nya regionallån

I april 1980 trädde en förordning om regionallån i kraft. Den nya förordningen gör det möjligt att genom nationella regionlåneinstitut förmedla medel som NIB skaffat på den internationella marknaden.

Utvecklingsområdesfonden — (KERA) utnyttjade det totalbelopp, 16,6 M SDR, som Nordiska ministerrådet fastställt för Finlands del. Ministerrådet har fastställt en försöksperiod på två år för den nya låneformen.

Vid årsskiftet hade Finland beviljats de flesta antalet investeringlån, 28 stycken. Sverige hade i enlighet med klausulen om nordiskt intresse stått för de flesta samarbetstillfällena vid lån till annat land, 43 stycken. I Finland hade 15 samarbetstillfällen erbjudits.

Martin Sandelin

NIB lånar 1,8 miljarder mark till nordiska exportprojekt

Nordiska projektinvesteringslån är en ny låneform för NIB. Inom ramen fö 1,8 miljarder mark skall lån beviljas för exportprojekt med nordiskt intresse. Trots ett visst motstånd på danskt håll, väntas systemet bli operativt år 1982. Intresset för de nya lånen är redan nu stort.

Ett av huvudmålen med projektinvesteringlånen är att främja samarbetet mellan företag i de nordiska länderna vid exportprojekt till tredje land. Genom att kunna erbjuda föredelaktiga finansieringsmöjligheter ökas också den nordiska exportens konkurrenskraft.

Projektinvesteringlånen skall beviljas till u-länder och statshandelsländer. Genom att lånen kan beviljas för byggnader och grundinvesteringar i mottagarlandet utgör de ett komplement till de nationella exportkrediterna.

Projektinvesteringslånen kommer att beviljas på lång tid och till fast ränta. Därmed blir lånen attraktiva för länder vars låntagning på internationella valutamarknaden begränsas till 5—10 år långa lån med rörlig ränta.

Den nya låneformen motiveras också med att de nordiska länderna ger stor 2 stöd till olika internationella utvecklingsorganisationer men att upphandlingen från de nordiska länderna är mindre än vad stödet skulle förutsätta. Genom den nya finansieringsformen hoppas man göra de nordiska länderna attraktivare i detta avseende.

Denna fråga är speciellt aktuell för Sveriges vidkommande. År 1980 gav Sverige tex 76,5 M USD till FNs utvecklingsfond. Av denna summa kom 3,I M, eller 4 procent, tillbaka till Sverigei form av upphandling, en nedgång i jämförelse med år 1979 då 5 procent kom tillbaka till Sverige.

Samtidigt som Sveriges andel har sjunkit har de övriga nordiska ländernas ökat. För Finland gällde år 1980 en ökning på hela 234 procent. Trots den höga procentsatsen är summorna dock obetydliga, från 141000 till 472 000 dollar.

Den rekommendation om projektinvesteringslån som Nordiska Rådets session i Köpenhamn i våras gav, bygger på ett utredningsarbete som igångsattes år 1978. Förslaget skall ännu behandlas av Nordiska ministerrådet under hösten 1981, och därefter också eventuellt av de nationella parlamenten.

Ramen för den nya låneformen har satts till 350 miljoner SDR utöver bankens nuvarande utlåningsram. För att inte försämra bankens kreditvärdighet kommer detta belopp att skil garanteras av de nordiska länderna. Medlen för de nya lånen skall NIB själv låna upp på den internationelia marknaden.

I början på augusti sammanträdde Nordiska rådets ekonomiutskott på Island som behandlade förslaget till garantiavtal mellan de regeringarna och NIB. Avtalet, som preciserar regeringarnas ansvar som garanter, godkändes av ekonomiutskottet.

Också kritik

Aven om inställningen till den nya låneformen allmänt taget varit positiv, har man bl a på konservativt håll i Danmark stött på ett visst motstånd. Den danska kreditgarantin, sägs det, kunde användas direkt för den egna industrin.

Projektinvesteringslånens kritiker hävdar också att lånen skulle kunna snedvrida konkurrensen mellan nordiska företag.

Ur finländsk synvinkel är den nya låneformen speciellt intressant i skenet av att lån även kan beviljas statshandelsländer. Här kan Finland bidra med sin know-how om östhandeln.

Hittills har Nordiska Investeringsbanken främjat nordisk export med traditionella exportkrediter. Verksamhetsåret 1980 erhöll bl a Outokumpu en exportkredit på 5 M USD för finansiering av ett ferrokromsmältverk till Grekland.

MS

FORUM 12/81