Nio miljarder att mätta 2050

av Ragnhild Artimo Forum 2011-01, sida 34, 27.01.2011

Taggar: Teman: befolkning

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2011

VETENSKAP

ODLINGSJORD FÖR MAT, BETE, BIOBRÄNSLE ELLER SKOG?

Världens odlingsbara areal kunde redan nu ge tillräckliga skördar för nio miljarder, rätt utnyttjad.

OLOHDAIOLS > STÖRRE AREALER OCH MER KALORIER

Nio miljarder att mätta 2050

RAGNHILD ARTIMO TEXT Världens befolkning väntas öka med minst tre miljarder fram till 2050, trots att befolkningsökningen är i avtagande. Den andra faktorn som emellertid bidrar till trycket att öka livsmedelsproduktionen är den stigande levnadsstandardeniutvecklingsländer.

Professor KRISTIAN THORUP-KRISTENSEN Vid KOBENHAVNS UNIVERSITET sammanfattar dynamiken i publikationen AKTUEL VIDENskKAB (5/2010): svält handlar mindre om brist på mat än brist på pengar att köpa mat. Ökat välstånd ökar efterfrågan, dels för att fler får råd att äta sig mätta, dels för att många som hittills levt på vegetabilisk föda får råd att äta mera animaliska livsmedel, vilkas produktion kräver jämförelsevis större odlingsareal och innebär näringsenergiförluster då växtprodukter omvandlas till animaliska livsmedel som ägg, kött, mjölk.

Fokus på effektivare produktion, Den globala jordbruksproduktionen borde fördubblas till 2050. Bromsklassar utgör bland annat tillgången på (sött) vatten, gödningsmedel (främst fosfor) och odlingsareal (markkonkurrens med industrier, expanderande städer, vägprojekt). Andra utmaningar utgör klimatförändringen, desertifikation och erosion.

Thorup-Kristensen framhåller vikten av jord bruksreformer, odlarutbildning och -rådgivning, utvecklande av nya odlingsmetoder, investeringarijordbruksteknologi, itransport, lagring, förädling - och marknadsföring. Han nämner också genmodifiering, men ser det som endast ett verktyg bland andra.

Att skräddarsy odlingsväxter anpassade till ogynnsamma förhållanden har potential att öka skördarna och bredda livsmedelsproduktionsbasen. Begränsade sötvattensresurser är en central fråga: att ta fram odlingsväxter som klarar sig med mindre vatten, eller med bräckt eller rentav saltvatten står högt på prioritetslistan. Thorup-Kristensen konstaterar att ‘saltvattenväxter’ redan nu ingår i vår näringsbukett i form av alger (som äts av fiskar) och tång som i liten omfattning utnyttjas som människoföda. Alger och tång har potential att storskaligt utnyttjas i djurfoder och för bioenergi.

Höjda matpriser tveeggat svärd. Över de senaste decennierna har livsmedelspriserna generellt höjts mindre än andra produktgrupper. Jordbrukssystemet har haft lätt att förse konsumenterna med sådana produkter dessa vill ha. “Låg prisnivå leder till lågt intresse att satsa på och utveckla produktionen. Högre priser skul le enligt Thorup-Kristensen sporra till effektivisering, men också leda till att vissa befolknings grupper inte har råd att skaffa tillräcklig föda. Han menar att det finns stort ‘spill’ i alla led mellan växtplatsen och tallriken. Särskilt lyfter han fram att en stor del av jordbruksproduktionen används till djurfoder i stället för människoföda. Här finns en betydande dold livsmedelsreserv.

En avsevärd livsmedelsreserv är mat som går i soporna, Två franska forskningsinstitut -jordbruks- och utvecklingsorganisationerna INRA och CiraD - har publicerat en gemensam rapPOrt, AGRIMONDE 1, som bland annat manar de rika att konsumera mindre - så att inte 800 kalorier mat per konsument går till avfall per dag.

Det franska teamet utgick från 3 000 kalorier per dag och person, varav 500 kalorier animaliska produkter, och datorkörde modellen i två versioner, med och utan miljöbegränsningar för jordbruket. Resultaten visade att en realistisk ökning av skördarna skulle säkra mat åt alla, också med hänsyn till miljö, bevara skogsområden och skära ner på fossilbränslen. Rapporten visade att vissa regioner kommer att bli mer beroende av import än i dag, vilket kräver att man hittar metoder att dämpa prisfluktuationerna.

Rapporten betonar vikten av att skräddarsy jordbruksmodeller anpassade till olika odlingsområden, och satsa på forskning inriktad på att bibehålla biodiversiteten.