Nokias västtyska problem

av Lars-Gunnar Larsson Forum 1989-10, sida 14, 08.06.1989

— Det har varit sexton smärtsamma månader med Nokia. Men att vara kvar hos SEE hade möjligtvis varit ännu värre.

Det säger Waltrud Opalka, fackordförande på Graetz i Bochum, den största av de sju fabriker som Nokia överraskande köpte av SEL vid årsskiftet 1987/88 och en av de modernaste TV-fabrikern i världen.

öpet skulle ge extraarbete åt fackK basen i Bochum. I slutet av 198 var 2 400 personer anställda i Bochum. Nu finns 1 870 kvar. Mycket talar för att det blir mer nedskärningar. Trots den redan hypermoderna produktionsapparaten vill Nokia-ledningen ha en framtida årlig produktivitetsökning på 10 procent. Det innebär ännu mer maskiner och övertalig personal.

Tendensen accelereras, om inte försäljningen hänger med. Under första kvartalet 1989 återhämtade visserligen de tyska Nokia-märkena Graetz och = SchaubLorenz en del av de marknadsandelar ma 1 förlorade det dåliga året 1988. Då hade Nokias tyska dotterbolag en förlust på 150 miljoner mk. Men även denna vår har exempelvis Bochum-fabriken arbetat med reducerad skiftgång och tidvis med korttidsarbete — alltså långt under full kapacitet.

Svår start

Utgångsläget för Nokia i januari 1988 var inte det bästa — inte heller vad gäller inställningen hos de 8 000 anställda i Västtyskland. Det fanns dåliga erfarenheter av utländskt ägande, både hos SEL och andra företag i branschen.

Franska Thomson-Brandt har gjort sig mäkta impopulärt för det som hänt efter övertagandet av de tyska traditionsmärkena Saba, Nordmende och Dual: nedskärningar. nedläggningar, ryckiga aktiviteter på marknaden. Grundig fick genomgå en smärtsam saneringskur innan man kunde börja växa igen under Philips paraply. Och alltsedan SEL övertogs av den amerikanska ITT-koncernen var underhållningselektroniken styvmoderligt behandlad. Satsningarna gjordes på den mer framtidsinriktade telekommunikationen.

Och nu skulle alltså herrar från ett nytt utland styra och ställa i de fd SEL-företagen. Nokia? Associationerna gick av lätt insedda skäl oftare till Japan än till Finland. Att många som skakade på huvudet faktiskt hade en finsk TV därhemma var inte så lätt att veta. Den var visserligen tillverkad av Nokia-företaget Salora men har döpts till det namn, som ett tyskt postorderföretag hittat på.

Turbulenser

Premiäråret med Nokia var turbulent. Nokia etablerade ett holdingbolag för hela underhållningselektroniken i Genéve. Konsekvensen i Västtyskland var att den tidigare divisionscentralen i Pforzheim plockades ner. Funktioner som inköp och logistik decentraliseras till respektive fabriker. Produktionen av videobandspelare läggs ner vid kommande årsskifte — sådana ska förmodligen köpas ifrån ett annat företag. Istället ska man börja med tillverkning av mobiltelefoner. De två sista punkterna berör direkt Bochum.

Också Nokia hittade mindre angenäma överraskningar. När Antti Lagerroos, bas för Nokias underhållningselektronik, gått igenom organisationen räckte två ord som karakteristik: ”byråkratisering” och ”Parkinson”. Och när Nokia i lugn och ro fått gå igenom räkenskaperna konstaterade Lagerroos — De senaste fem åren har SEL-företagen i själva verket gått med förlust.

Den dåvarande SEL-chefen Helmut Lohr hade påstått motsatsen. Efter köpet har också Nokia och SEL haft kontroverser på flera punkter. Bland annat gällde det jättestora lager, som ledde till produktionsnedskärningar hals över huvud.

”Öppna” finländare

Men nu lär alla möjligheter till efterhandskorrigeringar vara förbi. SEL-chefen Lohr, med vilken Nokia gjorde upp affären, har fått sparken. Han misstänks för skattefusk och trolöshet mot huvudman.

Mitt i alla bekymmer bekänner fackordföranden Waltrud Opalka dock att hon har en viss beundran för finländarna —- Vi får öppen och riklig information även om vi ofta ogillar innehållet. Den stora ombyggnaden av våra företag visar i alla fall att man har ambitioner och vet vad man vill.

—- Läget för de anställda är allt annat än bra. Men vi vet ju att konkurrensen är hård och att framförallt sydkoreanerna konkurrerar, säljer till alltför låga priser. Och jag tror faktiskt att det varit ännu värte om vi varit kvar hos SEL. L 10/1989 F RUN,

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."