Utgiven i Forum nr 1990-18

Nollenergihuset blir varmt utan uppvärmning

av Sigyn Alenius Forum 1990-18, sida 24, 22.11.1990

Taggar: Teman: biovärme

— Nollenergihuset i blått och vitt tilltalar också ögat — förutom ”ekosinnet”.

Ås

NOLLENERGIHUSE blir varm utan uppvärmning

Text: Sigyn Alenius

Biovärme och geovärme räcker för att hålla huset varmt. Och värmeåtervinningsaggregat. Nollenergihuset är ett svar på drivhusproblemet — ingen uppvärmning med fossilbränsle, ingen koldioxid. Ännu bättre: ingen energikonsumtion alls — bara utnyttjande av värmen hos människorna och i jorden.

ar man en oförlöst kärlek till arkeoH logi och en massa outnyttjad upp finnarfantasi, så har man 0-encrgihuset i handflatan, såhär, menar Ib Wolff. och knäpper med fingrarna så det hörs. Huset som uppvärmer sig självt och känns bra att bo i.

Det scnare intygar Jan Thygesen, som är husfadern i försöksfamiljen — två vuxna, två barn — som ska bo där ct år. Huset håller temperaturen på 21 C” som termostaten är inställd på. Thygesens har bott där sedan september.

Huset är av stål. Det är hemligheten. En enda ”teknisk installation” finns där: ett värmeåtervinningsaggregat. Det kostar i drift en femtiolapp om året — ca 33 mark.

— Skulle huset inte hålla de utlovade 21 graderna när kölden knäpper till, och det blir —I5 grader och pinande västanvind, bjuder vi bara hem en massa gäster. En fest varannan dag så klarar vi 25 grader, om det skulle kännas skönt. mena 24

Jan Thygesen. — Det är människorna som vistas i huset som värmer upp det.

“Gammal” idé

Ib Wolff, som har plancrat huset, fick idén när han som amatörarkeolog var med vid ulgrävningar på norra Jylland där man fann resterna av ett bronsåldershus.

— Hålen efter pålarna som burit upp konstruktionen är det enda som finns kvar, men de visar helt klart att huset använts utan någon eldstad. Inget värmebål i mitten sådär som vikingarna hade. Bara resterna av små runda kokplatser — och sådana avger inte särskilt mycket värme.

Hur höll sig dehär människorna varma? frågade sig Wolff. Svaret: med kroppsvärmen från varann. De var som regel många i huset — man vet ju hur varmt det blir på en mottagning där lokalen är full med folk. Eller om man har tio, tolv gäster hemma hos sig några timmar. Det är inte drinkarna som värmer upp huset; de värmer kanske upp gästerna, som cmitterar den värme som efterhand höjer temperaturen i rummet.

Med massiv isolering höll bronsåldersfolket kvar den värme de själva avgav inne i sitt hus: tjocka väggar av torv, som då det förmultnade avgav ytterligare värme. Dessutom fungerade den förmultnande torven som värmeledare och ledde värme ner i Jorden, och bidrog den vägen ytterligare till uppvärmningsprocessen.

Väggarna i Wolffs moderna bronsål ——— > —————— —L Varmt och skönt har det varit i nollenergihuset hittills, men i vinter får konstruktionen verkligen visa lejonklon, om det knäpper till med köld.

dershus är av stälplåt, som har goda värmeledande egenskaper. Isoleringen behöver idag inte vara torv — glasull är mera hygieniskt och snyggare.

Nu står O-energihusct där: ett prydligt enfamiljshus, vitmålat. med rymligt vardagsrum, kök och matvrå, och två sovrum. Det finns på Nordsjälland.

Stålplåten i väggarna är 12 mm tjock, tillräckligt stark att bära upp väggarna själva plus hela taket. Andra bärande konstruktioner behövs inte. Utvändigt har väggarna 20 cm tjock isolering, på insidan hela 40 cm.

Värmekällan i huset är människorna själva och värmeavgivande hushållsmaskiner av olika slag: köksspis, brödrost, diskmaskin, hårtork, strykjärn och uppsättningen underhållningselektronik… Samt nämnda värmeålervinningsaggregat, som även sköter ventilationen; varannan timmc sugs lufter (med dofter, lukter, matos etc) upp i taket, slussas till återvinningsaggregatet som renar lulten, suger in ny luft utifrån och blåser tillbaka frisk ren luft. 70 procent av värmen från den ”använda” uften återvinns; värmespillet är alltså 30 procent.

Väggplåtarna fortsätter ner i jorden en och en halv meter. De står så stabilt att de inte ger efter ens om det skulle bli jordbävning, menar Wolff — han anser att ans stålhus är idealiskt för jordbävningsområden genom sin konstruktion.

Plåtarna skall stå fast och stabilt för att ylla sin mission. Plåten måste vara tillräckligt tjock och av sådan kvalitet att den åller formen. Isolationen på utsidan skall bl a förhindra att stålplåten uppvärms för häftigt eller till för hög temperatur.

Stålkonstruktionens funktion är tredelad 9 att bära upp takkonstruktione 9 att totalisolera ytterväggarna så att allt värmespill den vägen förhindras (taket är isolerat på samma sätt € att leda värmen från luften ner i jorden på sommaren, och leda värmen från jorden upp i väggarna om vintern. Marktemperaturen i Danmark är sommardagar i medeltal 12 C” men varma dagar kan lufttemperaturen vara uppe i 30 C”. Om vintern är medeltemperaturen i jorden 8 C” medan lufttemperaturen kan vara nere i —15 C”. Stålväggarna fungerar därför som ett slags värmereglage och kyler varma sommardagar och värmer kalla vinterdagar.

Runt huset har lagts ett isoleringslager av hoppressad glasull, 30 cm tjockt och en och en halv meter brett, med ett tunt jordlaget ovanpå för gräs och blommor — så att huset inte skall vila på en steril bricka av isoleringsmaterial. Med denna effektiva och mångsidiga glasullspaletå skall huset kunna erbjuda en innetemperatur på 20 C” också om vintern blir verkligt kall.

— Hittills har vi naturligtvis inte haft några som helst problem, det är ju bara höst, säger Jan Thygesen. — Men vi hoppas på en smällkall vinter så huset får ge oss de första erfarenheterna av sådana utmaningar, och vi kan förbättra konstruktioner och kanske materialval vid behov.

Försöksfamiljen skall registrera en bred skala olika mätningar som skall ge indikationer om hur väl O-energihuset sköter sit fortsättning på sid 3 18/1990 FÖRUN

Utgiven i Forum nr 1990-18

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."