Nonwoven på frammarsch

av Maria Planting Forum 1981-06, sida 06-08, 01.04.1981

Taggar: Personer: Gunnar Nordgren Teman: fibertyg

Dethär är bara början… Nonwoven på frammarsc Ö I maj arrangeras världens hittills största mönstring för nonwovenindustrin i Amsterdam. INDEX 81 är både en kongress och en mässa som kommer att samla den absoluta världseliten av nonwovenproducenter till Holland för att där utvärdera branschens nuläge och dess framtidsmöjligheter.

Den europeiska nonwovenorganisationen Edana — European Disposables and Nonwovens Association — står som värd för INDEX 81-kongressen den 5—8 maj. Europa utgör idag en av de snabbast växande marknaderna för nonwovenprodukter i världen, en dynamisk marknad som närs av industrins betydande forsknings- och utvecklingssatsningar.

Presidenten för Edana, DI Gunnar Nordgren som i det civila verkar som forskningschef vid Oy Suomen Vanutehdas-Finnwad Ltd, är övertygad om att vi ännu bara sett början av fibertygbranschens utveckling. De produkter vi idag känner till och har lärt oss att använda, allt från engångsdukar och lakan till hygienprodukter som t ex blöjor och dambindor, är enligt honom bara toppen av isberget.

Fibertyg är varken tyg eller papper, utan ett material (eller egentligen flere material som går under benämningen ”nonwoven”) som kombinerar tygets och papperets egenskaper beroende på vilka typer av fiber och bindemedel som används.

I sin produktion använder nonwovenindustrin överlägset mest viskosfibrer som görs av cellulosa (till 37 procent i Europa), därefter polyesterfibrer (22 procent) och polypropylenefibrer (21 procent), naturliga fibrer (9 procent), polyamidfibrer (7 procent) och andra fibrer (4 procent).

Fibertyger används idag på de mest varierande områden. Bäst har vi kanske lärt oss använda hygienprodukter för engångsbruk, t ex blöjor och dambindor, och så småningom har fibertygsprodukterna också gjort sin entré i form av engångstextiler vilkas användning är ett viktigt led i bekämpningen av kontamination i sjukhus och operationssalar. I hushållen använder vi fiberdukar tex som trasor eller basmaterial i heltäckande mattor och andra hemtextiler, såsom tapeter, och också i klädesplagg finner man dem. I industriellt bruk används fibertyg t ex för filter och skyddskläder.

6

Nonwoven — fibertyg — är en synnerligen intressant bransch där nya produkter och nya tillämpningar av traditionella produkter följer varann i rask takt. Fibermaterialen finner allt fler nya användningsområden och utvecklinge i branschen sker ofta i form av s k spin-ofts — ett lite steg i utvecklingen ger upphov till en hel serie revolutionerande nya produkter eller förbättringar.

— Det forskas mycket i fibermaterial och deras användningsområden, men aldrig för mycket, framhåller ordföranden för Edana, DI Gunnar Nordgren.

Intresset för att tillverka nonwovenprodukter är stort, den europeiska fibertygindustrin har gjort stora investeringar som ökar industrins kapacitet avsevärt redan i år.

FORUM 6/81

Bara början

Dethär är bara början säger experterna. Gunnar Nordgren ger exempel på framtidens nonwovenapplikationer, möjligheter som delvis idag redan finns eller är föremål för intensiv forskning — I bilar finns det många möjligheter att använda fibermaterial för att få ner bilarnas vikt. nämner han. — Ett vinyltak kan tex bakas på en bas av nonwoven och man kan också använda det som värme- och ljudisolerande material i bilgolv och dörrar. Stötsäkra kofångare har redan tillverkats med nonwoven. 100 kg bil motsvarar ju I liter bensin på 100 km — det är klart att biltillverkarna gör allt för att få ner bilarnas vikter i dagens läge.

– Nonwoven kan också användas i Jordförbättring — fibertyg tillverkat enligt spinnmetoden kan användas för att förstärka järvägsbankar eller vid vägarbeten på sanka marker där bankerna skall hållas uppe. Geotextiles, som det kallas. är en kraftigt växande sektor i nonwovenbranschen idag.

I Europa investeras för närvarande i anläggningar som inom kort ökar branschens kapacitet väsentligt. samtidigt som en ny generation konverteringsmaskiner, d vs maskiner som till FORUM 6/8 verkar produkter i fibertyg av råvara eller rullvara, växer upp.

Nonwovenindustrin tycks inte befara någon recession för sin egen del. Edanas ordförande Gunnar Nordgen varnar dock för en överdriven investeringsviver. Nyinvesteringarna kommer till största delen ”on stream” under detta år. vilket betyder att produkterna som tillverkas skall fångas upp av konsumtionen ungefär samtidigt.

Försiktigtvis talas det i branschen om ”en tillfällig överkapacitet” då de planerade investeringarna är gjorda, men man pekar samtidigt på den växande totalmarknaden och väntar att den nya kapaciteten på sikt kommer att fångas upp av en ökande efterfrågan på branschens produkter.

INDEX 81

INDEX 81 kommer att vara en kraftfull manifestation på vad den europeiska nonwovenindustrin går för. I mässan deltar över 120 företag från åtminstone 17 länder, antalet deltagare i kongressen kommer att överstiga I 000.

INDEX 81! täcker hela fibertygsbranschens verksamhet och är inte endast Europa-centrerad trots att Edana står som arrangör. I Amsterdam samlas

I sjukhus och operationssalar används allt mer skyddskläder i fibertyg för att befrämja hygien och bekämpa sjukhusinfektioner. Hygienföreskrifterna är rigorösa på den avdelning vid Oy Suomen Vanutehdas-Finnwad Ltd som tillverkar sådana skyddskläder.

maskintillverkare, — råvaruproducenter, konverterare och konsumenter från hela världen — kort sagt, alla som berörs av nonwovenindustrin idag.

Parallellt med mässan arrangerar Edana en kongress som är indelad i två delar: En teknisk del och en marknadsföringsorienterad del. Den tekniska delen behandlar de nyaste tekniska innovationerna i branschen, bl a uppfinningar som gäller fibrer. bindemedel och emulsifikatorer samt de nyaste framstegen inom tillverkningsprocesserna. Marknadsföringsdelen koncentreras på den slutliga användningen av fibertygsprodukter, landvinningar för nonwoven tex i medicinskt och industriellt bruk och framtidsmöjligheter.

Trots att efterfrågan på textiler sjönk något i fjol i Europa, visade efterfrågan på nonwovenprodukter inte någon avmattning — snarare tvärtom. Enligt Edanas statistik producerades år 1979 17.600 ton nonwoven I Europa och siffran ökade med över 10 procent i fjol. Prognosen för i år förutspår en ytterligare efterfrågeökning.

På INDEX-kongressen offentliggörs branschens framtidsprognos fram till år 1986.

— Intresset för att tillverka nonwovenprodukter är stort, dels beroende på att framtidsutsikterna är ljusare än tex för papper och textil och dels beroende på att dethär än en dynamisk bransch som utvecklas med stormsteg, säger Gunnar Nordgren.

— Det forskas mycket i fibermaterial och deras användningsmöjligheter — men aldrig för mycket, understryker han.

Som Edana-ordförande är han försiktig med att nämna speciella producenter eller rekommendera större forskningssatsningar i något visst land — hans uppmaning skall ses generellt för hela Europas nonwovenindustri: Vi har kommit långt och är föregångare, men det är inte skäl att för den skull lägga sig till ro och lita på att de uppnådda positionerna håller!

Konsumtionstraditioner — Europeiska nonwovenprodukter är mycket högklassiga och konkurrerar väl med amerikanska och japanska produkter. framhåller Gunnar Nordgren.

Han ser konsumtionstraditioner som en av orsakerna till att den europeiska nonwovenindustrin internationellt sett står kvalitativt så högt.

I USA, där slit-och-släng-traditionen är betydligt mer utpräglad än i Europa, satsar nonwoventillverkarna ännu på kvantitet och billiga priser. I Japan däremot har modern nonwovenproduktion stött på vissa svårigheter pga japanernas djupt rotade tradition att tillverka och använda pappersprodukter. De mjuka produkterna i fibertyg, so (vänd dock associeras med papper, känns främmande för den japanska konsumenten.

Europeiska konsumtenter har egentligen aldrig kritiklöst anammat slit- och släng-filosofin, utom möjligen under en kort period före oljekrisen och recessionen i medlet av 70-talet då man konsumerade nonwoven mest av nyhetens behag. I Europa finns inte heller samma traditioner som i Japan vad gäller pappersprodukter.

Européerna kräver kvalitet av sina nonwovenprodukter och har enligt Edana-ordföranden två motiv för att använda dem: Bekvämlighet och säkerhet.

Om det är bekvämare att använd nonwovenprodukter i stället för t ex tyg, kan européen i vissa fall, då det inte är för mycket av slöseri, använda dem. Hygienprodukter är typiska representanter för detta tankesätt. Säkerhet är motivet i de fall då man använder sjukhusprodukter som i allt högre grad görs i fibertyg ör engångsbruk för att bekämpa. frekvensen av sjukhusinfektioner och för att befrämja hygienen. — Edana har gott samarbete med Inda, sin amerikanska motsvarighet, och ikaså med den japanska nonwovenorganisationen, säger Gunnar Nordgren. — Vårt samarbete löper bra trots de olika filosofierna som ligger till grund för nonwovenproduktion och -konsumtion bland våra medlemsländer.

Edana

Edana, som grundades för tio år sedan, är främst en organisation för producenter av nonwoven vars produkter antingen är avsedda för engångsbruk eller för bruk under en längre tid. Medlemmar av Edana är också råvaruproducenter och företag som konverterar fibertyg till färdiga produkter att användas som sådana. Också tillverkare av maskiner för nonwovenindustrin kan bli medlemmar i Edana.

Edanas främsta uppgift är enligt organisationens stadgar att bidra till att öka användningen av fibertyger på alla marknadsområden och att utveckla nya möjligheter i branschen. Edana uppfyller även en viktig kommunikationsfunktion genom att utgöra ett forum för diskussioner och informationsförmedling mellan medlemmarna, att sammanställa och tillhandahålla statistik om och för hela den europeiska nonwovenindustrin.

Edana håller fortlöpande sina medlemmar informerade om ny lagstiftning och rekommendationer i de olika länderna som rör branschen och fungerar dessutom som branschens talesman internationellt. Organisationens huvudkontor finns i Bryssel.

Fem finländska företag är medlemmar i Edana; Oy Suomen Vanutehdas — Finnwad Ltd, Kemira Oy Säteri, Rau En fjärdedel av all nonwoven som tillverkas i Europa går till s k coverstock, d vs till blöjor och dambindor. Ca 15 procent används i byggnadsmaterial och ungefär lika mycket går till material i möbler och heltäckande mattor.

ma-Repola Oy, J W Suominen Oy och Oy Tampella Ab. Dessutom verkar ytterligare två Edana-medlemmar i vårt land: Mölnlycke och AB Bilon Oy på Åland, vilkas båda moderbolag finns i Sverige. Bilon ägdes tidigare av Oy W Rosenlew Ab men är nu ett dotterbolag till svenska Fiberduk som hör till Sonessonkoncernen.

— Nonwoven-filosofin lämpar sig mycket bra för oss i Finland, understryker Nordgren. — Vi högförädlar vår cellulosa till varor som skänker konsumenten tillfredsställelse genom att han kan ”köpa säkerhet” eller ”köpa bekvämlighet”.

I Edana-statistiken ingår Finlands nonwovenproduktion under rubriken ”Skandinavien”. Vi är dock en betydande nonwovenproducent också själva, som exempel kan nämnas att Kemira Oy Säteri är Europas tredje största producent av viskosfibrer med sin produktion på 54 000 ton i år. Ca 15 procent av alla viskosfibrer som andvänds i Europa kommer från Säteri.

Gunnar Nordgren tror inte att det någonsin kommer att uppstå en antingen-eller-situation i konkurrensen metian tyg och nonwoven. I framtiden kommer vi dock allt oftare att få uppleva både-och-situationer, val mellan två produkter där den som ger mest valuta för pengarna drar det längre strået. Han förutspår att nonwoven allt oftare kommer att segra t ex inom sjukhussektorn och i geriatrivården.

Dekorativa nonwovenprodukter för hushållsbruk har på senare år upplevt en viss tillbakagång i Skandinavien. Men samtidigt har catering-verksamheten fått vind i seglen och öppnat en ny och snabbt växande marknad för fibertygprodukter.

Nytänkande

Vad kan vi finländare, inom ramen för Edana, lära våra evropeiska konkurrenter — Vår närhet till pappers- och cellulosaindustrin gör oss erfarna och starka i vårt tankesätt och vårt samarbete med den ”gamla industrin” kan bra tjäna som exempel för både kolleger och konkurrenter, anser Gunnar Nordgren. — Vi är rätt bra på hygienprodukter och sjukhusprodukter — ett samarbete med andra nonwoventillverkare inom dessa sektorer kan ge ännu oanade utvecklingsmöjligheter.

Vad kan vi lära oss av dem — Nytänkande, svarar han med eftertryck. — Det är alltid berikande att träffa kolleger. Var och en av dem har någonting att ge oss i form av nytänkande, idéer som inte är tillverkningshemligheter utan som för oss vidare lika energiskt som hittills i nonwovenbranschen.

Maria Planting NI

FORUM 6/81