Nord-DATA samlade över tusen specialister i Köpenhamn

av R. W. S. Forum 1973-13, sida 32-33, 05.09.1973

LM-McCann

Vära ADB-standardsystem är förmånliga. De kan dessuto utvecklas till individuell lösningar för varje öretag.

Företag är olika. Ett tillverkar lantbruksmaskiner, ett annat säljer kläder. Ett företag fakturerar för 30 miljoner om året, ett annat kanske för en miljon. Andå är redovisningen inom företagen - till exempel bokföring och reskontra — i princip lika.

Våra ADB-standardsystem passar ert företag.

Våra standardsystem är säkra och pålitliga. Över tusen företag använder dem redan. De erbjuder allt som krävs för en effektiv redovisning. De standardsystem vi för tillfället kan erbjuda er omfattar bl.a. ADB-bokföring, -reskontra och löneberäkning samt talrika branschlösningar.

Vi beaktar era speciella önskemål.

Våra standardsystem är sammansatta av moduler. Genom att kombinera modulerna på olika sätt kan vi ge varje företag en individuell lösning.

Ni avgör själv vilka uppgifter ni behöver, hur ofta ni behöver dem samti vilken form och på vilket språk rapporterna skrivs.

Våra standardsystem är fördelaktiga.

Kostnaderna fördelas på flera företag. Dessutom kan ni själv påverka era ADB-kostnader genom möjligheten att välja olika rapporter och rapporteringsperioder.

Närmare upplysningar ges på våra kontor eller direkt från Datacentralen, adress Mikaelsgatan 9, 00100 Helsingfors 10, tel. 16201/ADB-marknadsföringen.

Helsingfors ÄAktieban servicebanken DATACENTRALEN

Nord-DATA samlade över tus « Drygt tusen dataspecialister från de nordiska länderna sammanstrålade under trenne augustidagar i Köpenhamn i samband med NordDATA -73. Kongressdeltagarna kunde välja och vraka mellan ca 200 föredrag och diskussioner i tio parallellsessioner i Danmarks Tekniska Högskolas moderna lokallteter i Lyngby. Det finländska inslaget i kongressen var kvantitativt rätt blekt; vårt bidrag bestod av endast tjugo föredragshållare.

NordData-73 visade en större samhällstillvändhet än sina föregångare. Förutom med de traditionella ämnena: tillämpningar inom industrier, bankväsende samt offentlig förvaltning, operationsanalys, programmeringsspråk etc, sysselsatte sig kongressen med nya teman såsom ”individen och ADB-systemen”, ”tillväxtens gränser” och ”nationell planläggning av databehandling”. Nu lades även en större vikt vid kvalitets- och säkerhetsproblem. En nyskapelse var även gruppen soft-ware houses med rent kommersiella presentationer från olika software företag. Denna nyhet var synnerligen motiverad — software bolagen spelar ju en allt väsentligare roll i ADB-utvecklingen.

Nationell datapolitik

I de flesta högindustrialiserade länder är utredningar om såväl offentlig som privat dataverksamhet på gång. Det är närmast två huvudsakliga motiv som framträder 3 a) de nationella datorindustrierna befinner sig i svåra marknadssituationer b) användningen av dataprodukter blir successivt av allt mer avgörande betydelse i en nations utveckling Fil lic Torms Olin, Sveriges dataindustriutredning, konstaterade att man kan vänta att framtida datapolitiska åtgärder i de flesta länder främst kommer att beröra användningen av datorer. Produktion av datorer och annan datautrustning är icke lika expanderande som tillämpningarna. Redan i dag utgör själva datorn, hard-waren, endast en mindre kostnadskomponent i ett databehandlingssystem. Sedan mitten av 1960-talet har många i-länder i varierande grad, och med synnerligen divergerande resultat, tillämpat en stödpolitik för den nationella dataverksamheten. I nedanstående tabell är det årliga statliga stödet i milj Skr för några i-länder angivet.

STALIGT STÖD PÅ DATAOMRÅDET 1 MILJ. SKR/ÅR

FoU Användning = Industri

Storbritannien x 35 170 Frankrike ca 100 x 135 Japan x x 500 Kanada ca 150 x Sverige 15 USA 300 x x Tyska förbundsrepublike ca 290 x 200

Forum 13/1973

I sitt anförande ”bakgrunden till utformingen av en svensk datapolitik” rekommenderade föredragshållaren ett intensifierat utbyte av information om resultaten från de nordiska nationella datapolitiska aktiviteterna.”

Datorn och individen

Individens integritetsproblem i samband med allt mer omfattande databanker var vid denna kongress redan ett förbleknande spöke. Det intressantaste från detta område var ett konstaterande att den svenska riksdagen antagit en datalag samt inrättat en datainspektion fr o m den 1 juli 1973. Inspektionens främsta uppgift är att kryssa mellan offentlighetsprincipen och individens integritetskrav vid tillståndsgivning för större dataregister.

Intressant var däremot forskarassistent Sten-Åke Tä rpnlunds fråga ”leder deduktiva informationssystem till en administrativ revolution”, Han konstaterade att vi inom ca 10—20 år kan vänta oss a) datorbaserade dokumentationscentraler, som leder oss mot en ”blankettlös” administration b) deduktiva datorer som frågebesvarare och problemlösare c) ”seende” och problemlösande robotar i produktionen Flaskhalsarna i utvecklingen av en intelligent dator ligger inte i hard-ware, dvs själva utrustningen, utan i konsten att programmera, konstaterade Tärnlund avslutningsvis. Överhuvudtaget. kan man konstatera att anförandena andades

Forum 13/197 n specialister i Köpenham optimism om datorteknikens inverkan på individens livsbetingelser även om några höjde ett varningens finger.

Datorbrottslighet Datorbrottslighet håller på att bli allt allmännare. Man har uppskattat att denna i dag belöper sig till ca 300 milj dollar per år och om trenden fortsätter kommer den att mer än sexdubblas fram till år 1980. Detta är en bidragande orsak till att säkerhetsaspekten vid systemkonstruktion kommer att bli allt mer uppmärksammad i framtiden. Primärt är det dock andra faktorer som driver på utvecklingen inom denna sektor. För det första kommer allt fler företags verksamhet till stor del att bygga på välfungerande datorsystem, där allvarligare fel eller avbrott kan ha katastrofala följder för företaget. För det andra kommer datorn att tas i bruk för tillämpningar, där minsta fel eller störning kan vara ödesdigra. Exempel på dylika områden är patientövervakning, dirigering av flygplan och militära tillämpningar. Att säkerhetsfrågorna ännu trampar i barnskorna fick man många belägg på under kongressen; det framfördes flere hårresande exempel på dytrbara säkerhetssystem med gapande luckor. Ett ganska typiskt exempel: En datorinstallation höll en kopia av varje magnetband i ett brandsäkert valv, och dessutom kopior av vissa band i ett förvar insprängt i ett berg. Men det fanns endast en ”körbok” där det framgick hur bandena skulle läsas, och den var i maskinrummet och skulle med säkerhet bli förstörd vid en brand. (m RW 33