Nordens finanskris

av Janne Salonen Forum 1992-11, sida 14-15, 17.09.1992

Taggar: Orter: Norden Teman: finanskris

Nordens finanskri bank- och finansmän har varit sär skilt inkompetenta: så är dock ej fallet, utan det finansiella systemet är i kris i samtliga nordiska länder — möjligen med undantag för Island och Åland. Och samma kris har i mindre katastrofal omfattning även drabbat övriga länder: USA har först nyligen börjat återhämta sig från sin egen finanskris som beräknas komma att kosta skattebetalarna hundratals miljarder dollar.

I Japan har finanskrisen börjat komma i gång först nu — och Japan försöker avvärja dess fördjupande genom ett stimulanspaket som nyligen presenterades, värderat till över 10 biljoner yen eller till gott och väl över 300 miljarder mark.

I Finland tänker vi oss lätt att våra

Sydamerika alarmur

Det är tragikomiskt att bank- och finansvärlden allmänt började få upp ögonen för kreditgivningens risker tidigare under 1980-talet, till följd av dels den sydamerikanska lånekrisen som blev akut 1982, och dels till följd av den avreglering som under 1980talet allmänt ägde rum inom de västliga finansmarknaderna, vilka tidigare under efterkrigstiden hade varit starkt reglerade.

Trots att nya riskbedömningsmetoder och -instrument togs i bruk under 1980-talet, representerade ändå den nya riskmedvetenheten ett totalt misslyckande: bankerna och finansvärlden allmänt missbedömde totalt arten och omfattningen av de risker som höll på att uppstå.

Låginflationsekonomi

Dessa risker i sin tur förorsakades av den övergång till låginflationsekonomi som ägde rum speciellt i Europa, där valutorna i allt högre grad började bindas vid D-marken, vars realvärde i sin tur rigoröst övervakades av Bundesbank i Frankfurt.

Omställning till en låginflationsvärld, som hade varit välbekant för 1800-talets bankmän, misslyckades i det närmaste helt för de nordiska ekonomierna, vilka särskilt väl hade tagit efterkrigstidens = tillväxtorienterade keynesianska ekonomiska politik till sina hjärtan — en politik som var tfolerant för inflation, och därav påföljande ständiga devalveringar gentemot låginflationsvalutor såsom D-marken. Detta keynesianska tänkande genomsyrade alla nordiska samhällen: int 14

Text: Janne Salone enbart bankmännen utan i minst lika hög grad hela allmänheten.

Alla tog för givet att realvärden endast gick upp i pris, mätt i penningvärde, och att det lönade sig att låna och investera i realvärden, eftersom inflationen i det stora hela skulle ta hand om kreditkostnadena, och sköta om att realräntan förblev låg. Ingen kunde föreställa sig att realvärden även kunde gå ner, mätt i penningvärde, något som guldmyntfotens bankmän under tiden före 1914 nog kände till.

Danmark först i sank

Danmark har kommit lindrigare undan finanskrisen än sina nordiska grannar, eftersom Danmark upplevde sin egen ekonomiska kris redan i början av 1980-talet. en kris som uppstod av att Danmark ekonomiskt inte klarade av att anpassa sig till den lågtillväxt som följde på 1970-talets oljekriser.

Danmark upplevde i det stora hela aldrig den vansinniga realvärdesboom som likt en epidemi drabbade de övriga nordiska länderna under senare hälften av 1980-talet.

Norsk överhettning

Norge var först på plan, eftersom oljeprischocken 1979—080 i kombination med stigande produktionsvolymer av olja snabbt ledde till en våldsam ekonomisk överhettning i Norge — en överhettning som ledde till en lika dramatisk kollaps till följd av råoljeprisernas djupdykning i mitten av 9280-talet.

Överhettningens = försyndelser i orm av en alltför lössläppt kreditgivning började straffa sig, och växande reditförluster började urholka banernas kapital, en process som fortfarande pågår även sedan så gott som hela det norska finanssystemet har förstatligats efter upprepade statliga räddningsaktioner för att förse banerna med kapital och rädda dem från konkurs.

Sverige och Finland följde efter

Det var först efter att den norska krisen hade börjat som Sveriges och Finlands ekonomier överhettades, och de svenska och finska bankerna skyndade sig att upprepa de misstag som de norska bankerna redan hade börjat sota för. I Sverige var detta fastighetsoch finansbolagens galna år, medan utvecklingen i Finland kulminerade i SCAB:s kometaktiga uppgång och de s.k. Kouri-affärerna. De sistnämnda genomfördes 1989, strax innan lågkonjunkturen på allvar började sätta in i de nordiska länderna.

Räntorna började befinna sig på uppgång från sensommaren 1989 och redan 1990 började SCAB befinna sig i svårigheter i Finland, samtidigt som finanskrisen i Sverige tog sin början genom finansbolagen Nyckeln och Gamlestadens konkurser, vilka ledde till stora förluster särskilt för Nordbanken — och till den första stora statliga räddningsaktionen.

Skandia-affären

Ungefär samtidigt kom affärerna kring Skandia igång: den ledande svenska affärsbanken S-E-Banken förvärvade en köpoption på 28 procent av svenska försäkringsjätten Skandias aktier från Wallenberg-holdingbolagen Investor och Providentia (numera fusionerade till Investor). S-E-Bankens idé var densamma som hos de finska storbankerna under samma tid: att kombinera bank- och försäkringsbolag i s.k. finansvaruhus — eller bancassurance-koncerner som det finare hette på den europeiska kontinenten, där idén ursprungligen tog form.

Problemet var att Skandia under dess stridbare chef Björn Wolrath inte ville spela med, och kunde vägra samverkan i kraft av sina rösträttsregler vilka begränsade aktieägarnas röstetal på bolagsstämman till högst 30, oavsett aktiernas antal. Till slut började Skandia-optionen bli en belastning för S-E-Banken, en belastning som till slut tvingade fram idékläckaren VD Bo Ramfors’ avgång. S-E-Banken började söka sig om efter en köpare till Skandia-aktierna.

Norsk-dansk ”räddare”

I november lyckades det: norska försäkringsjätten UNI Storebrand, nyligen fusionerad under ledning av VD Jan Erik Langangen, ville ta initiativet i strukturomvandlingarna i den nordiska finansvärlden, och köpte S-E-Bankens Skandia-innehav i samarbete med danska försäkringsbolaget Hafnias VD Per Villum Hansen, en man under vilken det gamla försäkringsbolaget hade blivit mycket äventyrligt och köpt 1/3 av storebror Baltica. Denna corner började bli en belastning för Hafnia, och medverkandet i UNI Storebrands Skandia-planer var väl ett försök av Hansen att ta si 11/1992 FORU ur fällan med Baltica-cornern, som medförde kolossala kapitalkostnader.

Under 1992 förvärrades ständigt de nordiska konjunkturerna, och både UNI Storebrands Langangen och Hafnias Hansen började storkna på de kapitalkostnader som Skandia-posten medförde, och i än högre grad på de kapitalförluster som ackumulerade sig i takt med att marknaderna blev varse om UNI Storebrands och Hafnias växande desperation med att bli av med sina Skandia-poster. Detta ledde till att börskursen på Skandia föll dramatiskt, och mer än halverades från toppkursen 200 kronor till ca 70 kronor de senaste veckorna. Detta förvärrade UNI Storebrands och Hafnias position ytterligare.

I juni 1992 sparkades Hafnias Per Villum Hansen, och den nya ledningen organiserade en räddningsaktion på 2 miljarder danska kronor för att rädda Hafnia: i annat fall hade Skandia tagit över det danska bolaget. Men även detta kapital åts upp. inte minst i Hafnias hemliga förlustaffärer som hade hemlighållits för styrelsen. Den 19 augusti upphörde Hafnia med betalningarna, vilket var signalen för risens spridning till UNI Storebrand. Den 25 augusti ställde UNI Storebrand in betalningarna, och övertogs av norska staten.

Skandia ”nordisk skandal”

De skandalöst dåliga affärerna kring Skandia har fått hela resten av världen att dumpa sina innehav i nordiska aktier, särskilt nordiska bank- och finansaktier, till nästan varje pris: detta ligger bakom de dramatiska kursnedgångarna på de nordiska börserna under de senaste veckorna. Ute i världen är Norden hopplöst diskrediterat, finansiellt sett. I Danmark har Hafnias kollaps inte ännu spridit sig, men i Norge var UNI Storebrands kollaps något av ett dråpslag för de redan från tidigare försvagade finansmarknaderna. Endast någon dag senare ställde det stora finansbolaget Investa in betalningarna, och nu senast har industrikoncernen Elkem drabbats av likviditetskrisen. Också i Sverige har särskilt flaggskeppet S-E-Banken under senaste veckor drabbats av misstro: dess börsvärde har sjunkit till under 5 miljarder kronor. Det är egentligen en mycket sorglig historia att denna bank, med en historia som går tillbaka till Stockholms Enskilda Banks grundläggande år 1856, en bank som i det närmaste oskadd klarade sig undan alla tidigare kriser, nu befinner sig i sin långa historias svåraste kris. Nu har familjen Wallenberg, genom Investor, ett gyl lene tillfälle att stärka greppet om S-E-Banken och fastare återföra den under sin kontroll, ifall familjen så önskar.

FBFi kris

På liknande sätt är det mycket sorgligt att Föreningsbanken i Finland hos oss — en bank som i så hög utsträckning kan förknippas med Finlands industriella historia alltsedan grundläggningen år 1862 — ävenledes befinner sig i sin långa historias djupaste kris.

Ifall det finns någon relativt intakt kontinental finansinstitution, t.ex. någon av de stora tyska affärsbankerna, som av någon anledning får för sig att vilja ta över de ledande nordiska affärsbankerna, så vore detta ett gyllene tillfälle! Ingen torde dock ha lust med detta, och ifall t.ex. Deutsche Bank skulle önska etablera sig i Norden, skulle banken endast behöva öppna kontor här för att kunna ta över de allra bästa kunderna, vilka skulle flockas till den.

Ån är inte den nordiska finansvärldens förnedrings botten nådd. Vilka skräckscener som spelas upp för våra ögon tills utvecklingen äntligen vänder — kanske kring årsskiftet 1992/93 — kan inte förutspås. LJ

Ring Hogia i

Finland = tel. (9)0-881 177 fax (9)0-882 177

Sverige = tel. (0)303-66 600 fax (0)303-66 698

Vi finns där du behöver oss

Hogia levererar programvara och datorer samt tar hand om installation, utbildning och kundservice. Våra användare finns i 56 länder.

Vår personal hjälper nationella och internationella företag att lösa sin administration inom Norden speciellt.

När du behöver användarvänlig administrativ programvara — välj Hogia — helt enkelt!

England — tel. (0)71-9382225 fax (0)71-9374075

Norge tel. (0)2-15 53 00 fax (0)2-15 49 40

Danmark tel. 31 31 84 11 fax 31 31 47 48

Singapore tel. 222 70 22 fax 223 36 73