Nordens infrastruktur byggs upp

av Håkan Nylund Forum 1985-02, sida 11, 06.02.1985

Taggar: Teman: ekonomi

2185

Av HÅKAN NYLUND

Investeringar i infrastruktur i nordiskt handlingsprogram

Nordiska ministerrådet — i finansministerversion — har framlagt sitt förslag till nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Planen, som skall framläggas för Nordiska rådets session i Reykjavik i början av mars, innehåller framförallt förslag till betydande investeringar i infrastruktur som lands- och järnvägar. Några förslag om liberalisering av kapital rörelserna i Norden innehåller planen inte, eftersom OECD fortfarande säger nej till öppningar på nordisk bas.

I Handlingsplanen har tillkommit som en vidareutveckling av de riktlinjer som finansministrarna framlade för NR:s session i Stockholm för knappt ett år sedan. Minstrarnas riktlinjer remitterades då som ailtför diffusa för ny beredning av ett enhälligt råd. Debatten i Stockholm var mycket livlig.

Nu presenterade finansministrarna under Ahti Pekkalas ledning i Helsingfors ett betydligt mer konkret programförslag. — Programmet är det mest ambitiösa och konkreta som framlagts i nordiska sammenhang på 20 år, ansåg Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt.

Sysselsättning och tillväxt

Avsikten med planen är, enligt minstrarnas officiella uttalande, att det samarbete som föreslås skall lämna ett betydelsefullt bidrag till en ökad tillväxt och en förbättrad sysselsättningsutveckling i våra länder. Detta bör kunna ske på kortare sikt genom de föreslagna projektens direkta sysselsättningseffekter. På längre sikt skall betingelserna för stabil tillväxt och hög sysselsättning förbättras genom bättre infrastruktur, ökat industrisamarbete och generell ekonomisk integration, som väntas bli följder av programmet.

Det tyngsta enskilda förslaget är ett program för investeringar inom samfärdseln på innemot 2,5 mrd NOK, dvs drygt 1,8 mrd FIM. Projekten går ut på att bygga ut väg- och järnvägsförbindelserna från Norge över den svenska västkusten över till Danmark och vidare till kontinenten och E 3:an mellan Helsingfors och Åbo.

Pengarna för projekten skall komma via en ny låneordning inom Nordiska investeringsbanken. NIB:s grundkapital skulle ökas med ca 200 milj SDR (Special Drawing Rights, nästan 1,8 mrd NOK). Dett skulle ge NIB möjligheter att låna upp extra medel på kapitalmarknaderna för ca 500 milj SDR (4,5 mrd NOK).

Gemensam hemmamarknad och turister

Norden som gemensam hemmamarknad vill minstrarna utveckla genom att avskaffa icke-tariffära handelshinder, som visat sig finnas i förvånande stor utsträckning, och begränsa statligt stöd till industri och export — ett behändigt sätt att göra dygd av det nödvändiga. Samordningen mellan de nationella provningsanstalterna skall också ökas, och det nordiska standardiseringsarbetet effektiveras.

Vidare har ministrarna listat exportfrämjande åtgärder och turism. Dessa skall få fart genom att Nordiska projektexportfondens rörlsekapital höjs med drygt 50 procent till 11 milj NOK, och genom att en gemensam nordisk turistdrive genomförs i VästTyskland.

En annan fond, Nordiska industrifonden, skall få sitt kapital höjt med ca 50 milj NOK, forsknings- och utvecklingssamarbetet skall få 40 milj NOK till, och det pågående samarbetet inom polarforskningen utvecklas. Enligt planen skall sammankopplingen av forskningsinstitutens och högskolornas datanät också få finansiellt stöd, liksom projekt inom datakommunikationen rörande bredbandsteknik och superdatorer.

Eftersom infrastrukturinvesteringarna främst sker i de stora nordiska länderna, “Öst-Norden”. föreslår man att en särskild fond för ”Väst-Norden”, dvs Island, Färöarna och Grönland inrättas. Fullt utbyggd skall fonden få ett kapital på 120 milj NOK. Medel skall också anslås för samarbetet på Nordkalotten.

Nya, men inte definierade projekt föreslås också för att bekämpa långtids- och ungdomsarbetslösheten och för att utveckla utbildningen. Samkörningen av det nordiska elnätet skall intensifieras, och detsamma gäller utbyggnaden av naturgasnätet. Gemensamma nordiska konjunkturrapporter skall också årligen framställas för att förbättra samordningen av den ekonomiska politiken, och samarbetet inom internationella eknomiska organisationer skall intensifieras til förmån för en tillväxtbefrämjande ekonomisk politik.

Till slut skall också den framtida finansieringen av samarbetet utredas fram till i höst.

Tankar i stil med

Gyllenhammar-gruppens

Någon klar uppskattning av hur mycket pengar hela hendlingsprogrammet kräver kan enligt finansministrarna inte göras, men en storleksordning på 4—5 mrd NOK nämndes. Sysselsättningseffekterna undandrog sig helt bedömningar.

Satsningen på infrastruktur har mycket gemensamt med de tankegångar som framförts av GCylenhammargruppen, och överlag har man på senaste tid i internationella sammanhang igen börjat fästa uppmärksamhet vid sådana investeringars stimulanseffekter. De mest konkreta förslagen ligger just här, medan mycket av de övriga än så länge enligt nordisk tradition är mer diffust. En linjedragningsfråga är att man i planen förefaller att acceptera tanken, att nordiska projekt inte nödvändigtvis behöver omfatta alla nordiska länder till alla delar, utan kan beröra bara något eller några länder.

Den punkt som saknas i handlingsprogrammet är åtgärder för att liberalisera kapitalrörelserna i Norden, eventuellt i riktning mot en gemensam nordisk aktiemarknad. Frågan var uppe till diskussion, och Kjell-Olof Feldt utredde med fullmakt från de övriga länderna inställningen hos OECD, vars kapitalliberaliseringsstadga hittills alltid framställts som det främsta hindret. — Svaret var negativt från OECD:s generalsekreterare, berättar Feldt. En liberalisering måste enligt OECD vara generell så att den gäller alla länder. Samma svar fick jag också inofficiellt av den monetära kommittén. Saken behandlades inofficiellt, eftersom vi ville undvika ett officiellt avslag. .

OECD:s inställning är förvånande, eftersom det är mycket osannolikt att någon bred internationell liberalisering inom rimlig tid skulle ske, Varför då inte tillåta en start på regional basis? Frågan kommer säkert upp i debatten i Nordiska rådet, eftersom många förundrar sig över denna enorma respekt för annors inte så mäktiga OECD.

11