Nordforsk och miljövården

av Nils Mustelin Forum 1971-12, sida 29-30, 25.08.1971

Taggar: Organisationer: Nordforsk Teman: miljövård

Fil.dr Nils Mustelin

Nordforsk, som stiftades år 1947, är de fem nordiska ländernas samarbetsorgan för teknisk och därtill angränsande naturvetenskaplig forskning. Dess medlemsorganisationer är de nationella forskningsråden, akademierna och motsvarande organ på det teknisk-vetenskapliga området.

Organisation och arbetsformer

Nordforsks högsta beslutande organ är plenarförsamlingen, som möts till ordinakie session vartannat år och drar upp de stora riktlinjerna för Nordforsks verksamhet under den kommande tvåårsperioden.

Arbetet mellan plenarmötena leds av styrelsen, som består av en ledamot jämte en personlig suppleant från varje land. . De nio första åren fungerade Nordforsk utan något egentligt exekutivorgan, men år 1956 upprättades ett sekretariat, som i tur och ordning var förlagt till Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. Från och med början av år 1970 spjälktes sekretariatet upp i två delar: ett buvudsekretariat i Stockholm och ett miljövårdssekretariat i Helsingfors.

En stor del av Nordforsks arbete organiseras med hjälp av kommittéer och arbetsgrupper för olika samarbetsområden och -projekt. Dessa arbetsorgan består i regel av en eller flera fackmän från varje land som deltar i projektet i fråga samt en sekreterare från något av Nordforsks sekretariat. Samarbetet kan organiseras på många sätt, t.ex. genom att man sammanför forskare och andra intresserade till konferenser och symposier, genom att man verkställer nordiska utredningar, genom att man delar upp ett forskningsprojekt av gemensamt intresse på institutioner i de olika länderna,

De olika samarbetsprojekten finansieras dels direkt av de medverkande institutionerna, dels genom MNordforsks samarbetsfond, som i år uppgår till cirka 2,6 miljoner svenska kronor. Samarbetsfonden och kostnaderna för sekretariatets upprätthållande tillskjuts av medlemsorganisationerna sålunda, att Island bidrar med 1 9/0 medan de övriga 99 9/o fördelas på Danmark, Finland, Norge och Sverige i proportionerna 1:1:1:2.

Samarbetsprojekt inom miljövården

Miljövårdsforskningen upptogs på Nordforsks program år 1965, då det upprättades en kommitté för vattenforskning, en kommitté för luftvård och en biocidkommitté — de två förstnämnda på obestämd tid, biocidkommittén på tre år. Jag skall här inskränka mig till att redogöra för samarbetet rörande vattenvård och luftvård.

Kommittén för vattenforskning har sedan sin tillkomst arrangerat årliga symposier kring olika aktuella vattenvårdsproblem: 1965 om förorening av fjordar och kustvatten, 1966 om värdering av avloppsvattens inverkan på recipienter, 1967 om forskning för vattenvårdsplanering, 1968 om industrins slamproblem, 1969 om sanitära problem vid fritidsanläggningar, 1970 om kemiska metoder för avlägsnande av näringssalter från avloppsvatten och 1971 om dagvattenfrågor.

Forum 12/71

JE och miljövå

Nordforsk

LED [- de inom OECD-Nordforsk-projektet rörande orsakerna till nederbördens försurning. & betecknar en station i bergstrakter. Siffrorna anger antalet föreslagna stationer i varje land.

Förslag till europeiskt stationsnä År 1968 tillsatte kommittén en särskild arbetsgrupp för vattenanalys, vars syfte är att jämföra och interkalibrera kemiska analysmetoder och sålunda komma fram till vissa rekommendationer. Arbetet sker huvudsakligen genom laboratorieförsök — vattenprover sänds till de medverkande laboratorierna och analyseras enligt givna anvisningar, varefter resultaten behandlas statistiskt. Hittills har arbetsgruppen på detta sätt interkalibrerat permanganatmetoder för bestämning av organiska ämnen i vatten samt metoder för bestämning av fosfor, kväve och vissa metaller. t Ett annat specialprojekt inom vattenvården går ut på att uppVänd 2 ställa kriterier för optimal konstruktion av avloppssystem i städer med beaktande, av att dessa avloppssystem skall transportera såväl regnvatten som egentligt avloppsvatten. En förberedande utredning av denna problematik har gjorts. Den senaste tiden har kommittén för vattenforskning ägnat en viss uppmärksamhet år det vattenvårdssamarbete som planeras inom ramen för EEC, och möjligheterna att koordinera de nordiska ländernas insatser i detta samarbete genom särskilda arbetsgrupper undersöks som bäst.

Också kommittén för luftvård har arrangerat olika slag av symposier och konferenser: två egentliga symposier 1965 och 1968, en rundabordskonferens om stoftmätning i rök 1966, en konferens om avsvavling och ett seminarium om emissionsbegtänsande åtgärder 1969 samt en konferens om nederbördens försurning och ett bilavgasseminarium 1970.

År 1967 upprättades en arbetsgrupp för stoftmätning i rök, som arbetade med att förfina metodiken vid mätning av fasta partiklar i rökavgaser. Arbetsgruppen utvecklade bla en apparat för detta ändamål och beslöt rekommendera samnordisk tillämpning av de mätanvisningar som utarbetats av statens planverk i Sverige.

År 1970 tillsattes en arbetsgrupp för bilavgaser, vars medlemmar företräder såväl medicinsk som bilteknisk sakkunskap. Arbetsgruppen har som uppgift att föreslå kriterier och krav på en god luftkvalitet i olika miljöer med hänsyn till bilavgaser och skall även redovisa de möjligheter som står till buds att minska luftens halt av bilavgaser.

Kommittén för luftvård planerar för närvarande ett samarbete kring spridningen av tungmetaller i luftburet stoft med beaktande av olika metallföreningars medicinska skadeverkningar. På programmet står vidare ett samarbetsprojekt rörande emissionsbegränsande åtgärder — avsikten är här att utarbeta samnordiskt acceptabla riktlinjer för tillsynen av utsläpp från olika industrityper och att utreda de mätmetoder som är aktuella i detta sammanhang.

Nordforsks hittills största miljövårdsprojekt, en undersökning av transporten av svavelhaltiga luftföroreningar över stora avstånd, initierades år 1970 av kommittén för luftvård men har sedermera överförts till en självständig kommitté, ledningsgruppen för undersökning av nederbördens försurning. Nord " forsks stora satsning på projektet motiverar en något utförli gare beskrivning.

Orsakerna till nederbördens försurning

Den försurning av nederbörden, som har iakttagits i de nordiska länderna under de senaste 10—15 åren och som redan haft menliga effekter på skogsproduktionen och på beståndet av ädlare fiskarter i vissa sjöar, förorsakas av svaveldioxid som emitteras vid förbränning av olja och stenkol och som i atmosfären omvandlas till svavelsyra. Det förefaller troligt att en betydande del av denna svaveldioxid inte har lokalt ursprung utan driver in över de nordiska länderna från Europas stora industricentra med sydvästliga vindar, men detta är inte kvantitativt utrett.

Hösten 1969 föreslog de nordiska delegaterna i OECD’s Air Management Research Group att OECD skulle organisera ett stort upplagt forskningsprojekt avsett att belysa spridningen av luftföroreningar i kontinental skala över Västeuropa med speciell hänsyn till nederbördens försurning. Förslaget accepterades i princip, och det uppdrogs åt Nordforsk att skissera en preliminär projektplan. Ett mera detaljerat program utarbetades därefter av Nordforsks ovan nämnda ledningsgrupp i nära samarbete med av OECD tillsatta expertgrupper, och översändes i början av år 1971 till OECD’s medlemsländer för ställningstagande.

Enligt projektplanen skall ett nät av ca 100 markstationer, utspridda över hela Västeuropa, under en treårsperiod börjande år 1972 göra dagliga mätningar av luftens och nederbördens innehåll av svavelföreningar. Dessa mätningar skall kompletteras genom provtagning med flyg upp till flera tusen meter 3 höjd. En central projektadministration, förlagd till Norsk institutt for luftforskning, skall analysera och utvärdera emissionsdata, mätresultat från markstationer och flygprovtagning samt meteorologiska data.

Ledningsgruppen för undersökning av nederbördens försurning deltar aktivt i förberedelsen av projektet genom att utveckla den metodik som skall komma till användning. För detta ändamål är en arbetsgrupp för luftföroreningsmätning i färd med att testa och interkalibrera provtagnings- och analysmetoder, och en prototypstation har uppförts på Råö utanför Göteborg. Den speciella mätutrustning som skall användas vid flygprovtagning utvecklas och testas av en särskild arbetsgrupp. Dessutom har studier av problematiken vid insamling av meteorologiska data, uppgörandet av spridningsmodeller och automatisk databehandling inletts inom ramen för ett delprojekt.

Vid sidan av dessa generella förberedelser, som skall komma hela OECD-projektet till godo, strävar ledningsgruppen till att stimulera och koordinera de nordiska ländernas nationella insatser, så att det behövliga stationsnätet skall kunna byggas ut och ett nordiskt undersökningsprogram inledas redan år 1971.

Kontakter med andra nordiska organ

Nordforsk har i olika sammanhang beretts tillfälle till samverkan med Nordiska rådet, huvudsakligen genom att avge utlåtanden över olika medlemsförslag med anknytning till Nordforsks verksamhetsområde. Hösten 1968 anmodade Nordiska rådets socialpolitiska utskott Nordforsk att göra en utredning om förefintliga samarbetsmöjligheter i Norden på miljövårdsområdet. Nordforsk åtog sig uppdraget och utredningen genomfördes under höstens lopp och publicerades i Nordisk udredningsserie (nr 1969:3).

På grundval av denna utredning, som vid sidan av samarbetsmöjligheter inom miljövårdsforskningen också redovisar brister i lagstiftningen och administrationen på området och gör konkreta förslag till förbättringar, antog Nordiska rådet vid sin session i Stockholm i mars 1969 följande rekommendation:

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i de nordiska länderna att skapa förutsättningar för ett effektivt nordiskt samarbete på miljövårdens område, exempelvis i de av Nordforsk föreslagna formerna: nationell lagstiftning på miljövårdsområdet, kontaktorgan med kompetens på hela miljövårdsområdet i varje nordiskt land, likartade nordiska tilllämpningsregler, vidgade nordiska utbildningsmöjligheter på miljövårdens område och intensifierad upplysning till allmänheten om föroreningsproblemen.

Som ett direkt resultat av denna rekommendation tillsatte de hordiska ländernas regeringar hösten 1970 Nordiska kontaktorganet för miljövårdsfrågor, bestående av representanter för departement, ministerier och ämbetsverk med anknytning till miljövården. Vid sitt konstituerande möte konstaterade kontaktorganet att ett nära samarbete med Nordforsk vore ytterst önskvärt. Närmast tänkte man sig härvid att Nordforsks roll i samarbetet skulle vara utredande och initierande, varefter kontaktorganet kunde ta ställning till sådana förslag och synpunkter som kommer fram inom ramen för olika Nordforskprojekt och som borde leda till åtgärder från myndigheternas sida, Såsom speciellt angeläget ur denna synvinkel bedömdes det arbete som påbörjats inom Nordforsks arbetsgrupp för bilavgaser.

Med tanke på att den centrala målsättningen i allt miljövårdsarbete är att åstadkomma en bättre miljö genom konkreta åtgärder av teknisk och administrativ natur, baserade på miljövårdsforskningens resultat, är det med största tillfredsställelse Nordforsk hälsar tillkomsten av den kontaktyta mellan forskning och administration som det nya kontaktorganet erbjuder.

OO (Artikeln har tidigare ingått i Byggnadsindustrin 19/71)

Forum 12/71