Nordiska bolag?
av Peter Nordling Forum 1986-12, sida 17, 28.08.1986
Nordiska bolag är i och för sig inte ny. Senast aktualiserades den av Gylienhammargruppen, som emellertid inte kom med några preciseringar. Principen var att nordiska bolag skulle ha hemort i några eller alla nordiska länder och behandlas som ett inhemskt företag i varje land och situation. Christoffer Taxell noterar smått syrligt att han tagit upp frågan vid flera tillfällen — bl a vid Nordiska rådets session i Köpenhamn i början av mars — men att den inte fick någon publicitet förrän han tog upp den för tredje gången under två månader. — Det är typiskt för den finländska debatten, säger han.
Tx att ha särskilda nordiska bolag
Rätt ögonblick
Enligt Taxell är det nu rätt ögonblick att göra något konkret föt att förverkliga gemensamma nordiska bolag.
— Det inledande utredningsarbetet kan göras som ett samarbete mellan justitieministerierna och eventuellt mellan handelsoch industriministerierna och finansministerierna, föreslår han.
Den viktigaste orsaken till att Taxell nu beslutat skynda på ärendet är den strukturrationalisering som pågår i Norden.
— Både i Finland och övriga Norden har vi endast sett början av strukturrationaliseringarna inom industrin. Samhället måste vara med om att skapa de nödvändiga ramarna för strukturförändringarna. Lagstiftningen får inte hindra förändringar som gör det möjligt att hålla kvar arbetsplatser, understryker Taxell.
Han anser att hela strukturrationaliseringen hittills i alltför hög grad gällt sammanslagningar och fusioner.
— Strukturrationalisering kan också innebära nya projekt och avknoppningar från gamla företag, betonar han.
Taxell framhåller också att strukturrationaliseringen inte nödvändigtvis fungerar på bästa sätt om den innebär att moderbolaget är koncentrerat i ett enda land.
— Men det kan vara framgångsrik strukturrationalisering att i de olika länderna ha relativt starka basbolag som har gemensamma funktioner för ett nordiskt land. Starka basbolag kan äga de olika delarna i de olika nordiska länderna.
Gränserna suddas ut
Fördelen med detta är att gränserna mellan de nordiska länderna i viss mån suddas ut. | dag krävs det t ex alltid tillstånd från respektive riksbank för kapitalöverföring vid företagsköp över gränserna.
— En annan fördel med nordiska bolag är, påpekar Taxell, att den nordiska tanken får ett konkret innehåll och att det ekonomiska samarbetet får fastare ramar.
FÖRUN 12/1986
Det är viktigt att snabbt skapa en speciell bolagsform för nordiska bolag. Det framhåller justitieminister Christoffer Taxell. För två veckor sedan föreslog han en samnordisk utredning av frågan vid det nordiska justitieministermötet i Danmark.
En gemensam nordisk bolagsform skulle också öka möjligheterna för företagen att diversifiera. Vidare skulle det bli lättare att fördela arbetet mellan ett nordiskt bolags olika enheter utan att ägandeförhållandet behöver ändras.
— Men ju större grad av integrering man eftersträvar, desto närmare kommer man frågan om kapital ägande, skatter och överlåtande av aktier. Och det är problem som måste lösas, säger Taxell.
Justitieminister Christoffer Taxell
Idag är de bolagsrättsliga reglerna rätt likadana i hela Norden. Däremot finns det stora olikheter i skatte- och kapitallagstiftningarna.
Inte rädd för byråkrati Vilket det största hindret för nordiska bolag är beror på vilken bolagsform man väljer.
En eventuellt ökande byråkrati för företagen ser Taxell som ett marginellt problem i det här sammanhanget.
— Det är inte myndigheternas sak att välja företagsform. Företagen skall sköta det så att det inte finns onödig byråkrati. Myndigheternas sak är att se till att det finns förutsättningar för att driva företag rationellt och ekonomiskt och så att sysselsättningen är så hög som möjligt också i ett längre perspektiv.
Etappvis mot Ab
Hur det gemensamma bolagsformen skall se ut och hur man skall komma fram till den vill Taxell inte leverera något recept för Hans primära mål är att frågan reds ut. Sedan är det utredarnas sak att komma med alternativa modeller.
Han framhåller dock att den slutliga modellen måste arbetas fram etappvis och att bolagsformen åtminstone i början bör vara en relativt lös konstruktion. En lös konstruktion gör det möjligt att avancera snabbare. Den har också den fördelen att det är lättare att ge hemortsstatus åt olika bitar av ett bolag.
Som tänkbara bolagsformer nämner Taxell holdingbolag och öppna bolag där basenheterna består. Öppna bolag är visserligen ovanliga bland storföretag, men några formella hinder finns inte. Ytterligare en möjlighet är att grunda joint venture-bolag.
— På lång sikt kan man tänka sig nordiska aktiebolag där man kan äga aktierna direkt över gränserna. Men dit är steget långt eftersom det juridiskt sett är svårare.
Norden gynnas…
På frågan om vilka branscher som speciellt skulle gynnas av en gemensam nordisk bolagsform svarar Taxell att det framför allt är Norden som gynnas.
-— Men det finns branscher som formliger kräver gemensamma bolag.
Framför allt de mogna och vikande marknaderna, d v s rätt långt den klassiska basindustrin är i behov av strukturrationalisering.
— Där tävlar de nordiska enheterna inte enbart sinsemellan utan också med utländska företag som exporterar sina produkter till Norden. Och det är ett faktum som finländarna saligen glömt bort.
-.-men det dröjer Om och när en nordisk bolagsform blir verklighet beror, som vanligt då det gäller sådana här frågor, på den politiska viljan och vilka lösningar man stannar för. Christoffer Taxell talar av erfarenhet då han säger att det mycket väl kan ta lång tid att konstruera den slutgiltiga bolagsformen och stifta de lagar som behövs. T ex förslaget till gemensam nordisk köplag krävde sex års förarbete i det sista skedet. Från idé till lagförslag tog det emellertid drygt 20 år. Eniigt Taxells bedömning finns det intresse för en gemensam nordisk bolagsform bland de finländska företagen. Vad hans kolleger justitierninistrarna I de övriga nordiska länderna anser om idén vill han inte spekulera i utan nöjer sig med att konstatera att det inte förekommit något aktivt motstånd. Peter Nordling 17