Nordiska skeppsvarven åter optimistiska

Taggar: Orter: Norden Teman: skepp

or eo g

Nordiska skeppsvarven åter optimistiska

För tre år sedan rådde pessimism inom den nordiska skeppsvarvsindustrin. Skral ordertillgång, dålig ekonomi och ofta uttryckt fruktan för att den japanska varvsjätten skulle äta in sig på en allt större del av världsmarknaden präglade bilden.

I dag är situationen en annan.

Den gula faran är över, och i både Finland, Sverige, Norge och Danmark är man på väg framåt som aldrig förr. Produktionen är högre än någonsin, ekonomin är stadd i stark tillväxt. Men ändå hör man varnande röster från många experter, Skall framgången fortsätta är samarbete i stora enheter enda lösningen, sägs det. Kan man inte uppnå det, går det galet.

Bl.a. det danska handelsministeriets kontaktutskott för skeppsbyggnadsindustrin: har framhävt, att överskottskapaciteten på varven världen runt kan innebära svårigheter för ordertillgången i börjar på 70-talet. Utskottet har för den danska regeringen framhållit att kreditordningen bör förlängas. Det poängteras, att den samlade nordiska varvsindustrin har hävdat sin

Vänd!

Forum 13/69 19

Nordiska skeppsvarven forts. 1 ställning internationellt och nu innehar andra platsen efter Japan. Utskottet understryker att ökat samarbete mellan de nordiska varven väsentligen kunde bidra till att hålla positionen. Direktör K. Engell-Jensen, generalsekreterare i det europeiska varvsförbundet har i en intervju med norska Aftenposten pekat på den samlade nordiska årsproduktionen på gott och väl 2,5 miljoner ton. Med detta som utgångspunkt, anser han, bör de nordiska varven försöka hålla ställningen genom att nå fram till gemensamma inköp, utväxling av information, standardisering, utveckling av nya produktionsmetoder och bättre utbildning på alla nivåer.

Dessa tankar löper iögonenfallande väl ihop med de pågående gemensamhetssträvandena i Norden, men man hör ändå varmande röster från Norge. Här är man på varvsbhåll rädd för, att en alltför sluten nordisk marknad skall hänvisa norska varv endast till svenskt stål.

Känslig industri

Skeppsbyggnad är em känslig industri, vilket en lång rad allvarliga kriser har bevisat. Samtidigt är det en industri, som många länder lägger utomordentligt stor vikt vid, och det statliga intresset uttrycks klart genom de subsidier som spelar en väsentlig roll i hela konkurrensbilden. Statsstödet har i nästan alla västeuropeiska länder ökat stadigt de senaste åren, och samtidigt har det skett en kraftig reorganisation som på vissa punkter har ändrat hela strukturen. Genom varvssamarbete och sammanslagning av varv koncentreras produktionen i några få stora företag, som de skilda varven ingår i. Parallellt med detta uppförs en rad nya varv, företrädesvis för byggande av mycket stora skepp, på 200 000 ton eller mera. I Sverige, Frankrike, Västtyskland, Norge och Danmark har sådana anläggningar redan tagits i bruk, i t.ex. England och Holland är de på väg inom några få år.

Av avgörande betydelse för den förbättrade positionen har samtidigt de utvidgade kreditvillkoren varit, som nu i Norden är praktiskt taget på linje med de internatione’lt gällande. Den hårda konkurrensen har medfört en reguljär — statsstödd — kreditkapplöpning, och det är karakteristiskt att kontrakten nu innehåller villkor som fastslår 70 procents kredit över sju år eller 80 procent över åtta år med en räntesats på 5.5. Utan så goda villkor får man inga orders.

Forcerad utveckling

Den starka tekniska utvecklingen inom skeppsfarten medför ett forcerat utbyte av äldre och nyare tonnage såväl inom bulktonnaget, där allt större enheter dominerar, som inom linjetonnaget, där övergång till containertrafik eller andra former för enhetslaster börjar prägla huvudrutterna mellan de industrialiserade delarna av världen. Samtidigt tvingas skeppsvarven i sin inbördes konkurrens om dessa nya orders till nyanläggningar av hittills osedd storlek, varvid den samlade produktionskapaciteten kommer att överstiga det aktuella behovet för nytt tonnage. Under dessa villkor är statssubsidierna ofta använda som lockbete för att få till stånd ytterligare samarbete varven emellan. Utvecklingen har framskridit så starkt, att skeppsbyggandet nästan har fördubblats inom de senaste sju åren, i det att det årligen färdigbyggda tonnaget under den perioden stigit från åtta till mellan 15 och 16 miljoner brt.

20 Forum 13/69

Japan håller sin första plats följt av Norden med Sverige som dominerande faktor, sedan Storbritannien och Västtyskland. För Sovjets och Kinas del föreligger inga officiella tal, men mag antar att Sovjet ligger på mellan en halv och en miljon ton.

Talen för det tonnage som var under byggnad 1968 ger en bild av situationen (mätt i 1 000 brt)

Japan 4762 Storbritannien 1248 Sverige 651 Norge 410 Danmark 370 Finland 15 1968. blev ett rekordår för svensk varvsindustri. Exportsiffran steg till 1250 miljoner svenska kronor — den högsta någonsin. . Inom branschen uppfattas det så, att Sverige kommer att behålla sin starka position. En ny korttidslösning för ekonomin väntas presenteras inom kort, och därmed uppnås en förbättring av kreditsituationen.

Också den norska varvsindustrin är inne i en kraftig expansion. Man håller på med att lösa finansieringsproblemen, genom: att staten ställer pengar till förfogande för att bespara den norska varvsindustrin de dyra utländska lånen. Norge, som normalt betecknas som ett shippingland och inte ett varvsland, håller i allra högsta grad på att bli en skeppsbyggande nation, också om huvudparten av flottan fortfarande köps från Sverige.

Dansk skeppsbyggnad hade också stor framgång 1968. 34 fartyg på sammanlagt 452 284 brt levererades — något mindre än året förut, men vid slutet av året var värdet av varvets orderbehållning c. 2 800 miljoner danska kronor, härav 2100 beräknade för export.

Den finländska varvsindustrin arbetar bra, och prognoserna för 1969 är så goda, att det finns välgrundat hopp om fortsatt stegring av intäkterna. Det finländska skeppsbyggandet är bara en tiondedel av den svenska, den är inte rationaliserac som den svenska, mer satsar på kvalitet till högt pris och försäljning av specialfartyg.

Västeuropa och Japan

Konkurrensen mellan de västeuropeiska och de japanska varven har under de senaste två åren undergått en anmärkningsvärd förändring. De japanska varvens produktion har fortsättningsvis ökat och utgjorde 1968 omkring hälften av allt tonnage under byggnad i världen, men de japanska varvens andel av den sammanlagda orderbehållningen är i fallande. Bakgrunden till detta skall bl.a. sökas i japanska arbetskraftsproblem och därav följande stegring av kostnadsnivån. Samtidigt har de västeuropeiska varven ökat sin konkurrensförmåga genom den reorganisation som väsentligen med hjälp av statsstöd, genomförts på många håll.

Västeuropa och därmed Norden står starkare än på länge, men uppenbarligen är det skäl att lyssna till de varnande röster, som manar till samarbete. Bing