Nordiska teleskopet på slutrakan

av Bjarne Nyman Forum 1987-12, sida 30, 27.08.1987

Taggar: Teman: teleskoper

NEON 1988 blir Nordiskt Teknologiår

Nordiska Ministerrådet har beslutat att år 1988 skall vara ett Nordiskt Teknologiår. Målet för

Nytt nordiskt teknologipris?

Nordiska rådet har ett medlemsförstag | om att inrätta ett nordiskt teknologipri väckts. Det föreslås, att Nordiska ministerrådet skyndsamt skall utreda möjligheterna att inrätta ett pris som skall utdelas som erkänsia för nordiskt ingenjörskunnande.

I motiveringarna till förslaget nämns att planeringen av Nordiskt Teknologiår 1988 redan pågår I de enskilda nordiska länderna. Dessutom anses det vara befogat, att åstackomma ett arrangemang som på ett lämpligt sätt och tillräckligt ofta påminner allmänheten om teknologins centrala ställning i vårt samhälle.

Priset kunde utdelas till en person eller en arbetsgrupp som erkänsla för ett betydande nordiskt ingenjörsarbete.

Medlemsförslaget kommer att behandlas vid Nordiska rådets session i Oslo i mars 1988. L projektet är att Ö

Oo kunskapen om teknik oc förbåtta förståelsen för betydelsen av teknisk utveckling I samhället. Samtidigt vill man göra nordisk teknologi könd I hela världen. Över 100 organisationer är med förberedelserna.

ed Nordiskt Teknologiår önskar arM rangörerna främst nå den stora a mänheten och ungdomen. Medlen är de vanliga; informationen skall spridas via skolor i form av videoprogram, skolradio- och skoltv-program, ambulerande Teknorama-utställning, publikationer, affischer och klistermärken med teknik som tema. Även en riksomfattande teknikinriktad skolelevstävling kommer att genomföras (Snilleblixt 88).

Teknik och demokrati

De viktigaste temata för året är teknik och demokrati, automatisering, arbetsliv och sysselsättning, naturorienterad teknik och utbildning och forskning. Utgångspunkten är lagd vid växelverkan mellan teknik, beslutsfattare, medborgare och näringsliv.

I den nordiska samarbetskommittén som står för arrangemangen representeras Finland av bergsrådet Kari Kairamo (Industrins Centralförbund), industrirådet Pekka Mali nen, HIM, verksamhetsledare Matti Kaario, Suomen Teknillinen Seura, och DI Sirkka Pöyry, Som dessutom är sekreterare för Finlands nationella kommitté för Teknologiåret. BN 6

Ingenjörsforum 198 Årligen återkommande Ingenjörsforum, som arrangeras av Tekniska Förening i Finland (TFiF), Driftingenjörsförbundet i Finland (DIFF) och Svenska Tekniska Vetenskapsakademien i Finland (STV) ansluter sig nästa gång — 4.2.88 i Finlandia-huset — till Nordiskt Teknologiår 1988. Temat är Industri och Teknik — Nordisk Framtid. Talare är bl a generaldirektör Krister Ahlström, minister tkka Suominen, EFTAsS gen sekr Per Kleppe, VD Georg Ehrnrooth, IUS-chefen Gunnar Eliasson och bergsrådet Kari Kairamo. Anteckna i datumvisaren redan nu! LJ

Outel…

fortsättning från s 20

I hem- eller utlandet. Telefonnumret kan omfatta max 16 siffor. Apparaten har 100 minnesplatser för inlagring av nummer. Och Santra ”meddelar” med naturlig talröst den som ringer, att samtalet vidarekopplas, vilket tar 10—40 sekunder.

Apparaten har också klockstyrda funktioner med en programmeringstid på max 28 dygn, och möjlighet till RS-232-datoranslutning. Produktnamnet för introduktion utomlands — Veikanmaa har redan förhandlat med svenska Televerket — är Sandra SS-102.

— Santra togs först i bruk av polisen 1976, och nyaste modellen togs i användning av polisen i Kelviå i samarbete med Kälvlän puhelin Oy, det lokala telefonbolaget. Apparaten har helt ersatt den automatiska telefonsvararen, och för kunden är det mindre besvärligt att vänta på vidarekopplingen, än att ringa på nytt till det nummer en automatisk telefonsvarare uppger.

Apparaten är lätt att programmera.

FORUN, 12/1987

Liten organisation

Seppo Veikanmaa tror på den lätta organisationen: Outel, som firar 10-årsjubileum nästa år, har idag bara 7 anställda — en diplomigenjör (= VD), tre tekniker och tre installatörer. I höst utökas organisationen med en läroverksingenjör och i vinter med en sekreterare.

— Jag ser tiomannagruppen som en magisk gräns, säger Veikanmaa. — Större än så ska firman inte bli. Mellan tio personer fungerar ännu kommunikationen spontant och friktionsfritt, och det är så vi vill ha det.

Personalen är klart tekniskt inriktad, och den egentliga produktionen sker hos underleverantörer, på Outel sätter man sedan ihop modulerna till färdiga system. En betydande kapacitet används för produktutveckling.

Marknadastföringen är Veikanmaa dels själv involverad i -— men dels sköts den funktionen av en professionell marknadsförare från Utrikeshandelsförbundet som Outel och fyra andra hi-tech-bolag i teknologibyn har ”gemensamt”.

Omsättningen i år torde bli över 4 Mmk.

I detta skede koncentreras marknadsföringsansträngningarna på Santra/Sandra, som skall lanseras i Sverige nästa år. Medan Santra | hemlandet — cirka 1000 levererade hittills — installeras hos användarna, inte i telefonbolagens centraler, vill Televerket ha en modell som är anpassad för installation i centraler; detta innebär en del tekniska ändringa — Santra I sin nuvarande form är i alla händelser ett mellanskede. Utvecklingen I branschen är snabb och nya behov förutsätter nya lösningar. Vi kan inte slå oss till ro med vad vi hittills fått fram.

Veikanmaa hoppas att fotfäste i Sverige skall öppna dörrarna också till Norge. Men han siktar också på USA — i form av joint venture. 1988 ska han börja bearbeta den marknaden.

— Den potentiella marknaden för en vidarekopplingsapparat med den förstärkare vi utvecklat är stor, säger han. — Men dessutom kan förstärkaren tillämpas för flera krävande områden inte minst inom dataöverföring. Ragnhild Artimo 31