Nordiskt industrisamarbete på företagens egna villkor
av Maria Planting Forum 1981-12, sida 12-13, 26.08.1981
Håll politikerna borta!
Nordiskt industrisamarbete på företagens egna villko — Dämpa yran kring frågan om ökat nordiskt industrisamarbete, önskar nordiska företagsledare med tydlig adress till politikerna i Danmark, Norge, Sverige och Finland.
— I politiskt och kulturellt hänseende kan nordiskt samarbete ofta ha ett egenvärde men i industriella sammanhang är det inte alls självklart. Förväntningarna på ökat industrisamarbete är ofta orealistiskt optimistiska, påpekar företagsledarna i en nyligen publicerad rapport.
€ Företagen — eller kanske snarare företagsledarna — i Norden har inte mycket till övers för allt prat om ökat nordiskt industrisamarbete.
Industrins utveckling förutsätter visserligen samarbete mellan företag, institutioner och myndigheter, men att på politisk väg krysta fram ett samarbete mellan nordiska partners behöver inte alls alltid vara den bästa lösningen — på lång sikt kan samarbetet to m hämmas.
Den nordiska gemenskapen i sig är inte en tillräckligt stark drivkraft för att ett ytterligare väsentligt vidgat nordiskt industrisamarbete skall komma till stånd. Få nordiska samarbetsprojekt är ekonomiskt och kommersiellt intressanta.
Det är företagens syn på nordiskt industrisamarbete. Inte precis de brösttoner vi vant oss vid att höra ur politikermunnar…
Företagsledarna i Norden har en betydligt krassare och genom sina erfarenheter betydligt mer realistisk uppfattning om vad det lönar sig att satsa på följd av politiska beslut.
1 det nordiska samarbetets namn. Och vad det inte lönar sig att satsa på.
Rapport om samarbetsutsikterna
Företagsledarnas syn på nordiskt industrisamarbete finns samlade i en nyligen publicerad rapport. Utredningen, som rapporten bygger på, gjordes på initiativ av industriförbunden i Danmark, Finland, Norge och Sverige på basen av ett femtiotal intervjuer med personer i ledande ställning i företag i respektive land. De utvalda företagen är i huvudsak sådana som redan länge haft samarbete med företag i andra nordiska länder eller sådana som har planer på att etablera ett dylikt.
Rapporten definierar först land för land företagens erfarenheter av och syn på de framtida förutsättningarna för nordiskt industrisamarbete.
Mest skeptiska förefaller danskarna vara. Inte för att de bedömer samarbetet mellan nordiska företag som ointressant i sig, men för att betingelserna för
Nordiskt industrisamarbete måste växa fram på initiativ av företagen själva, inte so företagsamheten i de övriga nordiska länderna inte inger några större förhoppningar.
Danmarks ställning som EG-land bidrar säkert till attityderna — kontinenten tycks vara både psykologiskt och geografiskt närmare än Norden.
Som ur en mun konstaterar finländarna och norrmännen att det nordiska samarbetet ofta visat sig vara en språngbräda för vidare internationell expansion. Med en mun talar man också om svensk ”storebrorsmentalitet” och ”Öövermodighet” samtidigt som båda anger svenskarna som de naturligaste samarbetsparters — Underlägsenhetskänslor lever fortfarande kvar i finländarnas och norrmännens förhållande till svenskarna, men båda skyndar sig att tillägga att de inte mera idag spelar någon större roll.
Den svenska valutaregleringen, bolagsoch skattelagstiftningen samt etablerings- och koncessionslagstiftningen borde mjukas upp, anser de vidare.
Svenskarna å sin sida varnar för yra kring hela frågan om nordiskt industrisamarbete.
— Det är betydelsen av det mer anonyma vardagssamarbetet som bör understrykas, anser de.
Gemensam aktiemarknad
Från Sverige kommer också rapportens intressantaste konkreta förslag: Skapa en gemensam nordisk aktiemarknad — Det främsta syftet med den skulle vara att få fram ägarmässigt och i övrigt integrerade nordiska företag med bättre möjligheter att få hela den nordiska marknaden som hemmamarknad i egentlig mening.
Den genomgående tanken i rapporten är dock företagsledarnas hälsning till politikerna — Lägg sordin på snacket om ökat nordiskt industrisamarbete och jobba istället för att konkret underlätta det. Skapa bättre allmänna betingelser för företagen så kommer nogsamarbetet av sig själv!
I rapporten poängteras att detta endast kan ske genom att den ekonomiska
FORUM 12/8 politiken och politiken på andra för näringslivet viktiga områden långsiktigt utformas på ett sådant sätt att kostnadsläget i förhållande till andra länder förbättras och därmed konkurrenskraften stärks; att incitamenten till risktagande arbetsinsatser och utbildning förbättras; att de marknadsekonomiska styrmekanismerna ges ett ökat spelrum och att flexibiliteten, anpassningsförmågan och rörligheten stimuleras.
De åtgärder som direkt efterlyses är förändringar i den svenska valutalagstiftningen och den norska koncessionslagstiftningen och dessutom en harmoniering på det bolags- och skatterättsliga området för att få bort onödiga hinder för samarbetet.
Inga nya organ
Det som däremot inte behövs är nya organ för att planera, koordinera och verkställa samarbetet. P G Gyllenhammars idé om den mångomtalade nordiska industrifonden begravs med besked.
I rapporten framgår det med all önskvärd tydlighet att vi nu har tillräckligt med organ för att befrämja samarbetet.
Industriförbunden deklarerar sig genast beredda att gemensamt utreda frågan om den föreslagna aktiemarknaden. Dessutom anser de att detta skall ske tillsammans med Nordiska Rådet för att undvika dubbelarbete.
Den gemensamma nordiska aktiemarknaden kommer sannolikt att bli en av höstens stora diskussionsämnen i det nordiska samarbetet. Företagsledarna förespråkar den; den skulle kunna vara ett marknadsekonomiskt naturligt instrument för att åstadkomma önskvärda strukturrationaliseringar i skilda branscher på nordisk bas, utan att nationellt färgade attityder skulle behöva ställa hinder i vägen.
Finlands inställning till frågan torde vara positiv också om den inte officiellt behandlats ännu. Men det krävs givetvis ny lagstiftning och ändrade valutabestämmelser för att idén skall kunna förverkligas.
Andra konkreta idéer som framläggs i rapporten bjuder inte på så mycket nytt — det gäller gemensamma insatser inom forskning och utveckling, samarbete i exportprojekt, joint ventures i tredje land, managementutbildning för mindre och medelstora företag mm.
Energiförsörjningen uppmärksammas också som ett fält för vidgat samarbete; den nordiska kolhamnen nämns, likaså gemensamma projekt när det gäller utvinning och utnyttjande av olje- och gasfyndigheterna i Nordsjön. Igen en gång erbjuds Norge samarbete av sina nordiska grannar men denna gång unviker man nogsamt att diktera vad Norge borde göra med allt sitt svarta guld…
Samarbete är bra, men…
Trots kritiken och alla varningens ord, verkar de flesta företagledarna i princip positivt inställda till att utveckla de gemensamma nordiska satsningarna.
— Initiativ till samarbetet måste komma från företagena själva och alla samarbetsprojekt måste i sig kunna motiveras på strikt företagsekonomiska grunder, understryker de.
Projekt som på politiska grunder framstår som önskvärda och som därför är sammankopplade med statliga subventioner visar företagsledarna ingen förståelse för.
Olje- och gasleveranser skall t ex inte sammankopplas med industriella samarbetsprojekt om det inte finns ett direkt naturligt samband mellan dem.
— Försök från politikerna att med statligt stöd initiera sk samhällsekonomiskt motiverade projekt som inte är kommersiellt bärkraftiga eller att koppla samman olika typer av projekt som saknar reellt samband bidrar bara till att försvåra etablerandet av ett meningsfullt och på lång sikt fruktbart samarbete mellan företag i de nordiska länerna.
Iskall realism präglar uttalandena. Men det kan vara skäl att lyssna till dem — de kommer från företagsledare som själva har skapat fungerande samarbete eller andra som har gett samarbetsidéerna kalla handen av lönsamhetsskäl.
Maria Planting 0
I den finländska produktionens
Vårt samhälle får sin livskraft av den finländska produktionen. Industrins fortlöpande behov av råmaterial och maskinell utrustning kan ofta tillfredsställas med hjälp av finländska produkter. Om inte de inhemska resurserna räcker till är det dags att vända blicken utåt och etablera internationellt samarbete. Oberoende av vilken väg so skall väljas står vi till förfogande.
Hela vår verksamhet inriktar sig på att trygga förutsättningarna för den finländska produktionen.
Vårt företag har fyra olika sektorer somm specialiserat sig på försäljning av råvaror och produktionsförnödenheter från såväl utländska som finländska leverantörer. Vår lagerservice är snabb och smidig. Våra två produktionsenheter som bygger på finländsk yrkesskicklighet kompletterar företagsbilden.
tjänst.
Tradition och gedigen erfarenhet. Etablerade internationella kontakter. Teknisk och ekonomisk know-how på högsta nivå. Allt detta är ett kapital som vi har byggt upp i över 80 års tid. Det är vad vi erbjuder den finländska industrin tillsammans med vårt mångsidiga produkturval. För oss är arbetet för ett ökat välstånd i vårt land en inspirerande uppgift.
KEMIKALIER « LÄKEMEDEL » MASKINER OCH ANLÄGGNINGAR » METALLER » RÖR + STÅL
ALGOL
FORUM 12/81
Södra kajen 8, 00130 Helsingfors 13
Telefon (90) 176 631 Telex 121430 algol s 13