Nordiskt metallsamarbete ställs pä prov
av Christian Schönberg Forum 1991-10, sida 16-18, 29.08.1991
Taggar: Personer: Harri Malmberg
Nordisk metallsamarbet ställs på prov
Text: Christian Schönberg
Om kostnadsstrukturerna i Finland inte kan bringas under kontroll fortsätter landets industrier att internationaliseras samtidigt som det nordiska samarbetet blir ointressant oc försvagas.
en nordiska industrigemenskaD: kommer under ett okän antal år framöver att ställas inför stora utmaningar, då nya möjligheter och beredskap till fördjupade samarbetsformer prövas.
Den europeiska integrationsutvecklingen för med sig ett kärvare konkurrensklimat, som kan behärskas enbart genom innovationsrika produkter vilka motsvarar kundernas behov.
—Men samarbetsmöjligheterna kommer inte att bestå som realiteter och de nordiska samresurserna kommer inte till användning om vi fortsätter att öka våra kostnader helt oberoende av vad som pågår i Kontinentaleuropa, slår MET:s VD Harri Malmberg, fast.
Malmberg utvecklade sina tankegångar inför utgivningen av Forums Nordennummer, utgående från ett färskt föredrag han nyligen hållit i Pohjola-Norden- sammanhang.
Att klassificera metallbasen som pessimist eller kanske domedagsprofet vore ett misstag. Däremot är hans uppfattning om dagens krissituation kristallklar.
—I tio års tid har kostnadsnivån ökat alltför kraftigt, i snitt 3 procent per år mera än hos konkurrerande länder vilket nu lett till stora problem. minusresultat och konkurser av icke tidigare skådade mått.
Norden inget egenvärde i sig
Den nordiska och i all synnerhet den svenska marknaden har haft en avsevärd betydelse för den finska matallindustrins utveckling de senaste årtiondena, såväl i fråga om export som internationeli kunskapsöverföring. Många omorganiseringar av företag och företagsköp mellan nordiska metallföretag har haft en långt större be 16
MET:s VD Harri Malmberg är optimist beträffande framtida nordiskt metallsamarbete men varnar för följderna om inte kostnadsstrukturerna fås i balans.
tydelse än man ursprungligen hade föreställt sig.
Nu håller Europa på att omskapas helt och hållet. Aven omfattningen och inriktningen av det nordiska ekonomiska samarbetet inom metallindustrin kommer att bli föremål för omprövning. Företagen riktar allt mera
Viktiga nordiska ”clusters” inom metallindustrin & Skogsbruks- och skogsindustrimaskiner och anläggningar (Finland, Sverige, Norge).
& Metallframställnings-, gruv- och byggnadsmaskiner och anläggningar (Sverige, Finland).
& Elkraftstekniska — anläggningar (Sverige, Norge, Finland).
0 Livsmedelindustrimaskiner och anläggningar (Sverige, Danmark). $ Telekommunikationsanläggningar (Sverige, Finland).
€ Varvsindustri (Finland, Danmark, Norge, Sverige).
€ Bilindustri (Sverige, Finland, Norge).
Ö Elektroniska mätinstrument (Danmark, Sverige, Finland).
Företagens direkta investeringar till övriga nordiska länder unde åren 1986-1988, miljoner
Destinationsland Investe- Finland Norge Sverige Danmark = Totalt rarland Danmark DKK 105 808 529 = 1442 Finland FIM - 451 4138 1165 5754 Norge NOK 244 - 1350 1848 3 442 Sverige SEK 1651 4397 = 5069 1111 in sig på hela den europeiska marknaden och givetvis också på de globala marknaderna vilket gör att mången kanske börjar tvivla på Nordens särställning i sammanhanget.
Harri Malmberg anser för sin del att Norden även framgent kommer att ha en specialställning för den finska metallindustrin i jämförelse med t ex Central- och Sydeuropa. Naturligtvis dock i högsta grad beroende på hur bra de nordiska länderna i framtiden lyckas sköta sin ekonomiska politik och hålla sin kostnadsutveckling under kontroll. Norden kan däremot inte ha ett egenvärde för metallindustrin om det inom detta område saknas förutsättningar för en konkurrenskraftig industri.
Satsningen på EG ökar
När det gäller skogsindustriprodukter konkurrerar de nordiska länderna sinsemellan på de centrala marknaderna i världen. Inom metallindustrin är situationen en annan. Det internordiska handelsutbytet av metallindustriprodukter har traditionellt varit
Järn och stål 8 Andra metaller 1 Metallvaror 12 Maskiner 17 Eltekniska prod. 9 Transportmedel 8 Totalt 55
Danmark Finland
Metall- och verkstadsindustrin i de nordiska länderna. Produktionens bruttovärde 1987, mrd FIM
Norge Sverig | 10 5 20 5 10 11 8 27 21 24 40 11 9 25 13 10 56 7 66 “> 17 10/1991 FORU livligt såsom det anstår goda grannar och länderna har utgjort viktiga marknadsområden för varandra. Legotillverkning och underleveranser förekommer också allmänt.
Å andra sidan är företagen specialiserade, och en omfattande branschrationalisering har ägt rum inom detta ekonomiområde. Följden är att de nordiska metallindustriföretagen i allt mindre grad konkurrerar inbördes med samma produkter på Nordens begränsade marknader. Det internordiska handelsutbytet inom metallsektorn har under de senaste åren utvecklats långsammare än exporten till övriga länder närmast på grund av att den ekonomiska tillväxttakten i de nordiska länderna har varit rätt låg, med undantag för Finland. Nu har ju också Finland sällat sig till den skaran. Den ökande ekonomiska tillväxten i Centraleuropa har däremot tillsammans med den pågående europeiska integrationen lockat finländska metallföretag att öka sina marknadsinsatser inom EG-området.
Finland aktiv företagsköpare
De nordiska metallföretagens samarbete och branschrationalisering har lett till talrika företagsköp och -omstruktureringar de senaste åren. Några mera betydande exempel på sådana är ABB:s köp av Strömberg, Wärtsilä Diesels köp av NOHAB Die sel samt Kvzrners köp av MasaYards. Volvo och Valmet förenade sin traktorproduktion under Valmets ledning, Tamrock sålde en minoritetsandel till Sandviken varvid det tidigare samarbetet förstärktes.
Finska metallföretag har varit särskilt aktiva när det gäller företagsköp. Under åren 1986-1988 har de nordiska ländernas andel av finska företags utländska investeringar utgjort 38 procent. Motsvarande tal för svenskar och norrmän har varit 15 och för de danska företagen 10 procent. Siffrorna gäller samtliga branscher, men situationen för metallindustrin torde vara av samma kaliber. År 1989 var den finska metallindustrins omsättning inom de nordiska dotterföretagen cirka 18 mrdMk och antalet anställda cirka 30 000, vilket innebär ungefär 20 procent av branschens motsvarande siffror i Finland.
Dessa omstruktureringar har i märkbar grad förstärkt de nordiska metallföretagens konkurrenskraft vilket har stor betydelse när det gäller att konkurrera på såväl den alleuropeiska som den amerikanska marknaden.
Arbetsmarknaden Nordens akilleshäl
Den starka inflationsbenägenheten i Norden, i förhållande till övriga länder inom OECD. utgör ett stort problem.
—En central drivkraft i prisutveck lingen är utan tvekan våra avtalssystem på arbetsmarknaden, fastslår Malmberg. De genererar alltför höga lönestegringar vilka är orealistiska i förhållande till omgivningen.
Arbetskraftskostnaderna inom verkstadsindustrin i Norden har stigit mer än dubbelt så snabbt som i de största producenterna av verkstadsvaror Tyskland, USA och Japan.
—Det är naturligtvis otänkbart att en sådan utveckling kan fortgå år efter år utan svåra följder för våra ekonomier. Den nordiska verkstadsindustrin är ju i proportion en verklig storexportör av industrivaror.
Det förtjänas påpekas att man i Danmark och Norge under de allra senaste åren lyckats bryta den destruktiva trenden i lönekostnadsutvecklingen. I Sverige och Finland tycks en insikt om de ekonomiska realiteterna ännu inte ha vunnit insteg i det allmänna medvetandet.
Ett annat problem, som har starkt samband med det föregående och som också är rätt likartat i hela Norden, är ett sjunkande utbud på arbetskraft de närmaste 10-20 åren eftersom ungdomsårskullarna — minskar = kraftigt. Konkurrensen om arbetskraft kommer säkert att öka, trots att verkstadsindustrierna samtidigt utövar allt mindre lockelse på ungdomen.
—Om våra länders viktigaste exportindustriers framtid hotas av en konstant arbetskraftsbrist, kommer detta att bromsa vår välfärdsutveckling, anser Harri Malmberg. I samtliga länder har man inom branschen insett betydelsen av att på allt sett arbeta på att göra arbetsplatserna och jobben mer attraktiva. Men om det övriga samhället, framför allt den offentliga verksamheten, fortsätter att öka sin andel av den totala sysselsättningen, kommer den ekonomiska utvecklingen att bli mycket problematisk framdeles. Det är exporten som skapar resurser för det övriga samhället.
Vad händer efter -92?
Nordens betydelse för metallindustrin kommer under kommande år att öka.
vänd
Inbördes handel inom verkstadsindustrin 1989 Andel av exporten till alla länder i procent
Andel av importen från alla länder, i procent
Exporterande land
FÖRUN, 10/1991
Destinationsland Importe- Danmark Finland Norge Sverige Totalt Exporte- Danmark Finland Norge Sverige Totalt rande land rande land Danmark — 1,6 17 8,6 11.9 Danmark - 3,4 5.4 11,8 20,6 Finland 2.4 — 1,3 15.3 19,0 Finland 2,1 — 3,3 21,2 26,6 Norge (1988) 6,7 3,7 — 16,5 26.9 Norge (1988) 4,8 2,6 = P3 197 Sverige 42 68 32 = 142 Sverige 3,8 7,4 5,3 — 16, 1 fortsättning
Detta förutsätter dock att de ekonomiska balansproblemen kan lösas. VD Harri Malmberg koncentrerar sin positiva uppfattning i tre punkter.
Ö Den ekonomiska tillväxttakten i Norden kan åter öka om inte balansproblemen fortgår och tvingar till fortsatt stram ekonomisk politik. Den europeiska integrationens framskridande skapar nya investeringstillfällen och Östeuropas återupbyggnad innebär ökad efterfrågan på investeringsvaror. Nordiska företag kommer då med i suget, som öppnar nya möjligheter till intensifierat samarbete.
€Q De nordiska marknadernas liknande strukturer erbjuder metallindustriföretagen allt större s k hemmamarknader. Trots att företagen globaliseras är hemmamarknadens betydelse som underlag för tillväxt och kompetensutveckling lika viktig som tidigare. Hela EES kan i detta avseende inte tjäna som hemmamarknad för de nordiska länderna eftersom de interna skillnaderna är alltför stora också fast de direkta konkurrenshindren försvinner. Ö En tredje synpunkt som framhåller de nordiska lädernas betydelse är företagens nuvarande samarbete. den höga levnadsstandarden och utbildningsnivån samt gemensamma branschelusters.
Vad för något?
Branschelusters är ett begrepp som många experter den senaste tiden fäst stor uppmärksamhet vid i sina analyser av skillnaderna i konkurrenskraft och graden av framgång internationellt. Tankekonstruktionen härstammar från den kände amerikanske strategiexperten professor Michael Porter som gjort en omfattande internationell undersökning om detta, där bl a Sverige och Danmark medverkat.
Enligt Porter uppstår sådana clusters under ett långt tidsförlopp som ett samlat resultat av specialiserade produktionsfaktorer. krävande kundkategorier. kompletterande branscher samt inhemsk konkurrens och kompetensutveckling. Ofta har slumpen en stor betydelse, åtminstone i inledningsstadiet. Som internationella exempel nämner Porter bl:a den tyska tryckerimaskinsindustrin, den amerikanska = sjukhusinstrumentindustrin, den italienska kakelindustrin och den japanska robottillverkningen.
—Den nordiska metallindustrin som i sig inrymmer betydande gemensamma clusters har säkerligen de största möjligheterna till framgång på grund av att sådana clusters oberoende av hur de handelspolitiska konstellationerna utvecklas under det innevarande årtiondet. L 18
Eurogate går via Hamburg
Text: Christian Schönberg
Förbundsstaterna Hamburg och Schleswig-Holstein konsoliderar sina ositioner inom Östersjöområdet. Nordisk öretag, som söker nya inkörsportar til Östeuropa, erbjuds ekonomiska morötter för att etablera sig i regionen.
yskland kommer enligt samstäm miga expertröster att spela e ytterst framträdande roll i ett integrerat Europa. Det är inte enbart D-markens starka ställning inom den blivande valutaunionen som ger landet en stark basposition i handelspolitiska frågor. Även det nu återförenade tyska rikets geografiskt strategiska placering 1 mitten av händelsernas centrum kommer att framhäva dominansen.
Tankar på att återuppliva ”Hansan” dyker med jämna mellanrum upp på olika håll inom Nordeuropa. Östersjön som under en Jång tidsperiod utgjort en broms på utvecklingen av handeln i området borde enligt nordtyskarna snabbt återfå den funktion av enande länk havet i tiden hade. I synnerhet nu då en ny dimension håller på att återskapas i och med Rysslands väg bort från planhushållningen, En omsvängning som rätt behändigt skulle upphöja Leningrad/St Petersburg till en viktig handelscentralpunkt i regionen.
Nordtyskland ökade mest
Det nordtyska ekonomiområdet erbjuder, med sitt moderna och flexibla näringsliv samt stora avnämarpotential, idérika företagare goda etableringsmöjligheter. Delstaterna Schleswig-Holstein och Hamburg ökade i fjol sin BNP med 5,2 procent vilket var klart högre än landets medeltal på 4,7 procent. Ökningen beror till stor del på att förbundsstaterna de senaste åren genomgått en drastisk strukturomvandling som fört upp dem på toppen av den tyska utvecklingsvågen. Närmast rör omstruktureringen det traditionella jordbruket som fått stryka på foten för den högteknologiska frammarschen.
De båda förbundsstaterna har, via lokala Hamburgische Gesellschaft ftir
Wirtschaftsförderung mbH i Hamburg och Wirtschaftsförderungsgesellschaft Schleswig-Holstein mbH i Kiel, slagit sig samman i en gemensam marknadsföringskonstellation och bjuder nu ut sina tjänster till såväl handelskamrar som företagare inom det nordiska ekonomiområdet. Tysk-Finska Handelskammaren i Helsingfors är konsortiets representant i Finland, landet som tillsammans med Japan och ett tiotal andra länder anses ha intressanta investeringsvilliga företag, värda att bearbeta.
Investeringsstöd eller hyresfri byrå
Hamburg och Schleswig-Holstein går nordiska företag till mötes vid etablering av produktionsanläggningar eller då man står i beråd att grunda filialkontor, servicepunkter, dotterföretag, idka lagerverksamhet o d. Aven vid direkta investeringar, vid joint venture- eller andra samprojekt med lokala bolag kan företagen räkna med betydande ekonomiska fördelar. Schleswig-Holstein erbjuder direkta investeringsstöd medan Hamburg ockar med hyresfria kontorsutrymmen för en inkörs- eller marknadsundersökningsperiod på sex månader.
Det finns för närvarande tio konorscentra i Hamburg som hyr ut 15-20 kvm stora byråutrymmen för kortare eller längre tidsperioder. Den hyresfria tidsperioden kan i specialfall förlängas till ett år. Värmekostnader och moms står hyresgästen själv för, ävensom kostnader för telefon, telex och telefax. Däremot är det inte nödvändigt att anställa sekreterare eftersom det centrala sekretariatet tar emot telefonsamtal, renskriver brev och arrangerar möten.
Om den hyresfria tiden inte leder till konkret verksamhet kan utrymmena sägas upp, utan att företagaren lidit någon större ekonomisk förlust p 10/1991 FRUN,