Utgiven i Forum nr 1988-12

Norsk hydro satsar på värdeprodukterur fiskavfall

av Marianne Zilliacus Forum 1988-12, sida 16-17, 25.08.1988

Taggar: Teman: fiske

Norsk Hydro satsor oå

VÄRDEPRODUKTER UR

Måsarna kring norska fiskfabriker får förbereda sig på sämre tider. Kalasen på fiskavfall blir sparsmakade i framtiden om produktionen av hälsoprodukter ur fiskrens blir den framgång man hoppas på. Det är inget litet alternativföretag som kommit på idén med återanvändning av fiskavfall utan självaste Norsk Hydro som tror att satsningen kan ge resultat miljardklassen.

tnyttjandet av marin råvara för framU ställning av högvärdiga fettsyro som främjar vår hälsa är ett av de många resultat som Norsk Hydros arbete med att utveckla nya businessområden med hjälp av bioteknologi håller på att ge. Orienteringen mot nya tillväxtområden för Norges störsa företag manifesterades 1985 genom grundandet av utvecklingsdivisionen Hydro Innovation. Arbetsuppgiften var att analysera och utveckla torskningsprojekt och idéer för kommersiellt utnyttjande såväl inom Hydros traditionella verksamhetsområden, lantbruk och energi samti lättmetaller och petrokemi, som inom nya sektorer med tillväxtpotential. Resultatet blev en koncentration kring bio- och materialteknologi, stark internationalisering av de existerande divisionerna, investeringar under två år på över 20 miljarder NOK samt etablering på två nya verksamhetsområden: biomarin och läkemedel.

Läkemedel ur avfall

Hydro-edningens förhoppningar gällande den biomarina verksamhetens potential be 1 fästes i början av året genom att verksamheten förlades till en egen division, Biomarin, i jämbördig ställning med de traditionella Hydro-divisionerna.

I år räknar man med att Biomarin skall bidra med 800 miljoner NOK till den beräknade koncernomsättningen på 58 mrd NOK.

— Biomarin är alltså i allra högsta grad ännu ett försknings- och utvecklingsprojekt trots att vi är kommersiella på alla områden. Projektets resultat kan mätas om kanske 10-—20 år, poängterar Sigurd Gulbrandsen, forskningschef för - Hydros Biomarindivision.

Gulbrandsen sitter på första parkett i egenskap av koordinator av forsknings- och produktutvecklingsarbetet inom Biomarins fyra operativa enheter. Och det går inte att ta miste på att den platsen öppnar intressanta perspektiv. Det största intresset riktar sig just nu mot arbetet på att utveckla fettsyror med hög koncentration från fiskfett. Produkten genomgår under detta år, ett omfattande — kliniskt dokumentationsprogram med sikte på läkemedelsmarknaden.

Begränsningarna i det bioteknologiska utvecklingsarbetet ligger i de mänskliga resurserna. Arbetet kräver ett nytt industritänkande där man går mot ökat samarbete mellan företag och stater, tror Sigurd Gulbrandsen,

Text: Marianne Zilliacus (Oslo)

FISKAVFALL

Ger arbetet de resultat man hoppas och tror, har Biomarin lyckats med konststycket att omvandla en tillsynes värdelös biprodukt till stora pengar.

Råvara söker marknad

Historien bakom fettsyrorna beskriver en veckling som gått tvärtemot läroböckernas teorier. I stället för marknaden har man tagit råvaran som utgångspunkt för produktvecklingen. — Utvecklingen går egentligen tillbaka till 1975 då Hydro började arbeta med bioteknologi, berättar Gulbrandsen. — Då var det fråga om en satsning på proteinproduktion ur metanol, som snart visade sig vara olönsam. Vi stod inför problemet att ha en fin teknologi och kunniga människor som vi saknade uppgifter för. Det föll sig naturligt att då gå in på enzymteknologi där vi hade kompetens och användningsmöjligheter inom lantbruksgruppen. Arbetet med enzymer förde in oss på biomassa som råvara. Den marina biomassan var speciellt intressant p g a sin tillgänglighet i Norge. I samarbete med fiskeriteknologiska forskningsinstitutet i Tromsö fann vi processer som gjorde det möjligt att utvinna och producera enzymer industriellt ur fiskavfall. I dag är den produktionen etablerad inom ett dotterbolag, Marine Biochernicals. Vid utnyttjandet av fiskavfallet fick man en tillsynes värdelös biprodukt, fiskfett, som först s g 8 slumpades bort till fiskfoderindustrin.

12/1988 FRUN c c

Men tanken på att finna en vettigare användning började gro.

— Vi synade fiskfettet närmare och rmärkte att det innehöll en intressant mängd leromättade fettsyror, Omega 3. Dessa har visat sig verka förebyggande på hjärt- och kärlsjukdomar. Och där visste vi att det anns en marknad. Så vi spann vidare för att utveckla processer för framställning av höga Omega 3-koncentrat.

I dag besitter Biomarin produktionsmeoder som ger fettsyrekoncentrationer på upp till 90 procent och samtidigt företaget en plats i absoluta världstoppen teknologiskt sett. Det är med de högsta koncenrationerna man söker sig till läkemedelsmarknaden. Som livsmedelstillskott produceras och säljs produkten redan i lägre koncentrat.

En tredje marknad tycks ligga inom fiskfoder, Omega 3 har visat sig ha sjukdomsförebyggande verkan också på fisk då den tillsätts i tillräckligt stora mängder | fodret. Här öppnar sig stora möjligheter redan på hemmaplan där den växande norska fiskodlingen under de senaste åren drabbats hårt av sjukdomsangrepp och fiskdöd, omtalar Gulbrandsen.

Produktionen och utvecklingen av Omega 3-koncentratet sker i ett dotterbolag inom Biomarin. Från en situation där råvaran var en överskottsprodukt utan marknad

Biomarins satsningar på att utvinna högvärdiga produkter ur fiskavfall har potential i miljardklassen.

FÖRUN, 12/198 befinner man sig nu i ett läge där fiskfettet köps upp på världsmarkanden. Under årets lopp har Biomarin stärkt sin kompetens kring råvarubehanalingen genom att överta två stora norska företag inom marina oljor och fetter; IC Martens och Jahres Fabrikker.

Akvakulturen i fokus

Av Biomarins fyra enheter utgör havsbruket den största och äldsta. Med dotterbolag i Norge, Skottland, Irland, Island och Spanien och en omsättning på 500 miljoner NOK gör den Hydro till en ledare inom fiskodling. Trots det är havsbruksenheten ingen färdigutvecklad sektor.

— Fiskodlingen är stor och viktig i Norge. Konkurrensen inom och utom landet är hård och vi måste därför satsa på fortsatt utveckling om vi vill hålla våra positioner, säger Gulbrandsen, och ger några exempel på problem man jobbar med 6 skapa lämpliga odlingssystem för plattfiskar såsom hälleflundra och piggvar för att komplettera den mesta odlingsfisken lax 9 komma underfund med och förmå påverka den naturliga process som i ett visst skede av fiskynglens utveckling förorsakar hög dödlighe € lyckas reglera känsfördelningen hos plattfisk för att få till stånd en betryggande kvinnlig majoritet, eftersom honfisken växer betydligt snabbare än hanfiske € utveckla den genteknologiska kompetensen för att uppnå optimalt genmaterial bland odlingsfisken

Havsbruket sysselsätter inte bara forskarna utan utgör även i mycket utgångspunkten för arbetet i övriga Biomarinenheter. Foderproduktionen inom Biomar Produkter arbetar med att utveckla fodersammansättningar med sikte på bl a, ökad sjukdomsresistens, näringsupptagningsförmåga och stabil pigmentering. Enzymproduktionen vid Marin Biochemicals liksom fettsyreprojekter har givetsvis också sina kopplingar till foder- och fiskodlingsverksamheten. I dag ligger marknaden för biokemikalierna från marin biomassa främst i närings- och livsmedelsindustrin på det marina området. På senare tid har man dock specialiserat sig mer i riktning mot en generell biokemikalisk marknad som skall föra ut företaget på bredare front. Enligt Gulbrandsen kräver forskningen och samarbetet mellan de olika enheterna ännu en fast hand för att företaget skall få ut optimala verksamhetsformer och synergieffekter.

— Vår ledning på sex personer har därför i dag en styrande och koordinerande funktion medan all operativ verksamhet sker i dotterbolagen. På sikt skall vi lämna ansvaret till dem och själva koncentrera oss på långsiktigare strategiskt arbete.

Hydro Pharma

Vid sidan om Biomarin utgör koncernens dotterbolag Hydro Pharma den andra stora nysatsningen på högteknologi och högvärdiga produkter. Genom uppköp av läkemedelsföretag i Norge och Sverige har Norsk Hydro skaffat sig den kommersiella bakgrund på läkemedelsmarknaden som man saknade vid beslutet att gå in på farmaciområdet. Teknologiskt och kemiskt sett var vi däremot väl rustade för en sådan inriktning, påpekar Gulbrandsen.

— Hydro Pharma har nu en spridning från going business till egen produktutveckling. Konkurrensen är omfattande redan på hemmaplan där de företag som kommit längst inom bioteknologi, Nycomed och Apotekarnas Laboratorium, är läkemedelsföretag. Men eftersom vi inom vårt förskningscenter är inriktade på högtspecialiserade och -prissatta produkter, tror vi oss vara rustade för konkurrensen. Vi har ju redan i Omega 3 en stor potentiell farmaceutisk produkt, och det finns också andra överlappningar från Biomarins versamhet till Hydro Pharma. Carmeda, ett av de svenska dotterbolagen, är på utvecklingsstadiet med en rätt revolutionerande princip för beläggning av medicinsk utrustning. Ytorna hepariniseras, d v s beläggs med heparinmolekyler, vilket hindrar blodet från att koagulera på de behandlade ytorna. Principen är i användning I liten utsträckning, men när utvecklingsarbetet kommit längre tror vi att den kommer att få stor betydelse. Så det finns en hel del projekt under utveckling som nog kommer att rättfärdiga Hydros satsning på farmaci fastän den inte omedelbart synats vara lika naturlig för oss som den biomarina verksamheten, sammanfattar Gulbrandsen. L 17

Utgiven i Forum nr 1988-12

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."