Norsk innovation: superskridskon

av Ragnhild Artimo Forum 1989-12, sida 50, 31.08.1989

”En sköyterevolusjon”. ”Verdens beste skgyte”. ”Superskoyta til utlandet Rubrikerna ur norska dagstidningar handlar om superskridskon som utvecklats av Finn Halvorsen och Jan Bratland. Superskgyten ligger före konventionella modeller med bättre prestanda, bättre ergonomi och mer ekonomisk tillverkningsteknik.

å Finn Halvorsen, lektor och fd D landslagsledare, och Jan Bratland överingenjör, började leka med idén gick de in för att ta fram världens bästa skridsko. De har använt över åttatusen arbetstimmar under fyra år på projektet. Utvecklingsarbetet har skett omgivet av stor och effektiv sekretess — för att inte ge ett handtag åt hugade konkurrenter. Nu har Halvorsen och Bratland gått ut i offentligheten med den färdiga skridskon. superskoyten som väger hälften av vad konventionella modeller väger. Hockeyvarianten går på runt 1 kg, tävlingsmodellen drygt 600 g.

För en lekmannabetraktare är det designen som är det definitivt nya: superskridskon är aerodynamiskt utformad och påminner mera om en rymdfarkost än ett sportskodon. Designen finns också inuti: superskridskon stöder bl a vristerna effektivare än hittills existerande modeller.

Forum har intervjuat mannen bakom superskridskon, Finn Halvorsen, skollärate i det civila.

Hur fick du idén till supersköyten - och när 2”

Finn Halvorsen: - Gjennom femten år med profesjonelt arbeid som trener avdekket det seg mange svakheter ved det eksisterende skeytemateriell. Vissheten om at skavter kan lages bedre ble bare sterkere gjennom denne perioden. Kontakten med Jan Bratland förte til et gjennombrudd for ca fire år siden.

HORDEN S 50

Foto: John Myhre, A-Fowo

Text: Ragnhild Artimo

Norsk innovation:

SUPERSKRIDSKON

Hur lyckades ni hålla projektet hemligt hela den tiden?

FH: - Vi eksponerte aldri noe av vårt arbeid for folk flest, men bare i lukkede mgter der de involverte parter direkte kunne ha noe med utviklingen å gjere. Skulle skoytene pröves ble dette gjort på lukkede baner, eller langt fra folk: dersom materialer skulle skaffes ble produktet ikke repet, der produktet måtte fram benyttet vi oss av taushetserkleringer o s v.

Vilka egenskaper är det framför allt som skiljer superskridskon från konventionella skridskor?

FH: — Etter min oppfatning summen av orandringer. For industrien eller forretningsmannen må det vere material og produksjonsteknologi som er mest igyenfalende. Maskinelt er det mulig å produsere store kvanta til fornuftige priser. Menigmann og idrettsutgveren vil först og fremst egge merke til en helt ny design. For oss har det vert skgytenes prestasjonsevne som har stått sentralt. Mekaniske forhold som vekt og arbeidsposisjon er vesentlige faktorer som vi har arbeidet mye med, og hvor klare forbedringer er gjort. Samarbeid med eksperter og praktisk utprgvning gjer at de biomekaniske forhold er spesielt gode.

Har den ”tidsvinst” man uppnår med ny design och nytt lättare material inverkan på segermöjligheterna?

FH: — Ikke bare lidt — men mye. Se på resultatene i internasjonale mesterskap som VM og OL. Bare forbedring på en prosent er av stor betydning.

Jan Bratland (tv) och Finn Halvorsen med sin “supersköoyte” som de jobbat på i fyra år. Nu är skridskon klar att lyckliggöra hockeyspelare och tävlingsåkare.

Foto: Erik Stromberg, A-Fot År superskridskon utvecklad primärt med tanke på ishockey?

FH: - Vi har lagt ned mye arbeid for å bedre radikalt beskyttelsen av foten i skgyta for hockey og bandy. Dette har vi maktet. Det er lettere å lage hurtiglepsog kunstlepsskeyter fordi kravet til beskyttelse mot slag og skjer ikke er tilstede. Superskgyten vil lages til alle der forskjellige isidrettene og også muligens som rullesköyter.

Hur har de officiella nationella och internationella skridskoförbunden förhållit sig — och hur kommer supersköyten att accepteras i officiella tävlingar?

FH:-T flg. presidenten i ISU Olaf Poulsen er det ingen regler som forbyr den nye skäytetypen. De kan brukes når de er klare fra produsent. Detsamme gjelder hockey og bandy.

Vet man redan vem som blir den första kommersiella tillverkaren av den nya skridskon?

FH: - Det er ikke undertegnet noen avtale om kommersiell produksjon.

Kan aerodynamiken och materialtekniken i den nya supersköyten ha tillämpning på andra idrottsredskap — vilka i så fall?

FH: — Materialteknologien kan sikkert anvendes på andre områder. Hvilke er vansklig å si siden jeg ikke kjenner problemkompleksene, men kanskje alpinstevler og beskyttelsesutstyur f.eks. i ishockey er aktuelle områder.

Vad ska du uppfinna härnäst?

FH: - Neste oppfinnelse? Det er trening i sin allminnelighet og sköyter jeg er ekspert på. Forutsetningene ligger derfor her. Det mangler ikke på ideer f.eks. et treningshjelpemiddel for utholdenhets- og tempoidrettsutgvere som onsker å trene mer spesifikt. samt en mulighet for å minske skadefrekvensen hos travehester. Svaret på sparsmålet er likevel: sannsyldigvis ingenting! Det står fortsatt igjen mye som ber gjöres med skeytene. Jer har også lyst til å fölge de videre. Dessuten koster det så mye, personlig og skonomisk, å utvikle et produkt, at jeg neppe har personlige tTessurser til å gå på et nyt prosjekt.

Var jobbar du med i det civila nu - och vad tror du att du gör om tio år?

FH: - Jeg arbeider som lektor i den videregående skolen, og har embetseksamen i idrett med hovedfag fra Norges Idrettshögskole som utdannelse. Om ti år vil jeg arbeide, da som nå, med noe jeg setter pris på og trives med. Hva dette er vil utviklingen vise. Det kan vere innen mange områder, og jeg hverken kan eller vil vite det nå. L 12/1989 FÖRUN,

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."