Norsk östexpert landade i Finland

av Christian Schönberg Forum 1994-14, sida 08-09, 03.11.1994

Norsk östexpert landade i Finlan beroende av EU-tillhörighet finns det enligt ambassadör Dagfinn Stenseth tillräckligt stora gemensamma intressen för att också samarbetet mellan de nordiska länderna skall kunna fördjupas. Exempelvis kunde en naturgaslinje från de norska gasfälten via Sverige till Finland innebära en dramatisk och strategisk ändring i hela det nordiska samarbetet. Ännu har de presumtiva norskfinländska aktörerna inte lyckats avancera överhövan långt eftersom någon aktör på den svenska sidan inte funnits i sikte. Det krävs inte blott långt gående politisk samstämmighet i alla tre länder, därutöver måste också aktörerna försäkra sig om att nyttjandegraden blir tillräckligt stor för att en ekonomisk satsning av denna dimension skall kunna anses motiverad.

En gasledning är enligt ambassadören ändå inte den enda tänkbara lösningsmodellen. Det är också fullt möjligt att bygga ett gaskraftverk i Norge och sedan överföra elektriciteten per kabel till det finländska stamnätet.

— Om en överenskommelse kunde nås inom detta specialområde skulle det ju öppna upp för helt nya möjligheterihela det ekonomiska och industriella samarbetet mellan länderna, säger Stenseth.

Flygande start

Stenseth fick vid sin första ämbetsuppgift kort efter ankomsten en verkligt flygande start på sin Finlandsejour vid den norska veckan i Tammerfors där Carl Öhman stod värd i det pampiga Tammerforshuset. President Martti Ahtisaari var, i kraft av sitt norska påbrå, en uppskattad gäst vid tre separata tilldragelser under veckan — något den färska ambassadören uppfattade som ett synligt tecken på ett nymornat intresse hos finländarna att utveckla och fördjupa relationerna till sina norska grannar.

Men hur går det om de två länderna efter en tid inte längre är medlemmar i samma union — den europeiska? Kan man räkna med att intresset för Norge och det nordiska samarbetet ändå håller i sig — Jag både tror och hoppas att så skall vara fallet. Vi är ju ändå medlemmar av en och samma familj, säger ambassadören. Under hela den långa underhandlingstiden med EU har de nordiska länderna sinsemellan haft en synnerligen tät kontakt, varför jag int 8

Christian Schönberg

Dagfinn Stenseth, nyinstallerad norsk ambassadör i Finland, tror att det rysk-nordiska samarbetet i Barentsområdet kan öppna helt nya möjli eter för industriellt och ekonomiskt samarbete i regionen.

tror att den skulle kunna brytas även om folken väljer att gå var sin väg i EUfrågan. Men givetvis kommer utgångsläget att vara helt annorlunda om vi plötsligt skulle befinna oss på var sin sida om EU-gränsen. Hur det än går anser jag inte att de europeiska och de nordiska intressena skulle stå i någon som helst konflikt med varandra.

I dag är Finland och Norge de enda västeuropeiska länder som har en gemensam gräns med Ryssland och om våra länder blir EU-medlemmar blir gränserna automatiskt också EU:s gräns mot landet i öster, vilket utan vidare bör uppfattas som en stor utmaning för våra länder. Vi har sedan länge stor erfarenhet av attleva granne med en stormakt vilket utgör god potential för ett förstärkt samarbete och politisk stabilisering i området. Inte minst när det gäller problemkomple kring — miljöfrågor och säkerhetsstandard vid atomkraftverk och -fartyg samt vid lagring och hantering av atomavfall. Det handlar om enorma satsningar som kräver stora resurser, större än vi 1 Norden någonsin kan klara av på egen hand. Vid problemlösningar av denna storleksordning skulle ju EU vara en tung och välkommen aktör i sammanhanget.

Barents öppnade port mot Västeuropa

I Barents-samarbetet som körde igång på norskt initiativ deltar de nordiska länderna och Ryssland. Norrmännens ser samarbetet som en ytterst viktig del av nyutvecklingen efter Sovjetunionens sammanbrott -— ett regionalt samarbete inom regionernas Europa, som Stenseth uttrycker sig. Barentsregionen är enligt norrmännens syn ett motstycke till Östersjöregionen med den skillnaden att man uppe i norr arbetar på två separata nivåer, —länsnivån som utgör ”arbetsmotorn” i samarbetet eftersom länen står närmast de akuta problemen och kan definiera de aktuella behoven i sin närmiljö och —regeringsnivån som ger den internationella ramen kring det regionala samarbetet.

— En av orsakerna till att Moskva och närmast utrikesminister Kosyrev omedelbart reagerade så positivt på Barentssamarbetet bör ses som en del av Rysslands intresse att öppna sig mot omvärlden, det europeiska samarbetet och inte minst den västeuropeiska ekonomin. Sett ur ett mera historiskt perspektiv är det ju de facto också första gången landet i öster accepterar att någon av landets grannar planerar gå med i den västeuropeiska integrationen, vilket ju i sig innebär att man får en EU-gräns alldeles inpå sig. Viktigt i sammanhanget är också att de nordiska länderna kan ta ställning till sin plats i Europa — i harmoni med Moskva.

Såväl Finland som Norge är enligt Stenseth mycket välkomna i EU, inte minst med tanke på våra länders långvariga erfarenhet av Östsamarbetet. För Norges del handlar det också om gemensamma gränser till stora olje-, naturgas, -mineral- och fiskerika havsområden vars ryska delar förmodligen kommer att exploateras rätt kraftigt under kommande år — ett oundvikligt krav för att få statsekonomin på fötter. Norge har såväl teknologisk kompetens som långvarig erfarenhet av off shoreverksamhet och utvinning av naturresurser, varför landet säkert kan räkna medett framtida samarbete med ryssarna i området.

Bredda varusortimentet!

Enligt Stenseth finns det goda möjlig- | heter att öka handeln mellan Finland l och Norge. Finland ligger i dag på åttonde plats bland Norges exportländer men kunde ligga ännu högre om bägge parter fick upp ögonen för ett mera nyanserat handelsutbyte. Oljan utgör i dag cirka 40 procent av landets export, fisken som är en gammal god vara säljer också, men utöver det måste norrmännen enligt Stenseth vara snabba att nyttja mera sofistikerade varor.

— Vi kunde exempelvis försöka exportera vår matkultur med tillhörande råvaror till övriga nordiska länder. Ett populärt inslag i Tammerfors under Norgeveckan var f.ö. fyra norska kockar (olympiakockar) som på ett antal restauranger presenterade norsk matkonst, med god framgång. Aven norsk design kunde slå i Finland, vi har redan fått en de positiv respons inom textilbranschen.

Vad greppar den nyinstallerade ambassadören först — Först och främst vill jag utnyttja den obligatoriska förlovningstiden till att etablera breda och relevanta kontakter till det politiska och ekonomiska etablissemanget och komma näringsorganisationer, massmedia och landets kultur som nära som möjligt. Det är ju tänkt att ambassadören och denna ambassad skall följa pulsslagen i landet så noga som möjligt.

Egen vernissage knappast trolig

Ambassadör Dagfinn Stenseths förhållande till Finland är av gammalt datum. Han är gift med en dotter av detta land sedan trettio år tillbaka och har tillsammans med henne rest en hel del i landet. Kulturfrågor står högt i kurs, intresset för teater, balett och bildkonst är gränslöst. Däremot lovar den nye ambassadören inte följa sin föregångare i spåren när det gäller måleriet. Han anser det vara bäst att bespara publiken den speciella glädjen.

President Ahtisaaris norska bakgrund känner väl de flesta redan till, men utöver det refererar ambassadören också med en viss stolthet till den förra, lilla men naggande goda, norska inflyttningen till Finland som de facto bl.a. rätt synligt bidragit till träförädlingens frammarsch i landet. Hans Gutzeit stod f.ö. staty vid gymnasiet i Norge där Dagfinn Stenseth i tiden täljde sina lärospån. Varför mannen var så berömd förstod den unge gutten inte då, men senare har även den bilden klarnat. äre a tar vid

Nr Mkansk emskapet Gafptes utvecklas. e viktigaste Spö len umter de lära RE blir 0 m EMU sofie ur ionen a pen

NIE ME hur ntral-+ Foch/därutöver - om EU:s |utrikes- och ASgure Tllng ne skynda på -proce NS den mellanstatli. onfefens- som ,äger frunt 1996 mdär närnfa, beslut Skål

SÅ ; . EN om ÅR sig naleraty en > Beredskap tillå

AR för avgöranden år 1996. | räffande det.allmänna utrikespoli"yöska samarbetet kommer Finland förligen att.kurina delta utan större heter:.atindrlunda förhåller kerhetspölitiken, en” d harsmångas anled- ” nda långsamt y oc ervatörsstatus i WEU, oc Slage etta är S Kommeér att kurin 1 den närmaste tiden er Dn agg under för EU:s del Börj jar klarna — ia änderna är ju frå-4 RR rna säkerhets - SE ene ifrån mit, V 6 Å Högteknölogifråga beträff: er EBU:s allmänna ” ST spolitik kän Finland ha egna synpunkter pår hur EU:s politik bör utvecklas. Finland har till skillnad från | EU-ländernasföretag som hör till de ledande inont högteknologin. I synnertet Nokia är juettsådantföretag,/ och dåshar Finland till uppgift att se till EU:seh inte utvecklar ) där sådan straditionellt/ pro inziktade bändelspolitik: an göra. sd : åste med”alla medellbeg on EW -länderna: fallen-, | AE one lfsina a onél öretagsnedvridakon- , eninom EUW-området. sj

Us fortsatta ut inland ha en linje: der | intressesatt Europa väl TSPRG ria är rsta UJ m EU: ad väl Finetd fören snar utvidgning av - adda Polen Hui] In) Sch av Omé de (Polen, jens b altrepublikerna såt-/ i e jEste & DEkisse