Nu är det aktivt i u-områdena

Taggar: Personer: Kristian Gestrin Teman: u-områden

INTERPLAN

Vårt företag startade genom sparbanken. — Nu kör vi redan med utlandsexport:”

Verkställande direktör Heikki Ylinen, grundaren av Ylisen Neulomo, startade djärvt utan något stort kapital. Han beslöt sig helt onkelt för att börja tillverka underkläder, upptäckte att han behövde två sömmaskiner, vände sig till sparbanken där han var kund — och fick sitt första lån. Efter det har företagets penningrörelse och kredit skötts via. sparbanken i Alahärmä och Sparbankernas Central-Aktie-Bank (Scab). Tillsammans med dem sparkade vi också igång exporten, berättar dir. Yli nen. Nu går alla betalningar genom sparbanken, som också tar hand om en del av det växande papperskriget.

— Den första förutsättningen för att man skall få lån är att man har goda och förtroendefulla förbindelser med banken. Men jag har förstås alltid när det behövts haft tillräcklig säkerhet. . .

— Man får nog säga, att det här har varit en händelserik tid. I början var vi bara fyra fem personer. Men i dag har vi 150 anställda och enligt beräkningarna kommer vi år 1976 att vara inalles 200.

— Nuförtiden tillverkar vi praktiskt taget enbart klänningar och tunikor, och för närvarande går cirka 45 9/0 av produktionen på export.

— Vi informerar regelbundet banken om vad som händer inom firman, och samarbetet med sparbanken i Alahärmä och Scab har hela tiden löpt friktionsfritt.

Sparbankerna RS Scab

Sparbanken ka 13. 11. 74

Arbetstakt

Beskattning

Marknader

Forum 18/74

Den kaffemostermentalitet som lever kvar i många företag, de otaliga och långdragna sk rökpauser som hantverkare och andra hackar sönder arbetsdagen med, de maratonsamtal i telefon — privata och mindre privata — som många manschettarbetare hänger sig åt, de osystematiska pratstunderna som går under namn av konferenser, de otaliga formerna av maskning, det kan allt få den gemensamma nämnaren dålig arbetstakt. Om man inte går ett steg längre och kallar det bristande arbetsmoral. Det är företeelser, som lagda på varandra, lagrar sig till sekunder, minuter, timmar, dagar, månader och år av ineffektivitet för hela landets arbetande befolkning.

Besöker man utländska företag, slås man inte bara av att arbetsdagarna är långa — och runt dem ännu ytterligt långa arbetsresor — utan också av att en liten välbekant ritual ofta saknas: det dricks inte titt och tätt kaffe. Vår arbetstakt är låg, konstaterar minister Kristian Gestrin i en intervju, och tillägger att också utländska bedömare reagerat för saken. Hur generell företeelsen är, är svårt att säga. Men det är inte ett sådant lågenergisamhälle som vi skall eftersträva. CJ

En övergång till särbeskattning av äkta makar har eftersträvats av många, som ett medel till rättvisare beskattning i ett modernt samhälle. Att regeringen efter över tio års manglande om olika sambeskattningsreformer nu huxflux slår in på särbeskattningen får en att misstänksamt lystra till den drivkraft som ligger bakom.

Särbeskattning har många fördelar. Men att blint lita på att den är ett sesamöppnardig för att aktivera kvinnor som arbetskraft är kanske inte tillrådligt.

Vad en skattereform kan hoppas åstadkomma är att skatten fördelas på ett sätt som känns mera rättvis för majoriteten, och att som sekundärmål ha en förenklad skatteindrivning. Någon allmän och kännbar lättnad av beskattningen är det faktiskt litet svårt att tro på.

Får man be om klara räkneexempel på hur det nya systemet skulle fungera i praktiken i alla olika inkomstklasser? 0

För Finland viktiga exportmarknader har behandlats detta år i olika Forumnummer: Sovjetunionen, Norden, Sev-ex-Sov (ett försök till ny terminologi för de socialistiska länderna exklusive Sovjetunionen, länder som starkt reagerar mot det i deras öron diskriminerande uttrycket ”Lilla SEV”) och Mellanöstern. Nu är den gemensamma europeiska marknaden, EG, i turen. Det är något av en sensation att vi för det första halvåret 1974 har ett exportöverskott till denna tuffa marknad. O