Nu behövs självdisciplin

av Emilia Kullas Forum 2021-06, sida 13, 26.08.2021

Emilia Kullas Är chef för Näringslivets delegation.

NU bDenövs sjalvdisci

Hur är det att återvända till varNETINGSI dagen då man först gett sig lov att tumma på sina självdefinierad gränser?

En bekant situation för många som återvänder från semestern: gymmet blev inte besökt så ofta, men godsakerna och drinkarna smakade. Nu hägrar vardagen och man borde kunna rycka upp sig. Men det är inte värst lätt!

I samma situation befinner sig Sanna Marins regering (SDP), som sammanträder andra veckan i september till budgetförhandlingar.

Regeringen har två år kvar avsin regeringsperiod. Slutspurten på coronakrisen lyser med sin frånvaro, i stället sveper den fjärde vågen även över Finland. En ökad smittspridning kastar sin skugga över återhämtningen i den finländska ekonomin. Hårda restriktioner skulle slå hårt mot tjänstesektorn, där en återupplivning precis börjat märkas av.

Historiskregering. Marins regering kan hamna i historieböckerna av fler orsaker.

Unga kvinnors frammarsch till de politiska topppositionerna är en - utmärkt - orsak. En annan orsak är självfallet coronapandemin. Hur väl regeringens pandemiåtgärder lyckas kommer både nu och i framtiden att användas som måttstock.

En tredje orsak är ekonomin. Under den nuvarande regeringen har Finland skuldsatt sig med 20 miljarder euro. Tilläggslån på nästan 12 miljarder euro är ännu att vänta. Pandemiåtgärder är en betydande orsak att skuldsätta sig. Så har även andra stater gjort, alla ställda inför samma tvång. Det är inte självklart vilken skuldmiljardernas absoluta summa ska vara, för att inte tala om decimalerna. Väsentligt är, hurdan skuldsättning vart land klarar av.

Huruvida det går bra eller dåligt för Finlan beror såklart på vilket land man jämför hemlandet med. Det mest naturliga är att jämföra med de andra nordiska länderna. I denna grupp klarar sig Finland tyvärr inte sig lika väl som Sverige, Danmark, Norge eller Island.

Strukturella problem. Slaget mot ekonomin i alla dessa länder har varit i samma klass. Finlands ekonomi återhämtar sig dock långsammare än i övriga Norden.

I detta skede bör påminnas om Finlands ”strukturella problem”. I klartext menas med dessa, att det hos oss är en för liten andel av befolkningen som jobbar och att de som blivit arbetslösa har alltför svårt att åter bli löntagare.

Vi är ibehov av fler arbetstillfällen, arbetsgivare och invandrare. Annars klarar Finland inte av nästa kris. På förhand är det omöjligt att veta vilken sorts kris det kommer att vara, men man kan vara tämligen säker på att en sådan kommer.

Därför bör väljare hoppas på att politikerna hittar sin inre domare. Det måste finnas en gräns för användningen av publika medel.

Lyckligtvis måste den inte uppfinnas, mekanismen finns redan. Den kallas för utgiftsramen. Det är varken en lag eller en förordning utan de politiska beslutsfattarnas avtal, var de sätter gränser för sig själva. Så här mycket kan vi använda publika medel, annars måste vi skära ner någon annanstans.

De politiska beslutsfattarna tog utgiftsramen i bruk under 1990-talets recessionsår. Den förnyades år 2003, varefter ramen har hållit. Hållit tills coronapandemin inträffade och Marins regering beslöt att kasta utgiftsramen i soporna. Men utgifterna har även ökat av andra än coronarelaterade orsaker. Det måste sättas punkt på det här.

Även en pandemi lättar i sinom tid, bör den politiska disciplinen redan återfinna sig innan smittläget sjunker till noll. m

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 62021