Nu kommer konkurrensekonomin!
av Esko Rekola Forum 1988-17, sida 14-15, 03.11.1988
Är vi mogna för kon kurrensekonomi? Och hur konsekvent? T ex Neste Oy:s monopolställning är knappast förenlig med vanlig konkurrensförfarande.
Text: Esko Rekola
Nya lagen kröver nytänkande — dags för
KONKURRENSEKONOMI
Den nya konkurrenslagstiftningen som trädde i kraft i början av oktober har fått all publicitet den är förtjänt av och detsamma gäller konkurrensverket som skall verkställa lagstiftningen. Också företagen har säkerligen börja sätta sig in i vad lagen innebär.
stod det klart att det fanns en ”mark nadsnisch” för en ny konkurrenslagstiftning. Kommittén var sammansatt av personer som var väl förtrogna med de ekonomiska lagbundenheterna och beredda till orädda personliga ställningstaganden. Efter livliga och öppna diskussioner av gavs betänkandet enhälligt.
R edan då kommittén tillsattes är 1985
Remissrundan till arbetsmarknadsorganisationerna och myndigheterna gav en positiv feedback, och reformen av konkurrenslagstiftningen skrevs in i regerings 1 programmet. Riksdagsbehandlingen förlöpte lika smärtfritt, och lagtexten följde nästan ordagrant kommittéförslaget.
ror ok
Det är viktigt att det grundades ett nytt verk för att verkställa lagen. Fastän personalen huvudsakligen rekryterades från näringsstyrelsen och konkurrensombudsmannens byrå, ger verkets nya organisationsstruktur och moderna verksamhetsformer en miljö som gör det möjligt att verka i enlighet med de krav som ställs i en öppen ekonomi. De är dock en fördel att merparten av personalen har tidigare erfarenhet av denna sektor.
Det viktiga är att de har fått en vitamininjektion som ger dem möjlighet att slå in på helt nya spår i sin verksamhet.
ro
Den öppna sektorn i samhället har redan varit tvungen att anpassa sig till internationell konkurrens. 1990-talet kommer att medföra en allt öppnare ekonomi och ett skärpt konkurrensläge. Företagen inom den öppna sektorn inser detta faktum och utför själva det huvudsakliga arbetet. Det blir myndigheternas uppgift att röja undan de hinder för produktion och konkurrensmöjligheter som existerar i Finland.
Konkurrenslagarnas budskap riktar sig närmast till den slutna sektorn som främst representeras av statliga och kommunala inrättningar. En annan grupp är de som skyddas av ett juridiskt eller handelspolitiskt monopol
Den tredje gruppen i denna kontinuerligt växande sektor är de servicenäringar som i praktiken inte drabbas av konkurrens från utlandet eller som är stängda för utländska företagare.
- rr
Ett steg i riktning mot konkurrenstänkande är att post och televerket, statsjärnvägarna och vissa andra statliga affärsverk har frigjorts från budgetekonomin. För att nå faktiska resultat krävs det dock fortsättningsvis aktiva åtgärder. Det har ju under de senaste veckorna bl a visat sig att fackföreningarna inom den offentliga sektorn är landets mest reaktionära förskansningar.
Konkurrenstänkandet har också fört med sig en ny telelag. Försäljningen av teleapparater har blivit fri och en blygsam början till konkurrens har godkänts då det gäller utbyggandet av telenäten. Denna förändring borde dock ske ännu snabbare, för att inte kostnaastillägg som grundar sig på en monopoalställning skall anstränga företagen inom den öppna sektorn.
ak Minister Esko Rekola har varit ordförande för konkurrens- och priskommittén som tillsattes 1985 och lämnade betänkandet till ”konkurrenslagreformen” våren 1987.
I kommunerna kan man se de första försiktiga stegen i riktning mot accepterande av konkurrenstänkandet. Detta är minst lika viktigt som att det anammas inom den statliga sektorn. Genom att låta lokala företag konkurrera om utförandet av vissa konkreta uppgifter kunde man spara in på de allmänna kostnader som uppstår om kommunerna själva utför arbetet.
or ox
Den av ett handelspolitiskt monopol skyddade livsmedelsbranschen har inte ännu “väckts” av den nya lagen, utan anser att allt är precis som det skall vara.
Då man har dristat sig till att kritisera Neste för att i skydd av sin monopolställning konkurrera med sina egna kunder, har företaget förorättat dragit paralleller med Kuwait, Det är dock säkert att den nya lagen medför att konkurrensverket också måste sätta Neste under luppen. En kraftigt vertikal kedja begränsar konkurrensen och möjligheterna att komma in i branschen. I allmänhet är det också så att industrin inte vill råka i konflikt med sina kunder och därför avhåller sig från minuthandel.
kok ok
Koncessionssystemen och de många normer som begränsar företagsverksamheten måste nu undersökas utgående från konkurrenslagen, En stor del av utgifterna fö den produktiva verksamheten utgörs av transportkostnader. Även om villkoren för att få tillstånd att idka varutrafik har luckrats upp en aning, medför de fortsättningsvis onödiga kostnader. Huvudregeln borde vara att man enbart övervakar trafikanternas pålitlighet. Det är inte fråga om en fri konkurrensekonomi om en tjänsteman vid trafikministeriet — eller i vissa fall ministern — avgör om ytterligare en lastbil kanske behövs i ett visst distrikt.
Anledning till eftertanke och noggrann utredning ger också nyheten att taxitrafiken i Sverige befrias från regleringarna nästa sommar.
nom handelsbranschen lever bestämmelserna rörande öppethållningstiderna samt varuutbudet i kiosker, kaféer och servicestationer i det förgångna tid. Också i denna råga kunde man ta lärdom av Sverige. Man borde inse att öppethållningstiderna och örsäljarnas arbetstider är två skilda saker, Arbetstiden bestäms av den sociala lagstiftningen och kollektivavtalen. Öppethållningsiderna borde dock styras av kundernas behov och borde därför fritt kunna bestämmas. En riktig princip vore också att varuutbudet i olika utrymmen och under olika tidpunkter begränsas endast av hälso- och säerhetssynpunkter. Alkos öppethållningstider är givetvis en intressant sak för sig.
Den nya konkurrenslagstiftningen tycks åtminstone inte ännu ha engagerat handeln. I en intervju för Kauppalehti konstaterar t ex Keskos chefdirektör att det inte finns något behov av ett konkurrensverk för att öka konkurrensen inom dagligvaruhandeln. Enligt honom förekommer det inga avtal eller karteller inom dagligvaruhandeln. Konkurrensverket kan dock inte enbart utgående från denna försäkran låta centralaffärerna sköta sig själva.
Ro
Konkurrensverket har talrika viktiga utmaningar att ta itu med. Också lagstiftarna och de myndigheter som sammanställer normerna måste fortsätta på den väg som lagen utstakat. Det centrala är att man minskar den statliga och kommunala styrningen som kan gälla även helt små detaljer, annars kan man inte dra nytta av de fördelar som konkurrensekonomin borde ge. Företagsvärlden måste också godkänna att internationell konkurrens inte förekommer enbart utomlands, utan att man i gengäld också i hemlandet måste acceptera utländsk konkurrens — och dessutom också konkurrens från andra inhemska företag. LJ
OSUUSPANKKIEN KESKUSPANKKI OY
ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK AB
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank . Specialdepositioner i Finlands Bank Fordringar hos andra banker .. Checkräkningskredite Övriga finansieringstillgå, Utländska fordringar I utländsk valuta
Omsättningstillgångar Masskuldebrev Övriga omsättningstillgångar . . . Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar .. Fastigheter och fastighetsaktier . Övriga investeringstillgångar Anläpggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsaktier . Maskiner och inventarier Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid
Löner och sociala utgifter Övriga utgifter
Månardsbalans den 30. september 1988 Passiva
Främmande kapital
Inhemska skulder
Checkräkningar Depositioner . Depositioner 129 698 883,00 280 360 220,00 18 025 194 390,85 203 541 726,0 9 468 135,5 2 869 734 174,71 5 034 043 871,14 915 746 271,34 59 179 331,24
Debenturlån
Betalningsförmedlin Övriga skulder Utländska skulder 2755 346 504,67 I utländsk valut 54 699 085,6 1 131 706 886,29 789 119 504,50 Reserveringar Eget kapital Aktiekapital Emission ….
Reservfon 1475 421 562,90 53 581 430,86 126 239 220,70 316 772 406,04 Övriga fonder Vinst från tidigare år 272 828 562,09 324 226 280,75 284 606 816,6 56 536 725,51 7109 047,43 148 152 058,97 262 377 409,3 mk 35 625 690 506,17
För direktionen Pauli Kom 17/1988 FÖRUN, FÖRUN, 17/1988
Matti Liukkonen
Ansvarsförbindelser
Skulder till Finlands Bank . .. . Skulder till andra banker . Skulder till staten …
Räntor och övriga inkomster .
Värderegleringsfond .
Esa Timone 451 691 479,75 520 791 118,45 176 584 692,18 739 757 222,1 7 420 669 264,81 3 966 618 520,06 65 957 000,00 1402 138 411,66 10 087 120 077,7 6 579 507 353,75 17 935 566,1 1 351 088 225,00 852 038 176,31 646 216 343,0 695 000 000,00 306 185 400,00 18 700 000,00 93 000 000,00 219 371 829,01 15 319 826,1 mk 35 625 690 506,17 mk 9461 483 696,23
För förvaltningsrådet Heikki Haavist 15