Nu tar danskarna EG-klubban
av Sigyn Alenius Forum 1977-19, sida 16-17, 08.12.1977
Nu tar danskarna EG-klubba : — Protektionism är av ondo, säger danska utrikes- och marknadsministern K B Andersen, som halvåret januari-juli 1978 är EG-ministerrådsordförande. Klubban går på skift - ett halvår åt gången. Vi kommer från dansk sida att arbeta benhårt på handelns frihet, säger Andersen: Inom EG, inom Gatt. Också samarbetet med de resterande EFTA-staterna och med SEV ser Danmark gärna utvidgat.
y»” Den som sitter som ordförande har naturligtvis större inflytande än de andra: makt att ta upp de frågor som har särskilt intresse, och makt att begränsa diskussioner som man inte önskar. Danmark kommer halvåret januari-juli 1978 att leda inte bara mötena i EGs ministerråd, också 220 ämbetsmannakommittéer och arbetsutskott som sysslar med ett ännu större antal konkreta ämnesområden. Under den danska ledarperioden kommer det att hållas ett toppmöte i Köpenhamn i det ”europeiska rådet”, som består av statsoch regeringscheferna från de nio medlemsländerna, samt, inom ramen för det utrikespolitiska samarbetet, tre utrikesministermöten. Drygt femtio ämbetsmannamöten skall hållas varje månad.
Att Danmark själv har intresse av EG-samarbetet är ett ekonomiskt faktum utom diskussion. Diskuteras
Protektionismens hydra sticker upp huvudet igen, klagar danskarna. Danmark är ett litet land, starkt beroende av handel. Importrestriktioner och andra former för handelsskrankor ser danskarna som ett direkt hot mot deras ekonomiska framtid. 1 januari övertar Danmark ordförandeklubban i EG. På den posten kommer Danmark att göra allt för att hålla de europeiska handelsportarna öppna. Protektionism är inte bara ”gammaldags” skrankor. Också subventionering av industrier sådan som den bedrivs i t ex Sverige och Norge, säger Köpenhamn, där man i EG kommer att kraftigt bekämpa alla former för konkurrensförvridande insatser på nationellt plan.
1 kan däremot varför huvudparten av nationen under desså omständigheter är motståndare. För att utreda de sakliga aspekterna har regeringen just tillsatt en särskild kommission. Uppdraget är att med siffror och fakta belysa nyttan respektive skadeverkningarna av Danmarks EGmedlemskap.
Det är de sakliga argumenten regeringen nu vill ha fram — som statsminister Anker Jergensen i det sammanhanget sa: angreppen är talrika, men de dokumenteras sällan klart. Att kommissionens utredning, som skall vara klar i vår, skulle leda till något regeringsiniativ för danskt utträde tror ingen. Snarare är utredningen ett rent politiskt initiativ för att bevisa nyttan av medlemsskapet. Både i regeringen och i folketinget är majoriteten för EG stor. Största konkreta nyttan har Danmark haft på två områden: lantbruket, som stoppar lejonparten i fickan av de 2 miljarder kronor som EG-samarbetet av regeringens ekonomer beräknas inbringa landet årligen, och valutområdet, där det sk ormsamarbetet har tillfört den danska prisutvecklingen en stabilitet, som enligt statsministern Jergensen, finansminister Per Heaekkerup och nationalbankens ledare Erik Hoffmeyer aldrig hade kunnat uppnås annars.
En institutionaliserad utrikespolitisk integrering är danskarna inte intresserade av.
Ett viktigt ekonomiskt specialområde med stor aktualitet är fisket, där danskarna kraftigt motsätter sig britternas protektionistiska förslag om egna nationella skyddszoner. Det passar det omfattande danska Nordsjöfisket mycket illa — Köpenhamn har länge viftat med frihandelsargumenten i London. Att danskarna på Grönland har diametralt motsatta intressen — där vill de tvärto skydda så stora områden som möjligt mot fiske utifrån oavsett fiskarna är EG eller andra — gör ingalunda kommande fiskeförhandlingar lättare.
Men bortsett från den grönländska detaljen är Danmark utåtvänt och frihandelsorienterat. Ett utbyggt samarbete med länder utanför EG är av ekonomiskt intresse. Danskarna hör i den interna EG-debatten till den grupp stater, som välkomnar de nya ansökarna Grekland, Portugal och — när den tiden kommer — Spanien, För Danmark gäller principen att alla demokratiska marknadsekonomier är välkomna — det blir den ståndpunkt som Danmark som ministerrådsordförande de kommande sex månaderna kommer att arbeta för.
Till samarbetet med de resterande EFTA-staterna ställer sig Köpenhamn också positivt. Här gäller det bara, för att citera utrikesminister K B Andersen till Forum, för EFTAområdet självt att komma med konkreta samarbetsinitiativ! Samarbetet inom EG har vidare ramar och sträcker sig längre. Det än därför EFTAstaternas sak att komma med förslag till områden på vilka de anser att en eventuell gemenskap kan byggas upp. Österrikiska kanslern Bruno Kreiskys initiativ till ett organiserat samarbete EFTA-EG har i Bryssel mottagits positivt. Men Danmark är inte anhängare av en institutionalisering för institutionernas skull: Först sak, sedan apparat för att driva saken.
Vad SEV angår så har förhandlingarna — som på sin tid inleddes i Köpenhamn under Danmarks förra och första ordförandeperiod för fyra år sen, på sista tiden tagit ett steg framåt igen efter att länge ha stampat på stället. Att det har gått trögt hänger väl främst ihop med att många av de mindre SEV-staterna själva har visat ett ytterst lamt intresse.
SEV har emellertid nu i praktiken erkänt EG som förhandlingspart. Den 21 september besökte rumänska tf statsministern Michail Marinescu Bryssel. Han förhandlade först — enligt det mönster som hade gällt till den dagen — med en medlem av ministerrådet, i detta fall rådets ordförande belgiern Simonet, dvs en
FORUM 19/7 person som visserligen satt på en :EG-post men i egenskap av nationell representant. Därefter hade han emellertid ett möte med EGkommissionens vicepresident Wilhelm Haferkamp som «företräder kommissionen, dvs Europasamarbetet på övernationella plan.
Härmed anses isen ha brutits. SEV avtalade med Haferkamp ett officiellt möte som skall äga rum våren 1978 mellan EG-kommissionen och en SEV-delegation. I denna skall representanter för de små SEV-staterna också ingå. Mötet skall, enligt vad initierade iakttagare upplyser, söka utarbeta ett ramavtal för samarbetet SEV-EG, I detta ramavtal skall inbyggas en bestämmelse att samtliga SEV-stater oavhängigt skall kunna göra avtal och kontrakt. SEV har nämligen inte kompetens när det gäller medlemmarnas handelsavtal — i motsats till EG-området, där just handelsavtal är kommissionen mandat. De enskilda EG-staterna kan samhandla med de stater de önskar, men de kan inte avsluta konkreta handelsavtal,
EG-området hade fö redan 1974 er FORUM 19/7 bjudit SEV-området sådana bilaterala avtal men endast Kina reagerade den gången positivt (Jugoslavien har ett gammalt avtal med EG och egen handelsrepresentation i Bryssel seden 1968). SEV reagerade 1974 inte — men framlade två år senare, 1976, ett förslag till ramavtal samt en räd konkreta tankar om samarbetet. En motsvarande ”ämneskatalog” tillsände Bryssel SEV som svar. Mötet i Köpenhamn den kommande våren blir ett försök att bearbeta de två förslagen och komma fram till ett konkret avtal.
Av det europeiska valutasamarbetet har Danmark hittills haft odelat intresse, Som handelsland med omfattande im- och export har Danmark fördel av stabila valutakurser och därför av ett slags ”ormsystem”, om det sedan är det nuvarande med de mycket små fluktuationsmarginalerna eller ett tillämpat och omarbetat. I Danmark ser man de olika ländernas olika pris och valutautveckling som ett alltid latent och med jämna mellanrum akut hot mot ”ormen” men framhåller samtidigt den absoluta nyttan av en enhet Sänd en välvillig hälsning.
Sänd ett FRK-julkort. sflje 55
Finlands Röda Kors julkort är en varmhjärtad som ni kan skicka till vänner och bekanta här hemma och i utlandet. Sortimentet omfattar sex kort med bildmotiv och det traditionella Inter Arma Caritas-kortet. Det finns olika
Julhälsning färdiga textalternativ, bl a en julhälsning på sex språk, oc korten fås i enkelt eller dubbelvikt utförande. ” Försäljning: FRK distriktskontör och lokalavdelninga samt affärer i branschen. I Helsingfors tel. 601 60 lig europeisk valutapolitik. EGkommissionen har på den punkten ett konkret förslag under utarbetande — det väntar man på i Köpenhamn innan vidare åtgärder besluts. Kommissionen önskar man från dansk sida överhuvudtaget stärka igen. Danskarna ser gärna att en del av den initiativkraft i EG-samarbetet som småningom har glidit över till ministerrådet återgår till kommissionen. Inte för att man i Köpenhamn har något emot ministerrådet, som man tvärtom med dess inbyggda vetorätt ser som småstaternas skydd. Men för att kommissionen på EG-plan rent praktiskt arbetar som en regering arbetar på nationellt plan och har samma tillgång till hela den viktiga ämbetsmannaapparaten. Kommissionen är därför, anser danskarna, det organ som ägnar sig bäst för initiativ — som sedan kan diskuteras, behandlas i ministerrådet och eventuellt godkännas, på samma sätt som ett regeringsinitiativ behandlas, godkänns eller förkastas i ett parlament på nationellt plan. C
Sigyn Alenlu 17