Nu växer Baltekonomiema

av Fredrik Nars Forum 1997-06, sida 13-15, 16.06.1997

Taggar: Teman: ekonomi

Fredrik Nar Ögst på de tre baltiska ländernas - Estlands, Lettlands och Litauens - önskelista står ett EU-medlemskap. Förra året lämnade länderna in sina redogörelser åt EU och i sommar kommer kommissionens avin - åsikter - om de central- och östeuropeiska länderna att bli klara

Men Merita Banks Baltikumanalytiker Julianna Borsus-Torstila säger: ”Det är osannolikt att de baltiska staterna blir EU-medlemmar år 2002. Estland är en möjlig kandidat men troligtvis kommer inte landet att accepteras som ensamt baltiskt land i EU”.

För att uppfylla EU:s krav får de baltiska staterna arbeta på att harmonisera sin lagstiftning med EU:s - med t.ex. fri rörlighet av kapital, arbete, varor och tjänster. 12 000 direktiv, lagar och förordningar skall harmoniseras. EMU:s konvergenskriterier uppfyller

Estland

Invånare: 1,5 miljoner varav 30 procent ryssar

Huvudstad: Tallinn med 400 000 inv. Religion: huvudsakligen protestantisk President: Lennart Meri, vald i september -96 för en femårsperiod Regering: Mart Siimann leder sedan mars en center-högerregering

BNP: 52 mrd EEK 1996 (FIM 19,8 mrd)"! Valuta: Eesti kroon, EEK, bunden till tyska marken enligt kursen 8 EEK = 1DEM sedan juni 1992

Makroekonomi: har stabiliserats mycket snabbt. Två år av positiv tillväxt. Inflationen på sjunkande 1996: 16 procent 2

Näringsliv: textil & konfektionsindustri, skogsindustri, träindustri, livsmedelsindustri,

Privatisering: kommit långt, 75 procent av företagen privatiserade, kvar är de s.k. infrastrukturföretagen ?

Utländska investeringar: 707 milj. USD 1989-96, under 1996: 70 milj. USD

FORUM NR 6/97

Nu v

Baltekonomierna

AXer sm ”Umyak 3 3

DE BALTISKA STATERNAS EKONOMIER HAR KOMMIT IN PÅ ETT TILLVÄXTSPÅR. OPTIMISTER TALAR OM EN BNP-TILLVÄXT PÅ 6-7 PROCENT I ÅR.

de så när som på inflations- och räntekravet - med nuvarande utveckling borde även det vara löst inom några år.

EU-optimister tror att Estland har en möjlighet att vara bland de fem i EU:s första utvidgningståg, som kan gå 2004. Dessa fem vore i så fall Polen, Tjeckien, Ungern, Slovenien och Estland. Lettland och Litauen får då vänta till 2007 eller senare.

Lösgörandet från Sovjetunionen skedde som i alla forna Sovjetrepubliker med en skarp nedgång i produktionen.Av de baltiska staterna upplevde speciellt Lettland och Litauen en extremt svår depression 1992-93. Sedan 1995 visar de tre länderna positiv BNP-tillväxt. Undantaget är Lettland som pga. sin bankkris hade negativ BNP-tillväxt 1993. På basen av den snabba tillväxten under årets första kvartal tror vissa analytiker att tillväxten kunde vara t.o.m. 6-7 procent i år.

Estland är det land där de ekonomiska reformerna skett snabbast. Avundsjuka letter och litauer säger att det

Ekonomin i Estland har kommit igång och landet bar en möjlighet att komma med i första vågen av nya EU-medemmar.

Mikuny ,

LININGRAD ÄR sland

POLEN NV

VITRYSSLAN beror på att Estland fått mest utländskt kapital - bl.a. mycket från Finland. Det är riktigt, men Estland är också det land där parlamentet lyckats enas om en grundlinje för införandet av marknadsekonomi i landet. Lettland och Litauen har inte varit lika snabba i sin linjedragning och lagstiftning.

Priset för de hårda ekonomiska reformerna har dock varit högt för befolkningen. Enligt en gallup gjord av Estlands konjunkturinstitut anser majoriteten av esterna att de har det ekonomiskt sämre idag än under Sovjettiden. 1996 är första året man ser en förskjutning mot positivare attityder i gallupen.

Bytesbalansproblemet skapar Tjeckien-fenomen?

Tikka Korhonen, ekonomist på Finlands Banks avdelning för Östekonomier, tycker att det viktigaste just nu är att hålla bytesbalansen i skick: ”De baltiska länderna har inte problem med sin utländska skuld eftersom det har flutit in så mycket utländskt kapital i länderna. Men de importerar mycket mer än de exporterar, vilket kan bli ett stort problem i framtiden”.

Handelsbalansunderskottet har finansierats med utländska direktinvesteringar, de privata bankernas lån i utlandet och ökad tjänsteefterfrågan i Baltikum, bl.a. turism.

”På längre sikt kan handelsbalansunderskottet skapa devalveringstryck”, säger Borsus-Torstila.

Då går det som i Tjeckien där landets fasta valutakurs tvingades flyta i slutet på maj. Fenomenet är pinsamt bekant för oss finländare.

De baltiska ländernas handelsstruktur har ändrats radikalt sedan de blev självständiga. I dag är Estlands största handelspartner Finland. De två övrigas största handelspartner är Ryssland, även om nivån inte motsvarar den under Sovjettiden. Internhandeln mellan de baltiska länderna är liten eftersom den strukturella utvecklingen i länderna under sovjettiden var rätt likartad. varför goda förutsättningar för en handel mellan branscherna saknas. Länderna har sedan 1994 ett frihandelsavtal för industriprodukter och ett frihandelsavtal för lantbruksprodukter trädde i kraft vid årsskiftet.

Källor i rutorna: “’ Östekonomiska Institutet iSverigel, ? EBRD, 3 Finlands Bank

Lettland

Invånare: 2,5 miljoner varav 1/3 ryssar, mer integrerade än i Estland Huvudstad; Riga med 840 000 inv. Religion: Blandat

President: Guntis Ulmanis, vald sommaren -96

Regering: Samlingsregering under Andris Skele med sex partier

BNP: 2,8 mrd LVL 1996 [ca 23 mrd mk)! Valuta: Lats, LVL, bunden till valutakorgen SDR (Special Drawing Rights, IMF:s valutakorg) enligt kursen 0,7997 LTS = 1 SDR, sedan februari 1994. Makroekonomi: Ekonomin har stabiliserat sig snabbt efter den stora bankkrisen 1995. Lettland första baltiskt land vars inflation gick under 10 procent. Näringsliv: Skog, textil & konfektionsindustri, transithandel, jordbruk Privatisering: 60 procent av företagen privatiserade”

Utländska investeringar: 585 milj. USD 1989-96, under 1996: 171 milj. USD ?

Estlands högerliberala linje verkar bita Estland - den minsta av de baltiska ekonomierna - har kommit igång på ett sätt som förundrat omvärlden. Ekonomin har vuxit med en årlig takt på 3-4 procent sedan 1995 och inflationen är på väg under 10 procent. Landet har den högsta levnadsstandarden av de baltiska länderna mätt med BNP per capita. (Sifferuppgifter i Baltikum måste dock beaktas med viss skepsis eftersom de är långt ifrån kompletta, bl.a. på grund av den stora grå ekonomin som går förbi beskattnin och statistikcentral.)

Den ekonomiska politiken i Estland kan karakteriseras som högerliberal. Tandet har t.ex. en jämn inkomstskattesats på 26 procent för alla inkomstnivåer. Finlands ambassadör i Tallinn, Pekka Oinonen, säger: “Estlands ekonomiska politik är bland de kraftigast marknadsinriktade i hela Västeuropa. I detta skede har landet knappast råd med något annat - socialpolitiken väntar på att tillväxten är så stor att det kan bli över pengar till ett socialt skyddsnät”

Estlands största exportprodukt har länge varit textilprodukter. Nu har dock maskin- och apparatexporten gått förbi.T.ex.är finländskägda elektonikproducenten Elcoteq Estlands störs ta enskilda exportör. Bolaget står för ca 7 procent av Estlands export.

I Estland har t.o.m. slutet på 1996 ca 75 procent av företagen privatiserats. Förra Året privatiserades stora bolag som t.ex. Estlands största oljebolag Esoil, statens gasbolag Eesti Gas och flygbolaget Estonian Airlines. I privatiseringens andra rond skall landets största bolag Eesti Energia, brännskifferproducenten Eesti Pölevkivi, de statliga järnvägarna Eesti Raudtee och alkoholproducenten Liviko privatiseras. I Estland har fler utlänningar deltagit i privatiseringarna än i Lettland och Litauen

Baltikums största bank, estniska Hansapank, vars aktier även är noterade på Helsingforsbörsen, har begett sig ut och öppnat kontor i de övriga baltiska länderna.

Lettland på rätt spår efter bankkrisen

Tillväxten i Lettlands ekonomi började redan 1994. Året därpå drabbades landet av en hård bankkris vilken ledde till att landet var det enda baltiska landet med negativ ekonomisk tillväxt 1993, eftersom banksektorn varit så stor och många depositions Litauen

Invånare: 3,7 miljoner varav 9 procent ryssar, 7 procent polacker

Huvudstad: Vilnius med 600 000 inv., den gamla huvudstaden Kaunas är det ekonomiska centret

Religion: Katolsk

President: Algirdas Brazauskas, tillhör det gamla kommunistpartiet. Nästa presidentval vid årsskiftet.

Regering: Gediminas Vagnorius leder en högerregering

BNP: 36,3 mrd litas 1996 (ca 42 mrd mk)” Valuta: Litas, LTL, bunden till amerikanska dollarn enligt kursen 4 litas = 1 USD, sedan april 1994

Makroekonomi: Har fortfarande lite av bankkrisen kvar. Problem med indrivning av skatter.

Näringsliv: Skog, textil & konfektionsindustri, energi, jordbruk

Privatisering: kommit långt, 80 procent av företagen privatiserade ?

Utländska investeringar: 308 milj. USD 1989-96, under 1996: 80 milj. USD ?

FORUM NR 6/97

Börsbuset i Riga Lettland satsade på att Riga skulle bli Baltikums finanscentrum. Nu verkar titeln gå till Tallinn.

konton frös, vilket omöjliggjorde affårer. Många konton är fortfarande frusna. På Merita Bank säger Borsus-Torstila: ”Antalet banker kommer inte mera att minska genom konkurser, utan sna rare genom fusioner”.

I Lettland slog bankkrisen hårdast. Under våren 1993 tvangs ett tiotal av landets då 65 banker att sätta lapp på luckan. Samma sommar föll en av landets största banker och lämnade staten med en saftig räkning. Finansministern fick gå. Sensmoralen av bank Lettlands 10 största företag

Mätt enligt omsättning i miljoner lats under 1995, 1 lat = 8,33 FIM

FÖRETAG Bransch Oms. 1 VU Latvijas Kugnieciba Transport —-165,0 2 VAS Latvenergo Energi — 135,0 3 CS Turiba Handel, livsmedel 121,3 4 VU Latvijas Dzelzcels Transport = 824 5 VAS Latvijas Gaze Energi 81,3 & SIA Lattelekom Telekom 65,0 7 VAS Ventspils Nafta Oljehandel 54,7 8 SIA Lukoil-Baltija R Oljehandel 61,7 3 VAS Dauteks Kemisk industri = 37,9 10 VAS Baltijas Balzams Drycker 30,1

Källa: Dienas bizne krisen var att man inte kan skapa ett finanscentrum typ Schweiz med liberala bankregler och konvertibel valuta om man inte har kontroll, lagstiftning och rättsväsende. Nu verkar titeln på Baltikums finanscentrum gå till Tallinn.Trots att staden var sist i Baltikum med en börs handlades aktier aktivt där först. Det skedde på centralregistret av värdepapper. Nu leds centralbanken av stenhårde Einars Repse, 35 som skärpt bankernas kapitalkrav.

Lettlands huvudstad Riga har sekellånga traditioner som en knutpunkt för handel. Mycket av handeln till och från Ryssland sköttes av handelsmän från Riga. Traditionerna lever kvar och transitotrafiken utgör ännu idag en central näringsgren: hela 35 procent av landets BNP kommer från transitohandeln.

Om Estland hittills fått mest utländska direktinvesteringar är det nu Lett FORUM NR 6/9 lands tur.

”Lettland fick mest utländska direktinvesteringar förra året och mer lär det bli nu när privatiseringarna kommer igång”, säger Borsos-Torstila. LettJand ligger något efter Estland och Litauen i privatiseringsprocessen, ca 60 procent av bolagen är privatiserade. Följande stora privatisering är Lettlands telemonopol Lattelekom där Cable & Wireless och Telecom Finland skall bli majoritetsägare. För tillfället äger lettiska staten 51 procent av bolaget. Privatiseringen skall ske 1998 och bolaget skall noteras på Riga-börsen.

Litanen: energilandet

Litauen är Baltikums jätte: landets befolkning motsvarar nästan Estlands och Lettlands gemensamma befolkning. Men landet har den lägsta levnadsstandarden mätt med BNP per capita, enligt de flesta källor. Själv säger litauerna att de har den högsta.

Litauens kontakter med omvärlden är starkast till Ryssland. Relationerna med den stora grannen i väst, Polen, har inte varit de bästa och handeln ligger på en anspråkslös nivå. Under 90-talet har Polen beskyllt Litauen för att inte behandla den polska minoriteten korrekt. Situationen har dock blivit bättre sedan de senaste valen i Litauen.

Energi är en stor sektor i Litauen. Norr om Vilnius vid den lettisk-vitryska gränsen finns Baltikums enda atomkraftverk Ignalina, som drivs av landets största bolag Lietuvos Energija. Det står för hela 85 procent av energin i Litauen. Ignalina var tänkt att bli världens största kärnkraftverk med sex reaktorer. Det blev bara två - av Tjernobyltyp. Mycket utländska pengar har plöjts ned för att Ingnalina skall nå samma säkerhetsnivå som de finländska kärnkraftverken.

I Litauen pågår liksom i Estland den andra privatiseringsvågen. ”Trots att många av de bolag som skall privatiseras är s.k. strategiska bolag anser staten att den nöjer sig med ett ägande på drygt en tredjedel”, säger Finlands ambassadör Rauno Viemero i Vilnius.

I Litauen finns också Baltikums enda oljeraffinaderi, Mazeikai Nafta, som också är Litauens största industrikomplex.All olja importeras från Ryssland och mer är hälften av de förädlade produkterna exporteras.

Estlands 10 största företag Ånge Mätt enligt omsättning i kroon under 1995, 1 kroon = 0,38 FIM

FÖRETAG Bransch Eesti Energia RE Energi Eesti Merelaevandus AS Rederi Eesti Polevkivi AS Brännskiffer Kiviter RAS Kemisk industri Eesti Tetefon AS Telefonbolag Tallinna Soojus Värme Tallinna Sadam AS Tallinns hamn Kreenholmi Valdused AS Textil Eesti Raudtee RE Järnväg 10 Liviko RAS Alkohol

Källa: Äripäe «Oo 00 I MM VI a LV KI a

Elektronikbolaget Ekranas är Europas största producent av tv-rör och 97 procent av produktionen går på export. Listan nedan t.h. är inte komplett eftersom det enligt uppgift från Finlands Utrikeshandelsförbunds kontor i Vilnius inte är obligatoriskt för litauiska företag att meddela företagets omsättning till myndigheterna. Östersjön: EU:s innanhav? Många finländska bolag har funnit Baltikum. Hur många är svårt att säga. Professor Jan-Åke Törnqvist uppskattar antalet finländska bolag verksamma i endast Estland till ca 2 000. För en del bolag utgör länderna en intressant ny marknad, för andra låga lönekostnader för produktion. Lönerna är på en mycket låg nivå jämfört med Finland genomsnittsmånadslönen var under det första kvartalet i Estland ca 1200 mk men är på stigande. Enligt Estlands statistikcentral har lönerna i Estland stigit ca 18 procent under det senaste året.

De baltiska staterna har valt sin väg och tar raska steg emot ett EU-medlemskap. Om 10 år finns det en möjlighet att Östersjön är ett EU:s innan Litauens 10 största företa oss Mätt enligt omsättning i miljoner litas 1995, 1lit= 1,15 FIM

Oms. 2288 1522 1327 938 809 804 750 706 660 646

FÖRETAG Bransch Oms.

SC Lietuvos Energija Energi SC Mazeikiai Nafta Oljeraffinaderi SC Lietuvos Dujos Gas SC SBA ej def. SC Lietuvos Kuras Bensinstationer SC Ekranas Elektronik SC Lietuvos Jury Laivininkyste Rederi SC Fostra Kemi SC Dirbitinis Pluostas Kemi SC Klaipedos jury kompanija — Rederi

Dm NA ANP VWN a

S

Källa: Versio Zinio hav 1987 684 506 398 240 239 233 211 157 128