Numera är stadsplanen i 3D
av Sören Jonsson Forum 2020-04, sida 05, 07.05.2020
I Helsingfors står en miljon kvadratmeter kontorslokaler tomma, men ändå bygger man nya lokaler som aldrig förr. Tom Ekman, ny segmentdirektör på byggbolaget YIT, förklarar varför.
[caption id=“attachment_105158” align=“alignright” width=“220”]
Tom Ekman. Foto: YIT[/caption]
Du har jobbat inom koncernen i över 20 år i olika chefspositioner och har sett trender komma och gå. Vad händer inom byggbranschen just nu?
I och med att den offentliga sektorn har dragit ner på sina egna organisationer som sköter om fastigheter, har det blivit allt vanligare att vi entreprenören också står för skötsel och uppehåll av fastigheterna. Till exempel när en stad eller skola ska bygga en ny skola är livscykelprojekt numera vanligt. Upplägget gör att vi garanterar att utrymmena är i användbart skick i 20–25 år och försöker få användningsgraden så hög som möjligt.
Sjuka hus är ett ämne i sig. Jag tänker inte här ifrågasätta inomhusproblem. I stället vill jag att du förklarar varför så många sjukhus och skolor har inomhusproblem?
Skötseln av byggnaderna har inte varit på den nivå som det borde ha varit. Det här är en av orsakerna till att många kommuner vill skjuta över ansvaret av skötseln på till exempel YIT. Vi har en organisation inom YIT som på heltid sköter fastigheter. Ger man ansvaret till en person som inte förstår sig på husteknik och automation så kan man få stora skador till stånd.
Så det beror inte på byggfusk eller brådska?
Byggnadsbranschen kan ha en del skelett i garderoben, vi är inte helt fria från synd. Men från och med 2000-talet har byggbranschen varit medveten om var riskerna ligger och jobbar hårt för att ta bort dem under byggnadsskedet. Till exempel när vi gör ett livscykelprojekt ser vi till att inte bygga riskdetaljer.
Ditt segment har hand om allt som byggs ovanpå markytan som inte är bostäder. Bara i huvudstadsregionen har jag läst att det finns över en miljon kvadratmeter tomma kontorsutrymmen. Behövs det fler?
Vissa lokaler uppfyller inte de krav som finns i dag. Sättet som man jobbar på har förändrats och kommer att förändras. Man är inte längre bunden av en fysisk plats, ett skrivbord. Då måste också kontoren förnyas.
YIT gick ihop med Lemminkäinen 2017 och är från och med det ett stort bolag, också ur internationell synvinkel. Vad har det inneburit i praktiken?
Det var en lyckad fusion som har har gett företaget muskler. Vi har en tilltro till framtiden. Vi har en stark kassa och många fina projekt som vi utvecklar.
En global trend är att företag hyr in sig på kontorshotell i stället för att äga eller hyra en egen lokal. Vad har ni för strategi för att möta den här trenden?
Vi har varit inne och nosat på trenden, men vi har inte kommit till skott. Trenderna föds i USA, Kina eller Shanghai och sprids sedan snabbt hit. Vi håller till exempel på att titta på ett kooperativ i Polen. Vi funderar hur vi ska bygga upp det för att få affärsbiten att gå ihop. Vi måste också få det att bli ekonomiskt lönsamt.
I Finland byggs inga områden med enbart kontor på grund av planläggningen. Hur kommer det att bli med de nya skyskraporna som ni planerar i Böle?
Trigoni i Böle kommer att bli en hybridlösning. Det blir inte bara bostäder eller kontor, utan användningsområdet kan variera mellan våningsplanen. För några år sedan fick Finland en ny lagstiftning som gjorde det möjligt. Vi har möjligheten att göra fastigheter i 3D. Tidigare har det varit svårt att bygga höga hus i och med att planläggningen bara känner till tomter i 2D.
Varför behöver Finland bygga på höjden?
Vi har inte brist på mark i Finland. Men det är något som städerna vill ha. Byggnaderna skjuter i höjden, det är bara så. En fördel med höga hus är att de är energieffektiva. Om du koncentrerat mycket på ett ställe så minskar det dessutom på koldioxidavtrycket. Trigoni blir 200 meter högt. Om du fäller samma byggnad på längden får du mycket tak- och golvyta som äter energi.
Vilka är riskerna med ett högt hus?
Det som vi blir tvungna att titta på är räddningsväsendet. Det får inte inträffa en likadan katastrof som i London för några år sedan. Dessutom måste man se till att stadssiluetten blir den som städerna vill ha. Husen får inte skymma stora områden från solen.
Hur har coronaviruset påverkat byggbranschen?
Viruset har inte till dags dato (9.4) fört med sig ohanterbara fördröjningar varken i material-
eller underleverantörsleveranser. Vi har kontinuerlig projektuppföljning och beredskap. Vi har lyckats få vår produktion att snurra på, men som vi vet så förändras situationen hela tiden.
Sören Jonsson text
