Ny huvudstad i Argentina
av Claus Laurén Forum 1988-19, sida 22-23, 01.12.1988
ETT NYTT BUENOS Ål
Det är tydligt, att tolvmiljonersmetropölen Buenos Alres håller på att växa ur fracken. Redan 1985 kungjorde Dr Raul Alfonsin, Argentinas present, | ett uttalande att huvudstaden bord rgentina, detta land, som är så ofant ligt rikt på naturtillgångar, har dess värre en inflationsekonomi, som inte är av denna världen. Vid ett besök på argentinska ambassaden i Stockholm meddelade ambassadssekreteraren en smula generat, att detta projekt nog kan dra ut på tiden en hel del, p g a rent ekonomiska orsaker.
På beslutssidan har man emellertid agerat relativt snabbt. Den nya staden skall ligga vid Atlantkusten, genomfluten av Rio Negro, på gränsen mellan Pampas och Patagonien, ca 800 km söder om den nuvarande huvudstaden. Två mindre städer, Viedma och Carmen de Patagones skulle i så fall uppslukas av den nya huvudstaden.
Bakom detta väldiga stadsbyggnadsprojekt (det rör sig om 49 km?) ligger ett antal orsaker, som deklareras öppet. Dels handlar det, som redan nämnts, om att den gamla huvudstaden växer sig för stor och att man mer eller mindre förlorat kontrollen över utvecklingen. Dels föreligger strategiska skäl: den gamla lokaliseringen visade sig olämplig under kriget mot England om Falklandsöarna. Och dels hyser man en stark förhoppning om att kunna utveckla den sydligare, relativt outvecklade delen av landet genom denna åtgärd.
Området där den nya staden skall ligg 2 flyttas. I maj 1987 fastslogs detta i lag.
är glest befolkat i dag. Den existerande befolkningen uppgår till 45 000 personer, och här finns alltså spelrum för en betydligt tätare population. När man för Canberra och Brasilia på tal, såsom exempel på artificiella huvudstäder, skakar emellertid ambassadpersonalen på huvudet. Så skall det inte alls bli, försäkrar man på detta håll.
Byråkratin engageras
En rådgivande, teknisk kommission för omlokaliseringen av huvudstaden har redan tillsatts. Tanken synes vara, att även om man inte har råd att bygga, så har man i alla fall råd att planera. Bakom denna tilltänkta omorganisation ligger, förutom redan nämnda orsaker, vissa rent politiska målsättningar.
Genom att ”öppna Patagoniens portar” räknar man med att uppnå en ökad balans i den regionala utvecklingen. Vidare avser man att omstrukturera den allmänna administrationen och stärka regeringsmakten. Samtidigt önskar man öka decentralisationen i landet. Önskemålen förefaller ytligt sett att gå en smula i kors, men politik är ju som känt ”det möjligas konst”.
Nytt stadsplanetänkande
Från den rådgivande kommissionens sida har man kopplat in universitetet i Buenos
Aires på planeringsfrågorna. Resultatet av detta har blivit en samling mycket intressanta utkast, som baserar sig på det allra senaste inom internationellt stadsplanetänkande.
De tankar, som det rör sig om, presenterades från ett flertal håll och med olika infallsvinklar på den stora konferensen om ”sjuka hus” som hölls i Stockholm i början av september 1988. Man kan nämna namn som dr Yasushigo Morikawa från Yokohama, 5 H Raza (e. al.) från Hyderabad i Indien, A Monem Saleh från Sydney i Australien, samt Roger Taesler, Carl Andersson och Kenneth Häggqvist från SMHI i Norrköping, och Folke Peterson från Tekniska Högskolan i Stockholm.
Sammanfattningsvis kunde man säga, att samtliga dessa forskare sysslar med frågor som rör kontrollerat ”makroklimat”, dvs just klimatet i en stad. Det har visat sig, att den moderna storstadens klimat på avgörande punkter skiljer sig från det naturliga klimat, som skulle ha härskat, om inte staden hade funnits där. Från denna insikt är steget inte särskilt långt till tanken att avsiktligt kunna kontrollera stadsklimatet, och göra det så behagligt och energiekonomiskt som möjligt.
Resultaten av den argentinska forskarmödan har sammanfattats och dokumente 19/1988 FORUN 3
RES?
Text: Claus Lauré rats av Silvia de Schiller och John Martin Evans vid fakulteten för arkitektur och stadsplanering vid Buenos Aires universitet. Dessa forskare fastslår, att de nya stadsprojektet öppnar en helt unik möjlighet att införa begreppet bioklimatisk styrning i region- och stadsplanearbetet. Forskningsresultaten är tänkta att stå till grund för de regler, som skall gälla inom arkitekttävlingarna, som småningom skall utlysas då det gäller den nya huvudstaden. Man har således förbundit sig att arbeta utifrån dessa riktlinjer, vilket naturligtvis är mycket intressant.
”Solar envelopes”
Ja, hur skall man nu översätta mellanrubrikens engelska term? ”Sol-skal” kommer väl närmast, om man söker en direkt översättning. Detta är naturligtvis inte alls bra — man kanske skulle försöka med ”sol-revir”. Termen innebär nämligen, att varje byggnad skall ha rätt till ett visst mått av sol och dagsljus, och att man redan vid planeringen av en bebyggelse bör ta hänsyn till detta.
Så långt är saken klar, och innebär ingalunda någon större nyhet. Vad man däremo arbetar med i dag är datorstödda kalkyler, som visar hur hela stadsplanen skall se ut, för att varje byggnad skall komrna I åtnjutande av optimal solfavör — och detta är nytt!
Nu kanske någon frågar sig, om man verkligen i ett land som Argentina behöver tänka i dessa banor. Sanningen är den, att det bör man nog. Årsmedeltemperaturen i de områden, som det hela handlar om, ligger på +7”C, och medelvindhastigheten på ca 5,5 m/sek. Relativt kallt och relativt blåsigt alltså — även efter nordisk måttstock. Vidare kan noteras att området är torrt och regnfattigt.
Vad man alltså vill tilgocogöra sig genom ett systematiskt planeringsarbete, är framför allt tillgång till vinterns sol. På denna punkt eftesträvar man dels ett minimum av bränsleförbrukning och dels ett behagligt utomhusklimat. Här gäller det således både att placera byggnader rätt i förhållande till varandra och att ge dem en korrekt geometrisk utformning.
I detta område blir inte solfångare av något slag aktuella eftersom förhållandevis billig naturgas finns tillgänglig. Gentemot naturgasen är solfångarna inte konkurrenskraftiga. Däremot anser man, att en arkitektur och en planering, som från början riktar in sig på passivt ”solfångeri” kommer att ge ett positivt bidrag till energibesparingen i området.
Man har redan nu byggt upp två olika datorprogram för att simulera byggandet i området. I det ena programmet kalkulerar man med ytor, som skall utsättas för solstrålning, och opererar då med följande krav: solvin keln bör vara mindre än 67,5” men mer än 10”, och den aktiva instrålningen bör ske under en tidsperiod större än två timmar/ dygn.
I det andra programmet opererar man med ”solrevirets” karakteristika. Man undersöker hur de aktuella ytorna ligger i förhållande till det studerade delområdets orientering. Vidare undersöker man delområdets karakteristika, dess dimensioner, gatubredd etc. Även andra byggtekniska och arkitektoniska begränsningar simuleras och studeras.
De relativt enkla programmen visade snart, att man mycket väl kunde sammansmälta solkraven med övriga planeringskrav. Tanken på ”solrevir” öppnar därmed möjligheten att på ett ansvarsmedvetet sätt styra och kontrollera byggnaders dimensioner och orientering, för uppnåendet av högsta möjliga komfort och energibesparing. Utöver detta har man studerat vindförhållandena, och byggt upp ett intrikat system av trädplanteringar, som syftar till att minimera vindpåverkan i den nya stadsregionen.
Avslutningsvis kan man konstatera, att även om det dröjer med realiserandet av Argentinas nya huvudstad, så kan denna tidiga forskning komma andra stadsbyggare tillgodo. Den forskning som man sysslar med vid universitetet i Buenos Aires är högintressant, inte minst för byggare, arkitekter och stadsplanerare långt uppe i norr. Här finns en omfattande kunskapsbank att hämta erfarenhet ur. LJ
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Checkräkningskrediter .. växlar ….
Lån… Krediter Betalningsförmedling
Utländska fordringar I utländsk valuta . I mark Omsättningstillgångar Masskuldebrev .. Övriga omsätlningstillgångar Investeringstillgångar Masskuldebrev … Aktier och andelar
Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningslid Aklier och andelar .
Maskiner och inventarie utgifter med lång verkningstid Skatter …….. i Löner och sociala Övriga utgifter ..
Jaakko Lassil |
FÖRUN 19/1988
Kassa och fordringar hos Finlands Bank 1213 945 295,19 Specialdepositioner i Finlands Bank… Fordringar hos andra banker ….
Övriga finansieringstillgångar . .
Fastigheter och fastighetsaktier
Fastigheter och fastighetsaktier .
Övriga anläggningstillgångar och
För direktionen Pentti Rissanen
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Månadsbalans den 31 oktober 1988 Passiva
Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar 2906 212 680,0 - 030217 928,17 . 1271 390 735,8 692953 977,85 18 030 504 780,80 «14 B21 B24 656,72 - 1599392647 17 1021 721 279,73
Belalningsförmedlin Övriga skulder .. Utländska skulder
I utländsk valuta
I mark .
-31 954818 466,90 1264909817,7 . 1319795 198,2 797 853 035.567 Reserveringar .
Eget kapital Aktiekapital Reservfonder Värderegleringsfond . Dispositionsfand … Vinst från tidigare ä « 5252083557,57 486 650 354,42 914 009 792,6 -.. 1598509892,45 . 2845650449,45 700 049 540,5 1285317 358,21 B2163533.07 1008919 303,72 563 073 050,3 117 741 967 332,52
Skulder till Finlands Bank .. . Skulder till andra banker Skulder till staten …. Masskuldebrevstån ..
Masskuldebrevslän .. Räntor och övriga inkomstet
För förvaltningsrådet
Aatos Erkko Markku Mannerkosk 3936 756 772,45 0 030 802 829,93 « 1876 391 401,21 «371 700. 000,00 2197 550 986,35 132177 832,76 300 301 982,5 ov 2737 585273,59 –13 264313 749,3 245479 313 240,05 - 1159726 996,57 6635 385 046,88 2809 263 775,56 1861 002 360,4 - 2875 000 000,00 1321 321 010,09 475 559 528,08 61 069 264,68 115745182,0 117 741 967 332,5 23