Ny istid hägrar

av Janne Salonen Forum 2014-07-08, sida 15, 28.08.2014

Ukrainakrisen blir värre för varje månad, och uppsvinget i Europa börjar komma av sig.

JANNE SALONEN TEXT X Ukraina har råkat i inbördeskrig. Enligt FN har över 2000 människor redan satt livet till då separatister strider mot regeringstrogna om kontrollen över landets östra del. Krisen har fått europeisk omfattning, och eskalerade under sommaren till handelskrig då västvärlden med USA och EU i spetsen gjorde enad front mot Kreml, som agerat sponsor för gerillakrigföringen.

Sanktioner utgör en nödvändig markering för att bestraffa brott mot internationell lag, men priset är högt.

Hökarna segrar. Ryska konsumenter får leva med lägre tillväxt och högre inflation, medan jordbrukare i EU går miste om arbetstillfällen.

Världsekonomin fragmenteras och läget verkar låst. Hårdföra ryska parter flaggar för strypt bilimport och flygförbud över Sibirien.

Rysslands statskassa kan hålla för fyra års handelskrig med västvärlden, alltså fram till presidentvalet 2018. Landet planerar en egen handelsunion, ett eget kreditkortssystem samt en egen utvecklingsbank.

För att uppnå sina geopolitiska ambitioner verkar Kreml berett att isolera sig, riskera landets rykte som handelspartner och vinka adjö till västerländskt kapital och kunnande.

Förlorare, Det spirande handelskriget har fått har fått det svagt groende ekonomiska uppsvinget i Europa att komma av sig. Bland annat i Tyskland och Frankrike har tillväxten stagnerat.

Mätt i BNP drabbas Lettland, Litauen och Finland hårdast. Nästan hälften de finska företagen lider av sanktionerna samt de ryska motsanktionerna, enligt handelskammaren. Ett stopp för finsk export av kött- och mjölkprodukter drabbar fem procent av exporten till Ryssland, och en halv procent av totalexporten. Detta är nog för att ta udden av årets ytterst svaga ekonomiska tillväxt.

Finlands export lider också av rubelns nedgång, och den finska ekonomin av att den ryska turismen minskar kraftigt.

Offer. Handelsbojkotten var en direkt följd av nedskjutningen av Malaysia Airlines plan MHI17 över östra Ukraina den 17 juli, vilket skördade hundratals västerländska offer. För tillfället vekar politisk vilja för nya sanktioner saknas inom EU, även om det ukrainska inbördeskriget ökar i intensitet. Mycket hänger på den ryska presidenten Vladimir Vladimirovitj Putins avsikter. Ifall Ryssland väljer at gå in för en direkt militär interventioni Ukraina leder det oundvikligen till allt sämre relationer till EU och Väst, med nya sanktioner som följd.

Tills vidare verkar strategin bygga på ställföreträdande krig, istället för öppen konflikt. Ändå har temperaturen i relationerna mel lan Väst och Öst sjunkit åtskilliga grader. De skarpa motsättningarna samt den kyliga retoriken för stundvis tankarna till kalla kriget.

Press på sedelpress. De försvagade tillväxt utsikterna leder till en starkare press på Europeiska centralbanken ECB att införa nya stimulansåtgärder.

Deflationsriskerna tilltar; i juli var euroområdets inflation 0,4 procent, och siffran har legat långt under det officiella målet på två procent sedan oktober.

Allt flera röster talar nu för att de kostymklädda beslutsfattarna i Eurotower i Frankfurt bör gräva djupare i verktygslådan. I praktiken betyder det så kallade kvantitativa lätt nader, där man aktiverar sedelpressen för att öka pengautbudet.

I åratal har marknaden önskat att ECB följer Federal Reserve, Bank of England samt Bank of Japan i fotspåren, medan FED redan börjat trappa ned dylika åtgärder tack vare den starka tillväxten i USA.

En mer kraftfull stimulanspolitik är inte okontroversiell.

Tyskland, majoriteten inom ECB och chefen Mario Draghi har varit motvilliga, eftersom centralbankens grundstadga förbjuder direkta köp av euroländers nyemitterade statliga skuldebrev.

I ljuset av Ukrainakrisen kan nya stimulerande åtgärder ändå vara att vänta. Resultat förutsätter kompromisser, och ideologiska principer kan få vika inför realpolitiken.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2014