Ny våg av finlandisering?
av Esko Antola Forum 2007-04, sida 17, 26.04.2007
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
ANTOLA
NR 4 2007
Esko Antola är Jean Monnetprofessor vid Åbo universitet och direktör för Centrum Balticum i Åbo.
Ny våg av finlandisering?
Ryssland kommer sannolikt att bli den största utmaningen för den nya regeringen i Finland. Den stora frågan gäller hur stor del av relationerna länderna kan hantera bilateralt, och i hur stor utsträckning Finland ska knyta sina intressen till EU:s multilaterala Rysslandspolitik. För Finland gäller det att hitta en balans mellan det bilaterala och det multilaterala, Finland har alltid betraktat sitt förhållande till Ryssland som en bilateral angelägenhet. Redan J.K. Paasikivi konstaterade att vi inte kan göra någonting åt vår geografi! Under det kalla kriget och Sovjetväldet rådde inga oklarheter. Den dåtida kulturen betonade personliga relationer, och detta synsätt levde kvar ända tills Sovjet kollapsade. President Tarja Halonen har fortsatt denna tradition, Hon framhäver hur okomplicerade relationer hon har till president Vladimir Putin, Detta är samtidigt ett element i den inhemska debatten om presidentens utrikespolitiska roll och befogenheter. Relationen mellan Halonen och Putin kulminerade i en gemensam bilfärd från Helsingfors till Lahtis vid toppmötet i fjol. Halonen ville visa för såväl den inhemska publiken som de inbjudna utländska ledarna att hon har en fungerande och naturlig relation till Putin. Under själva mötet fortsatte denna roll däremot inte, EU-cheferna hade som mål att definiera en gemensam ståndpunkt, och att demonstrera de personliga relationerna var därför ett inte helt genomtänkt drag. Jag har i alla fall ännu inte lagt märke till att Halonen skulle ha fått en synlig roll i utformningen av EU:s Rysslandspolitik. Spekulationerna om vem som ska ta över efter Putin avslöjar på ett smått underhållande sätt element av en ny finlandisering. Det har uppstått en slags kandidatbörs där man försöker bedöma hur
Efter att Rysslan en del av vardagen. Här grälar man fortfarande om vem som kände Putin bäst under början av 1990talet. Han satt då i den administrativa ledningen för S:t Petersburg och spelade fotboll med stadens dignitärer under sina besök i vänorten Åbo.
Det är nu läge att skapa en ny balans i de bioch multilaterala relationerna till Ryssland, och ge en större tyngd åt de multilaterala relationerna. Grannskapet och den 1 300 kilometer långa gemensamma gränsen ger upphov till många intres sen som är bilaterala och där det inte finns någon orsak att blanda in andra, Å andra sidan fortsätter problemen vid gränsövergångarna. Att passera en gräns är om någonting en bilateral fråga. Problemen vid gränsövergångarna har inte försvunnit, trots de ‘smidiga” relationerna.
Att öka den multilaterala andelen av Finlands politik i förhållande till Ryssland innebär att man ger en större tyngd åt EU:s Rysslandspolitik. EU fungerar som ett slags ryggstöd i frågor som trots allt inte är bilaterala, även om de förefaller att vara det. Det problematiska är att det för tillfället inte sker några framsteg i relationerna mellan EU och Ryssland, Att nå fram till ett nytt avtal är mycket svårt.
Jag föreslår inte att Finland ska ta en messiasroll och börja driva saken inom EU. Unionens Rysslandspolitik är så komplicerad att vi inte kan lösa den. Men eftersom EU för tillfället rör sig i en riktning där grupper av länder får större betydelse i olika frågor, är det möjligt att Finland kan främja samarbetet med likasinnade länder för att skapa en fungerande Rysslandspolitik.
Det är knappast en överdrift att hävda att Ryssland och speciellt dess energi kommer att vara den viktigaste frågan i Östersjöområdet inom de närmaste åren. Det är svårt att kom bra relationer till Finland var- har fått sin nya ma på någon Östersjöfråga där Ryssje potentiell kandidat har och : landsdimensionen inte skulle spevem som i Finland har det bäs- president ko mmer la någon roll. Kanske Finland borde ta förhållandet till dessa kan- = VI att få bevittna e€M skissa upp en tydlig Östersjöpolitik didater, Efter att Ryssland har t ävlin g om vem och ta en viktig roll i den. Östersjön fått sin nya president kommer är trots allt det geografiska områ vi att få bevittna en tävling om SOM har de bästa de som också Ryssland behöver för vem som har de bästa relatio- r el ati onerna till att kunna verka, Att knyta Rysslan nerna till personen i fråga! För Åboborna är det hä personen i fråga.
till Östersjösamarbetet kunde vara en smart målsättning. m