Nya beslutsformer prövas när partipolitik inte lockar

Samtidigt som folk är bättre utbildade och mera medvetna än någonsin tidigare, sjunker valdeltagandet och viljan att engagera sig i traditionell politik. Ett exempel är kommunalvalet härom veckan där bara cirka 58 procent av de röstberättigade deltog.

Den här trenden har väckt frågor kring alternativa sätt att utöva demokrati. För sin doktorsavhandling har Staffan Himmelroos (bilden) studerat fenomenet deliberativ demokrati i medborgarforum. Deliberativ demokrati, som också kallas samråds- eller samtalsdemokrati, går ut på att man samlar en grupp människor kring en viss fråga och låter dem argumentera och utbyta åsikter. Genom ett samrådsförfarande försöker man efter diskussioner vaska fram det bästa beslutet. Att samtalsvägen bearbeta ett ämne anses ge ett bättre slutresultat än att låta de olika åsikterna tävla mot varandra.

Enligt Himmelroos är deliberativ demokrati en form av beslutsfattande som är på frammarsch, både här hemma och runtom i världen. Hans egen fallstudie gäller ett medborgarforum som härom året ordnades kring en utbyggnad av kärnkraften i Finland. 135 slumpmässigt valda invånare i egentliga Finland samlades under en dag för att diskutera frågan tillsammans med experter och politiker. Deltagarnas kunskaper och förmåga att föra fram sina åsikter gjorde intryck på Himmelroos. Men han konstaterade också svagheter i metoden.

”Vissa får sin röst hörd bättre än andra. Det gäller särskilt äldre utbildade män – personer som också annars håller sig framme i samhället. Det sker på bekostnad av kvinnor, lägre utbildade och unga. Det handlar inte om hur bra man gör det, utan om vem som kan ta för sig.”

Enligt Himmelroos är det här ett välkänt demokratiproblem, men han hade hoppats slippa se det inom deliberativ demokrati. Särskilt problematiskt ser han det faktum att yngre i regel var bättre än äldre på att motivera sina åsikter och att förstå sig på andras argument, men de hade ändå svårt att influera resten av forumet.

“Positivt med deliberativ demokrati är dock att folk lär sig massor och ges chans att testa sina åsikter i relation till andras.” Den här möjligheten har nämligen blivit en bristvara i dag eftersom Facebook- och andra nätgrupper tenderar samla folk som alla redan har samma åsikt, och på så sätt förstärka den.

”I ett demokratiskt samhälle är det nödvändigt att olika åsikter kan samsas. Även om det också i ett medborgarforum är osannolikt att personer med diametralt motsatta åsikter enas, så får de antagligen en bättre förståelse för varandra.”

Profil • Staffan Himmelroos Disputation: 28.9.2012 vid statsvetenskapliga institutionen  vid  Åbo Akademi. Avhandling: Det demokratiska samtalet – en studie av deliberativ demokrati i ett medborgarforum. Opponent: professor Peter Esaiasson, Göteborgs universitet, Sverige. Kustos: professor Kimmo Grönlund, Åbo Akademi.

Text: Patrik Harald // följ på Twitter: twitter.com/Patrik_Harald